Svar på nyhetsartikeln "Ministern: Vårdkrisen skulle lösas med mer heltid" (22/3):
Jag har nu jobbat 48 år i sjukvården – från biträde till senaste 35 åren som specialistsjuksköterska inom två-tre områden. Jag började jobba heltid på grund av inkomstbehov, intresse för mitt jobb och bra arbetsförhållanden.
Arbetstiden har kortats i perioder vid bildande av familj, utbildningar och flytt, men senaste 10–15 åren enbart på grund av arbetsförhållanden. När jag nu har tid, ork och familjemöjlighet att kunna jobba heltid så tillåter inte längre arbetsförhållandena detta. Både ur hälsoperspektiv, patientsäkerhet och den egna livskvaliteten är heltid helt uteslutet. Detta är inte åldersrelaterat för mig. Men för många andra skulle det innebära att med bättre arbetsförhållanden skulle fler kunna jobba längre.
På vår stora klinik jobbar endast 10–15 procent heltid – oavsett yrke och ålder.
Varför? Ja, det är väl det man upprörs över när man läser åsikterna som KD-politikern framför. Efter alla dessa möten med politiker som vi träffat i regnbågens alla färger under sista åren – både fackligt och i yrkesgrupper – har de fortsatt att flytta runt ansvaret för krisen hit och dit.
Alla som jobbar på golvet inklusive arbetsgivaren vet att vi inte orkar heltid på grund av arbetsbelastningen, oro för patientsäkerheten och för uppoffringar i privatlivet. Jag har jobbat i flera länder och i Sverige är vi extrema i att kräva att en heltid innebär 36–40 tim/veckan. Många försök i vårt land visar att 30 tim/veckan är optimalt för våra yrkesgrupper, ung som äldre. Man ser att vab och sjukskrivningar minskar radikalt. Resultatet blir automatiskt höjd grundbemanning. Vi har senaste 10 åren gått kort i bemanning överallt, oavsett pandemi eller andra kriser.
Varför ska personalen utsätta sig för detta? Studenterna slutar innan fullföljd utbildning när man under praktiken ser förhållandena på kommande arbetsplatser. Höjd lön är trevligt och viktigt, men det är inte lösningen om vi ska orka heltid utan mer utbrändhet och yrkesbyten.
Vad är det ansvariga i samhället inte har förstått? Sluta att försöka skjuta ansvaret för denna situation mellan arbetsgivare, kommun, region och stat. Det är ett spel för galleriet. Lös detta innan situationen blir helt ohållbar.
30 timmar heltid, höjd grundbemanning och bra lön skulle få många av de som är sjukvårdsutbildade att återvända och studenter att vilja utbilda sig till vårt viktiga samhällsarbete inom sjukvård.
Det finns inga genvägar längre.