Med julen kom snön till Östergötland. Och trafikkaoset. Trafikverket har uppmanat resenärer att vara beredda på stora störningar och timmar i bilköer vid olyckor.
Det är dock inte säkert att förståelsen finns där bland alla trafikanter, särskilt inte under julstressen. Snarare verkar det som om tålamod vid trafikstörningar är alltmer av en bristvara. Och de som främst märker det är alla som jobbar med att göra vägarna farbara och assistera vid olyckor.
Snöröjarna verkar få utså mycket. Tidigare i månaden rapporterade Sveriges radio P1 om det hårda tonläget mot snöröjare. I inlägg på sociala medier kan det spys galla över deras jobb och kommunerna blir nedringda med klagomål på väghållningen. Från vägarna vittnas det också återkommande om farliga omkörningar av plogbilar.
Det framstår även som att arbetsmiljön för väghållare generellt har blivit farligare. Återkommande hörs rapporter från bärgare och blåljuspersonal om bilförare som inte saktar ner när de passerar en olycka. Konsekvenserna av det ser vi i form av allt större avspärrningar och avstängningar vid väg- och olycksarbeten.
Vad beror då den här utvecklingen på? Troligen spelar en mängd saker in. Ett högre tempo och ett stressigt livspussel för många lär var en förklaring. En annan är individualiseringen. Idén om att vi gemensamt har ett ansvar för samhällets funktion har ersatts av föreställningen om att allt ska fungera för mig. Alltså, om en olycka inte angår mig ska den inte påverka mig.
Kanske har också acceptansen minskat för att saker inte fungerar som vanligt. Is, snö och stormvindar är inte längre ett giltigt skäl för att den egna vardagen ska påverkas. Är det också en konsekvens av individualiseringen? Eller är det en närmast sovjetisk syn på naturen som har fått genomslag, där människan och hennes ingenjörskonst förväntas kunna dominera naturen och naturkrafterna?
Oavsett vad som har drivit utvecklingen bör vi ta chansen att bryta mönstret under jul- och nyårshelgerna. I stället för att gnälla över snöröjningen bör vi känna tacksamhet över att det finns människor som lägger sin helg på att vägarna – från krokiga grusvägar till E4 – ska vara farbara och räddningsstationerna bemannade.