Svar på debattartikeln "Vi behöver jobba för bättre villkor för vindkraften" (22/12):

”Vi behöver jobba för bättre villkor för vindkraften”, skriver tre personer som kallar sig för ”vindkraftsexperter” i Corren.

Vad jag blir mest besviken på i deras debattartikel, är den totala avsaknaden av saklighet och tillämplighet. Dessa experter borde veta att vindkraften som helhet inte är vare sig lönsam eller snabbyggd. En av Sveriges största vindparker skulle nyligen gått i konkurs om inte en rekonstruktion av parken dragits igång. Ett vinstdrivande företag skall minst leverera 12 procent i årlig vinst efter avskrivningar. Det finns inte ett enda sådant vindkraftföretag i Sverige i dag! Det är för många vindsnurror för tillfället. När det blåser blir det för mycket snurre-el och priset per kw går under täckningsbidraget för installationen. När det på vintern är kallt och ett högtryck har placerat sig över landet, är det nästan vindstilla och snurrorna levererar ingenting – när då kw-priset är som högst.

I denna tokiga vindkraftsdebatt måste lagringen av snurrornas energi vara den viktigaste diskussionspunkten. En energilagring som kan ske när det blåser och det är energiöverskott och som sedan kan tas ut då det är vindstilla, men där har dessa snurreexperter inget svar. I stället talar man om olika skattefördelningar och dyligt – som redan från början borde vara en självklarhet.

En annan självklarhet borde vara att ålägga varje snurreföretag, att även bekosta den ovan nämnda energilagringen. Den lagringen kan ske via batterier. Batterier som bygger på principen att man värmer upp sand eller betong till höga temperaturer och sedan tar ut energin när den behövs i form av hetånga som i sin tur driver en turbin kopplad till en generator. Annan batteriform är då vatten pumpas upp på höga höjder och släpps tillbaka när energin behövs, via en vattenturbin som dagens vattenkraft. Denna form av energilagring kan vara placerad i ett mindre sjösystem alternativt i en nedlagd gruva. Till och med kan man göra så enkelt som att stapla betongblock via en kranmekanism när kw-priset är billigt och sedan fira ned blocken när kw-priset är dyrt – där då lyftkranens motor även fungerar som en generator på nedvägen. 

Hur svårt kan det vara?