Vi måste fråga oss – vilket samhälle vill vi bygga?

Angiverilagen är inte en angiverilag i den mening ni antyder utan ett verktyg för att stärka rättsstaten och skapa trygghet, menar insändarskribenten.

Vilka är de papperslösa? Enligt myndigheter och forskning består gruppen papperslösa i Sverige främst av personer som fått avslag på asyl, arbetsmigranter utan tillstånd eller familjemedlemmar till personer med uppehållstillstånd, menar insändarskribenten.

Vilka är de papperslösa? Enligt myndigheter och forskning består gruppen papperslösa i Sverige främst av personer som fått avslag på asyl, arbetsmigranter utan tillstånd eller familjemedlemmar till personer med uppehållstillstånd, menar insändarskribenten.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Insändare2024-10-31 20:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på "Stort upprop mot angiverilagen: Mörk och farlig väg" (29/10):

Ni skriver om solidaritet och människovärde men bortser från problemen som skuggsamhällen skapar, både för individer och för samhället. Ni talar om människovärde, men ert motstånd innebär i praktiken att ni accepterar att vissa lever utan skydd och rättigheter. Är det verkligen det samhälle ni vill försvara? 

Vilka är de papperslösa? Enligt myndigheter och forskning består gruppen papperslösa i Sverige främst av personer som fått avslag på asyl, arbetsmigranter utan tillstånd eller familjemedlemmar till personer med uppehållstillstånd. Många stannar på grund av ekonomiska fördelar, sociala band eller svåra förhållanden i hemlandet, men detta leder ofta till exploatering på den svarta arbetsmarknaden – där de arbetar för minimala löner utan skydd, då rättslig hjälp innebär risk för utvisning. 

Humanitära och etiska värderingar: Angiverilagen är inte en angiverilag i den mening ni antyder utan ett verktyg för att stärka rättsstaten och skapa trygghet. 

Lagen syftar till att minska illegal migration och stötta utsatta genom att skydda dem från exploatering. Studier visar att parallella samhällen, där individer lever utan lagliga rättigheter, ofta leder till mer utnyttjande och kriminalitet. Ska vi låta skuggsamhällen växa och göra redan utsatta människor än mer sårbara? 

FN, barnkonvention och rättvisa: FN barnkonvention skyddar barn men bekräftar också länders rätt att upprätthålla sina lagar. Sverige ger redan papperslösa barn rätt till skola och viss vård – en del av vårt humanitära ansvar, som angiverilagen inte ändrar. Balansen mellan skyddet för barn och upprätthållandet av lagar är avgörande för rättvisa. Yrkesetik och samhällsansvar: Angiverilagen innebär inte att vårdpersonal ska frångå sitt etiska ansvar. 

Den handlar om att skapa ett samhälle där ingen lever utanför lagens skydd – där alla har samma rättigheter och skyldigheter och slipper utnyttjande och marginalisering. Vi måste fråga oss: vilket samhälle vill vi bygga? Ett rättvist samhälle innebär inte parallella världar, utan ett samhälle där alla har lika rätt till skydd och trygghet. 

Angiverilagen handlar inte om partipolitik utan om samhällets gemensamma ansvar att skapa trygghet för alla, utan att vissa lever utan rättigheter. Lagen ställer krav på oss att skydda de mest utsatta – men också att säkra rättvisa för alla. Vågar vi stå upp för ett samhälle där alla omfattas av samma rättigheter och ansvar?