Stridsyxe-huvudet som hittades i Bergsgraven. Förr i tiden kallades de för båtyxor på grund av deras unika och båt-liknande form.
Den sextonde november 1953 gjorde museets arkeolog Anders Lindahl en arkeologisk undersökning av Bergsgraven. Graven hittades i samband med bygget av Bergsrondellen och döptes efter platsen. En grävmaskinist schaktade bort jord i bygget och hittade ett mänskligt kranium. Polisen kallades till platsen, men märkte ganska snart att det här inte var en brottsplats.
Graven innehöll tre personer. Forskare har sedan länge konstaterat att graven innehöll en man, en kvinna och en hund. På 1980-talet konstaterade man även att ett spädbarn fanns i graven, än idag är det osäkert om barnet är från samma tid som de andra två personerna. Den exakta åldern på individerna är också omdiskuterad. Ny forskning har åldersbestämt kvinnan mellan 21 och 31 år gammal och mannen som cirka 36 år gammal.
Personerna är begravda i hockerläge, en hopkrupen ställning som efterliknar en sovande person. Människorna i graven tillhör stridsyxekulturen, en stenålderskultur som fick namnet från de unika yxor de begravdes med. Genom moderna forskningsmetoder och analyser av de föremål arkeologer hittade har man daterat graven till att vara 4 500 år gammal.
Nu, nästan exakt 70 år efter graven hittades, den 5 november 2023, kommer SVT:s nya dokumentärserie, "Historien om Sverige", att ha ett avsnitt om den yngre delen av stenåldern. I detta avsnitt kommer Bergsgraven förekomma. Dokumentärserien är en stor satsning av SVT och kommer skildra svensk historia från istiden till nutid.
För att fira Bergsgravens 70-årsjubileum kommer Östergötlands Museum uppmärksamma det med aktiviteter och visningar av graven.
Per Nilsson, arkeolog och expert på Bergsgraven gläds av den uppmärksamhet som graven kommer att få.
Arkeologen Per Nilsson på Östergötlands Museum arbetat länge med Bergsgraven. "Det finns så otroligt mycket att säga".
– Det är en enormt betydelsefull del av östgötsk och svensk historia, inte bara är det bland de mest välbevarade fynden man har gjort i Sverige, det är även ett fynd som är otroligt viktigt för undervisningssyften, säger Per Nilsson.
Graven är otrolig då man kan spåra de här människornas förfäder och var de kom från, man kan se en tydlig koppling till Yamnia-kulturen från området som idag är Ukraina.
Per Nilsson berättar att Bergsgraven sedan länge har varit en möjlighet för nyfikna barn att lära sig och reflektera om livet och döden.
– Det är viktigt att ha en sån här plats, där människor kan komma närmre våra föregångare, och se att vi kanske inte är så annorlunda från de här människorna trots allt.
– Vissa besökare har upplevt graven som obehaglig, det är därför vi har gjort en ny inramning till Bergsgraven med den nya utställningen. Förut kunde du inte undvika graven när du besökte museet, nu är graven helt valfri att besöka. Du kan fortfarande se resten av museet utan att behöva besöka graven.
Innan renoveringen och den nya utställningen presenterade man Bergsgraven på ett annat sätt, man kallade utställningen för "familjeliv" och presenterade graven som en avbildning av en familj. Idag har man ändrat på den synen.
Det är svårt att veta den exakta relationen mellan individerna i Bergsgraven, då forskare inte vet hur familjekonstellationer såg ut i stridsyxekulturen. Det enda arkeologer kan säkerställa är att mannen och kvinnan inte var släkt med varandra.
Idag heter utställningen "Vägen Hit" där Bergsgraven är en slutstation i en tidsresa där du vandrar genom olika epoker av Östergötlands historia. Du börjar i modern tid och vandrar långsamt längre och längre bak i tiden där utställningen kulminerar med Bergsgraven.