Östgötaspäckat i SVT:s stora historiesatsning

När SVT:s stora historiesatsning "Historien om Sverige" hade premiär i helgen haglade det av östgötska inslag. Flera scener är inspelade här och en viss lokal Oscarsvinnare har gjort musiken. Och allt knyts ihop av Linköpings egen historienestor Cecilia Düringer.

Cecilia Düringer, Simon J Berger och Farah Abadi är alla del av SVTs historiska satsning. Farah leder en barnversion av det historiska programmet.

Cecilia Düringer, Simon J Berger och Farah Abadi är alla del av SVTs historiska satsning. Farah leder en barnversion av det historiska programmet.

Foto: Janne Danielsson /SVT

Linköping2023-11-04 17:00

För ett år sedan togs Gamla Linköping över av filmkameror och statister i gamla hattar. Det var SVT som var på besök för att filma scener till sin största historiska satsning någonsin: "Historien om Sverige", som hade premiär i söndags.

undefined
SVT sökte statister i Linköping och tre av dem som fick vara med på inspelningen var Rude Glantz, Mimmi Karlsson och Ina Eriksson.
undefined
Tilde Johnsson var en av statisterna som var med som statist i Gamla Linköping när ämnen som arbetarrörelsen, kvinnlig rösträtt och emigrering avhandlades under inspelningen.

Programmet består av påkostade rekonstruktioner av historiska händelser från de senaste 15 000 åren. Dokumentärserien har spelats in på 200 platser i Sverige under 1,5 års tid. Förutom Gamla Linköping har flera östgötska platser som Örtomta, Motala Ström, Alvastra kloster, Vadstena slott, Löfstad slott och Getåravinen fått besök av produktionen.

Efter varje avsnitt kommer Linköpingsprofilen och historiepoddaren Cecilia Düringer att leda programmet "Historiskt eftersnack".

– Det är en del av den stora satsningen som SVT gör, som är en formidabel satsning. De har lagt ner oerhörda mängder tid, arbete och det är en stor ekonomisk satsning. Det är tio avsnitt som berättar 15 000 år av svensk historia. Det är ju ett uppdrag där det inte går att berätta allting, säger Cecilia Düringer.

Av just den anledningen har hon fått i uppdrag att leda eftersnacket. Där ska de fånga upp saker från programmet som de vill utveckla, saker som var svåra att förstå eller sådant som de kanske saknade.

– Jag kommer leda eftersnacket där vi bjuder in två expertgäster till varje program. I vårt första program är det Liv Nilsson Stutz som är arkeologiprofessor och Mattias Jakobsson som är genetikprofessor. Så stöter och blöter vi lite olika saker som de såg och ställer lite ytterligare frågor. Hur vet man egentligen att sådana som berättade historier under stenåldern verkade ha framgång hos det motsatta könet och fick fler barn? Det får vi höra i det stora programmet, men hur vet man det?

undefined
Cecilia Düringer är programledare för podden P3 Historia. Nu kommer hon även leda tittarna i det historiska eftersnacket.

I varje eftersnack kommer det också att finnas med en joker.

– Det ska vara en ställföreträdande tittare som dels kan ställa spontana frågor till våra gäster men som också kan göra roliga spaningar. I första avsnittet är det Emma Molin. Vi kommer att ha olika roliga jokrar.

Kommer det vara ett lättsamt program eller blir det väldigt avancerat?

– Det kommer vara en blandning. Det kommer vara meganördigt och ord som isotopanalyser kommer att användas. Men det kommer också finnas någon som säger "Va? Vad betyder det?" Emma Molins spaning är också fantastisk. Hon ställer frågan "Är mänskligheten helt dum i huvudet?", utifrån att ha sett programmet.

undefined
Emma Molin är komiker och skådespelare. Hon representerar tittarna i det första historiska eftersnacket.

Även Linköpings mest kända skelett är med i första avsnittet. SVT har nämligen varit på Östergötlands museum och filmat Bergsgraven som har varit utställd på museet i 70 år.

– Det är jätteroligt att fynd som hittades 1953 får skina år 2023. Det är fantastiskt, säger Museichef Olof Hermelin.

undefined
Bergsgraven hittades 1953 i samband med bygget av Bergsrondellen och döptes efter platsen.

Att förre Linköpingsbon och historienörden Düringer är en stor beundrare av den tusentals år gamla graven är kanske inte någon större överraskning.

– Den får tyvärr inte vara med i eftersnacket. Den är med i slutet av första avsnittet, den markerar övergången mellan stenåldern och bronsåldern. Jag hade hemskt gärna pratat mer om Bergsgraven. När jag var barn var jag så fascinerad av den. Jag kunde stå och titta i vad som kändes som timtal. Jag kunde inte slita mig. Så den har en väldigt speciell plats i mitt hjärta.

Kommer du försöka lägga lite extra kärlek på de östgötska inslagen?

– Ja men självklart. Jag är verkligen östgöte i själ och hjärta. Så ofta jag får chansen vill jag prata om Östergötland. Heliga Birgitta kommer ju till exempel att dyka upp och Alvastra kloster. Det vill man ju inte missa.

– Det finns ju ytterligare ett inslag i det första avsnittet med östgötakoppling. Det är i Motala Ström, där finns det som kallas för kanaljorden. Det är en arkeologisk utgrävning där man har hittat spår av någon form av dödsritual. Det är nästan peaken i första avsnittet. De har iscensatt det väldigt tjusigt och kusligt. Det ser ut som något från Apocalypse now. Emma Molin tar upp just det i sin spaning och hon uppmanar stenåldersmänniskorna som ägnar sig åt det att söka hjälp.

undefined
I första avsnittet: Pålade kranier utanför Motala vittnar enligt arkeologerna om ritualer för att vörda sina döda.
undefined
I det första avsnittet berättas historien om ritualerna i Motala ström.

Men Linköpings bidrag till serien slutar inte vid Gamla Linköping och Cecilia Düringer. Bakom ledmotivet står Linköpingssonen och Oscarsvinnaren Ludwig Göransson.

– När man gör musik till film och tv handlar det om att bygga en värld. Vi har försökt bygga en värld om Sverige på två minuter, säger han till TT.

undefined
Ludwig Göransson har tillsammans med Per Gunnar Juliusson skrivit ledmotivet den historiska dokumentären.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!