Veterinär var på plats för att undersöka de döda korna närmare.
Håkan Svensson driver en gård med dikor i Rinna, utanför Väderstad. För drygt två veckor sedan drabbades han av något ovanligt.
– Jag släppte ut två dräktiga kvigor på ett bete i en hage på lördagen och på måndagen hittade jag en av dem död. Jag åkte och hämtade en annan ko som sällskap till den ensamma kvigan. På eftermiddagen var även den död.
Håkan tog kontakt med en veterinär. Teorierna om vad som hänt djuren var flera, allt från att djuren ätit något olämpligt till mjältbrand.
– Jag har hållit på med djur i hela mitt liv och aldrig råkat ut för någonting liknande, säger Håkan.
I det obduktionsintyg som vi fått ta del av kan man se att kvigorna dött av akut chocktillstånd och att inga växter eller annat främmande material påträffats i tarmar och mage. Vidare kan man läsa att det finns misstanke om knottangrepp, då det brukar ge de blödningar som påträffats på huden.
Johan Waldner är pensionerad veterinär och han bekräftar att knott kan vara farliga djur för nötkreatur, även om det är ovanligt.
– När värmen kommer plötsligt på våren kläcks väldigt mycket knott och mygg. Stora betesdjur kan bli bitna av så många samtidigt att de dör. Det blir för mycket gift vid samma tillfälle. När jag arbetade på slakteri träffade jag på djur där det uppgavs efter obduktion att de dött av insekter. Som sagt, jag har absolut hört talas om det.
Håkan Svensson driver lantbruket tillsammans med sin bror.
Vackert, men farligt. Den här kossan får se upp med knott i fortsättningen.
Snart visade det sig att fler lantbrukare i närheten av Håkan Svenssons gård råkat ut för liknande incidenter.
– Jag såg en granne som kom åkande med djur i en skopa. Jag fick även höra talas om att djur dött lite här och där i närheten. Ryktet går.
Vi har haft kontakt med ytterligare lantbrukare i västra Östergötland vars djur drabbats av dödliga knottbett den senaste tiden. Ingen av dem har velat kommentera det de råkat ut för.
På Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, forskar Anders Lindström på mygg. Han berättar att myndigheten blivit kontaktad angående döda kor under våren 2024.
– Vi har för lite statistik för att säga att det är ett knottår. Det finns beskrivet i litteraturen om kor som dör av knott, men det är inte vanligt. Även för de veterinärer som kontaktat oss är det nytt. Vi har diskuterat på SVA om vi ska ta fram någon form av informationsmaterial om knott. Men vi har inte hunnit med det.
I obduktionsintyget kan man läsa att det finns misstanke om knottangrepp. "Det brukar ge de hudblödningar som ses."
Men vad är det som gör att korna dör av knotten?
– Det beror på knottens saliv. Det blir någon slags toxiskt effekt och en giftverkan. Det här är något för forskarna att ta reda på.
Anders menar att klimatförändringarna kan vara en orsak till de knottattacker vi ser.
– För ett tag sedan besökte jag en sameby. Där berättade de att mängden mygg minskat och att antalet knott ökat. Det är nära till hands att tro att det har att göra med klimatförändringarna.
Tittut! Vår kamera väckte stort intresse bland Håkans kor.
Håkan Svenssons kor njuter av den vackra vårvärmen. Just idag är det flugor som stör, inga knott.
Håkan Svensson har varit lantbrukare i hela sitt liv. Han har aldrig varit med om en knottattack mot sina djur tidigare.
På Statens veterinärmedicinska anstalts hemsida kan man läsa att det inte bara är kor som kan dö vid kraftiga knottangrepp.
"Knottens larver återfinns i strömmande vattendrag. Är våren dessutom tidig och varm kan det bli en masskläckning av knott. Massangrepp på hästar och kor kan leda till att djur dör."
SVA rekommenderar att man flyttar hästarna till områden där det är färre knott. De menar att det är bra om hästen har ett täcke på sig från tidig vår och resten av sommaren. Man kan minska knottangrepp med hjälp av preparat som kan köpas på apotek.