Det minsta vi kan göra

Tacka Österrike för att Linköpingsflickan stoppades.

Foto: Ronald Zak

Ledare2016-02-18 14:35
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Ett års fängelse blev straffet för den 17-åriga flickan från Linköping som åtalats i Wien för medlemskap i en terrororganisation. Hon greps av österrikisk polis i början på december efter att hon varit internationellt efterlyst i en vecka. Det var flickans familj som anmälde hennes försvinnande och berättade om den radikalisering hon genomgått hemma vid datorn. Det var modigt gjort.

Läs mer: Linköpingsflickans anhöriga visade på mod.

Flickan behöver bara sitta av en månad av straffet, vilket i praktiken innebär att hon släpps fri eftersom hon suttit i häkte den tiden. Till DN beskriver hon det som ”den värsta tiden i mitt liv”. Nu vill hon bara åka hem.

Kan den här tragiska historien därmed få ett hoppfullt slut? En del tyder på det. Att flickans vistelse i häktet varit en obehaglig upplevelse kan verka avskräckande. Hon säger själv att hon ”aldrig mer kommer att spara sådana här bilder och prata med sådana här människor”, och syftar på IS och mördarorganisationens skräckvälde.

Samtidigt dömdes flickan mot sitt nekande och pappan säger till DN att ”hon är lite arg för att hon gripits”. Enligt henne själv befann hon sig i Wien som turist, något som rätten inte trott på. Istället har bilderna och meddelanden i hennes telefon fällt avgörandet att hon bedöms skyldig. Hon kan inte lämnas vind för våg.

Personal från socialtjänsten i Linköping kommer också att möta flickan vid flygplatsen och enligt hennes pappa ska hon vårdas på ett behandlingshem. Familjen överväger också att lämna Linköping och börja om på en annan ort.

Sverige ska vara tacksamt över att Österrikisk lag medgav ett gripande och en dom. I Sverige är medlemskap i en terrororganisation ännu inte ett brott. Svensk polis kunde alltså inte ha stoppat flickan på samma sätt som den österrikiska gjorde. Senare i vår träder dock en ny lag i kraft som förbjuder så kallade terrorresor och stöd till sådana grupperingar olagliga. Inrikesminister Anders Ygeman medger att Sverige är sen på bollen, men hoppas att den nya lagen ska ge effekt. Hade den redan implementerats i höstas skulle Linköpingsflickan kunnat stoppas. ”Det är det vi vill göra, komma in så tidigt som möjligt för att förhindra att folk reser och ansluter sig till IS”, förtydligade Ygeman (SVT 18/2). Bra, ambitionerna måste höjas.

Enligt Säpo har omkring 300 svenskar rest och anslutit sig till den fasansfulla terrorgruppen. Och den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism räknar med att flera svenska kvinnor rest till Syrien och Irak och så många som 40 svenska barn mellan 0 och 10 år lever i IS-kontrollerat område (Sveriges Radio 2/2).

Det är minst sagt på tiden att Sverige vaknar upp och tar ansvar för sina egna medborgare, åtminstone genom att göra dessa anslutningar brottsliga. Det är det minsta vi kan göra.