Svar på "Bevilja inte tillstånd för solkraft på jordbruksmark" (25/1):
Tvärtemot vad insändarskribenten hävdar i Corren går det utmärkt att kombinera jordbruk och solkraft. Det är dessutom lönsamt, bättre än enbart odling. Detta sker genom så kallad agrivoltaisk odling, där solcellerna monteras vertikalt och tillräcklig plats lämnas mellan panelerna för odling och att köra jordbruksmaskiner.
En testodling finns sedan två år i Kärrbo utanför Västerås med utmärkt resultat. Dubbelsidiga paneler monteras vertikalt i nord-sydlig riktning med 10 meter mellanrum, det vill säga glesare än för en vanlig solcellspark. Resultatet är 90 procent utbyte av odlingen jämfört med konventionellt jordbruk och 50 procent för solkraften eftersom panelerna står glesare och vertikalt.
En fördel med att panelerna står nord-sydligt är att de fångar solstrålarna bättre från öster eller väster, vilket gör utbytet högre morgon och sen eftermiddag när elpriset är som högst. Lantbrukarna kan få två inkomstkällor och en mer stabil inkomst. Panelerna ger lä och viss skugga, vilket minskar uttorkningen av marken och ofta gör att det växer bättre (Ny Teknik, 16/10 2024).
Agrivoltaisk odling testas i ett antal länder, till exempel Tyskland, Italien, Frankrike, Österrike. Tvärtemot vad insändarskribenten påstår är solkraften mer lönsam dagtid då energi efterfrågas av industrin och allmänheten. Om vi sedan tittar på livscykelutsläppen g CO2e per producerad kWh från fossilfria energislag är de enligt prof. Mark Jacobson vid det välkända Stanford universitetet följande (cirka) siffror: solkraft 19 g, vindkraft 2,8 g, vattenkraft 48 g, kärnkraft 68 g, det vill säga solkraften står sig bra.
Angående batterilager lämpar sig dessa bäst till dygnslagring och stabilisering av elnätet, annars blir kostnaderna för höga. För närvarande används mest litiumjärnfosfat-batterier, vilka inte innehåller något dyrbart kobolt eller nickel. Dock är natriumjonbatterier på gång där natrium kommer från vanligt koksalt. De förväntas sänka priset för batterilagring drastiskt.
För ett stabilt elsystem samt lagring under längre tider bör solkraften kombineras med andra kraftslag. När solen lyser kan vatten sparas i vattenkraftmagasinen. Vid mulet väder ger solkraften mindre, men vindkraften producerar mer. I ett elsystem innehållande kraftvärme kan flisbränsle sparas när solen lyser. Vätgas kan få en nyckelroll att stabilisera elsystemet, speciellt i södra Sverige. Vid stor tillgång på sol- och vindkraft sänks elpriset och det mesta kan gå till vätgasproduktion. Vätgasen kan lagras och senare användas i industriella processer, till bränslen, till fossilfri järnsvamp eller stål. Vid låg tillgång till sol- och vindkraft används lagrad vätgas eller biogas till elproduktion för att balansera elsystemet. Energi kan storskaligt lagras även genom pumpkraftverk till exempel i nedlagda gruvor. Kina har nyligen öppnat världens största energilager baserat på tryckluft i en nedlagd saltgruva.
Sammanfattningsvis passar solkraft och odling mycket väl ihop och ger dessutom en bättre inkomst till lantbrukaren!