Skolan handlar om mer än bara examen

Att lägga skulden för avprofessionalisering på avskaffandet av examenstentorna är en förenkling, skriver insändarskribenten.

Forskning har visat att avprofessionaliseringen av lärarkåren kan kopplas till flera olika faktorer, skriver insändarskribenten.

Forskning har visat att avprofessionaliseringen av lärarkåren kan kopplas till flera olika faktorer, skriver insändarskribenten.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Insändare2023-06-27 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på insändaren "Slutprov ger elever och lärare ett gemensamt mål" (22/6):

Jag vill tacka för din insändare angående gymnasieexamen och studentmössan. Jag uppfattar att du har starka åsikter om avskaffandet av den tidigare studentexamen och den påstådda avprofessionaliseringen av det svenska skolsystemet. Jag skulle vilja bemöta dina argument med hjälp av tydliga fakta och forskning för att ge en mer korrekt bild av situationen.

Först och främst vill jag påpeka att avskaffandet av studentexamen 1968 var en del av en bredare utbildningsreform som syftade till att modernisera och anpassa det svenska skolsystemet till dåtidens behov. Det var ett strategiskt steg för att främja en mer varierad och differentierad bedömning av elevers kunskaper och färdigheter. Det var alltså inte bara en slumpmässig avskaffning av en tradition utan en medveten strävan efter förbättring och utveckling.

Ditt påstående om att avskaffandet av examenstentorna var startskottet för den svenska skolans avprofessionalisering saknar faktiskt stöd. Forskning har visat att avprofessionaliseringen av lärarkåren kan kopplas till olika faktorer, såsom bristande resurser, ökad administrativ börda och politisk styrning. Att lägga skulden på avskaffandet av examenstentorna är alltså en förenklad och osaklig slutsats.

Du nämner Finland som ett exempel där studentexamen fortfarande är i bruk. Det är sant att Finland har ett framstående utbildningssystem, men det beror på en kombination av olika faktorer, inte enbart på examensproven. Finland satsar på högkvalitativ lärarutbildning, likvärdighet i resurser och en stark betoning på pedagogik och elevvälfärd. Det är felaktigt att ensidigt tillskriva deras framgångar enbart till examensproven.

Det svenska skolsystemet med kursbetyg och ett poängsystem är inte mindre rättvist eller mindre mätande än det finska systemet. Forskning har visat att det svenska betygssystemet är väl utformat för att bedöma och utvärdera elevers prestationer. Det är också viktigt att komma ihåg att skolans mål inte bara handlar om att förbereda eleverna för examen, utan även om att främja deras personliga utveckling och förbereda dem för livet efter skolan.

Jag uppmanar dig att fortsätta engagera dig i diskussioner om utbildningssystemet och att basera dina åsikter på grundlig forskning och evidens. Genom att vara välinformerad kan vi tillsammans arbeta för att förbättra och utveckla vårt skolsystem på ett konstruktivt sätt.