Gör blommor och bin till en folkrörelse i Linköping

Verklig förändring åstadkoms inte i kommunala planer.

Mångfald. Ska Linköping bli en änglamark måste alla göra sitt.

Mångfald. Ska Linköping bli en änglamark måste alla göra sitt.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2024-02-20 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Linköpings kommun har antagit en pollineringspolicy. En sådan där om blommor och bin. Och hur pollinerande insekter kan gynnas.

Initiativet är lovvärt. Antalet insekter minskar, med förödande konsekvenser för hela ekosystem.

Linköping, såväl som Mjölby kommun, har jobbat en tid med att gynna pollinerande insekter. Men nu har Linköpings kommunfullmäktige beslutat om att ta ett steg till. I kommunens samlade verksamheter ska pollinerande insekter främjas – på tak och i detaljplaner.

Förslaget, som kommer från Vänsterpartiet, prisades av alla partier när policyn debatterades i fullmäktige inför beslutet för en tid sedan. Tilläggsyrkandena av Miljöpartiet togs rakt av.

"Äntligen", inledde Stefan Erikson (M), samhällsbyggnadsnämndens ordförande.

"Linköping växer, vi bygger och renoverar, och för att motverka den monokultur som kan uppstå så är den här policyn väldigt viktigt", sa en glad och stolt Sofia Frithioff (V).

"Jag yrkar bifall till förslaget. Jag gillar också blommor och bin", var en formulering från Cecilia Helber (LL) som fångade stämningen i salen.

Chris Dahlqvist (SD) förklarade att det var en genuint bra policy: "På det senaste mötet med kommunstyrelsen ställde jag en fråga om vad man tycker om konstgjorda ängar. Då fick jag vet att det är en fråga som man kommer att jobba med i samhällsbyggnadsnämnden. Det är jag tacksam för."

Så här kan också politisk debatt låta. Lyckligtvis.

I en tid med ett tillsynes allt hårdare politiskt klimat är det lovvärt och lite hoppfullt att alla debatter inte behöver söka konflikt för sakens skull. Att goda initiativ kan behandlas som det.

Å andra sidan – går det att invända – vad kan sägas annat än att policyn är bra? Vem vill inte rädda bin? Och det här för oss in på det som inte sades i debatten. För det finns uppenbara begränsningar för vad en kommun kan och bör göra.

Verklig förändring åstadkoms inte heller genom kommunala planer och policys, särskilt inte när det kommer till något så handfast som blommor och bin. Först när samhället som helhet går samman kan vi förvänta oss kraftfulla resultat. Det krävs ett ideellt engagemang som tar vid där den kommunala verksamheten slutar.

Ett exempel på hur kommunen och ideella krafter kan samarbeta finns vid Smedstad dammar. Där iordningställde Linköpings kommun år 2022 en kulle med sand och jord. Därefter tog den ideella föreningen Linköpings ekopark över och planterade ängsväxter, som ger pollinerarna mat.

Ska Linköping bli en änglamark måste också fler göra sitt. Det kan vara att hjälpa till med skötseln av hagmarker eller låta blommor finnas i trädgården under hela säsongen. Eller att göra upplysta livsmedelsval, som att välja kött från djur som håller naturbetesmarker öppna.

Som konsument finns det särskilda skäl att stötta svensk matproduktion. Ett av de viktigaste initiativen för att gynna pollinerare kommer från lantbruksföretag. Inom projektet Hela Sverige blommar odlar lantbrukare blommande fältkanter i åkerlandskapet. Det är ett initiativ som har potential att göra verklig skillnad, givet hur stora arealer det kan bli.

Ska vi tro det som sägs i talarstolen i stadshuset lär det finnas ett brett intresse för att göra Linköping till en kommun där blommorna och bina trivs. Här finns underlag för en blomstrande folkrörelse.