På onsdagen besökte sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Linköping och US. Vi fick några minuter mellan två av dagens inplanerade verksamhetsbesök.
– Här mötte vi chefer som tar kompetensfrågan på allvar och ser att om vi ska få fler att arbeta heltid så måste vi förbättra arbetsmiljön. Jag blev väldigt glad över medvetenheten och över chefer som inte duckar för problemen.
Sjukvårdsministern menar att det skulle gå att förändra utvecklingen ganska snart.
– Man går ju ner i tid i dag, inte av personliga skäl för det har man ju rätt till, utan för att arbetet är för tungt. Om alla sjuksköterskor som idag jobbar deltid går upp till heltid, så skulle det motsvara 8 000 nya heltidstjänster och då skulle vi klara situationen som vi har idag. Självklart ska man inte tvinga någon att jobba heltid, men arbetsmiljön är en fråga för arbetsgivaren.
Lönerna är ett återkommande diskussionsämne inom vården. Under 2016 infördes ett lärarlönelyft av den dåvarande regeringen som gav särskilt skickliga lärare runt 3 000 kronor extra i månaden.
Skulle det gå att göra för sjuksköterskorna?
– Jag tycker att det är olämpligt att staten går in och reglerar löner. Det ska man göra mellan arbetsmarknadens parter.
Vad kan regeringen göra?
– Vi har anslagit mer pengar, två miljarder årligen, för att öka antalet vårdplatser. Det är ett mödosamt arbete som varje sjukhus måste göra eftersom det är brist på sjuksköterskor. Det var det jag mötte här, en medvetenhet om att det är där man måste börja.
KD har länge drivit frågan om att förstatliga vården, som nu regionerna ansvarar för.
När kan det bli verklighet?
– Vi kommer att tillsätta en statlig utredning, där vi kommer att utreda om ansvaret helt eller delvis ska flyttas från regionerna till staten.
Tanken är att utredningen ska inledas i maj och sedan får utredarna två år på sig, men sjukvårdsministerns förhoppning är att de även ska lägga fram förslag under utredningstiden.
– Då kan man gå igenom förslag som läggs fram löpande och skicka fram dem för beslut.
Hon förklarar hur det fungerar:
– De uppgifter som vi fört över till regionerna ska de få ansvara för fullt ut, men vi kan välja att flytta uppgifter från regionerna till staten med bara ett riksdagsbeslut.
I Tidöavtalet finns en formulering om anmälningsplikt när personal på myndigheter och kommuner möter personer utan uppehållstillstånd. Det har lett till upprörda röster från vårdpersonal som inte vill känna att de anger sina patienter.
– Det kan finnas ömmande omständigheter och där är sjukvården exemplifierad. Det kommer att tillsättas en utredning för att pröva de här frågorna.
Kan du förstå deras oro?
– Självklart. Men man ska ju komma ihåg att det är när man kommer till kassan som det noteras om man inte har uppehållstillstånd. Så de flesta i vården möter inte den informationen, utan det är när man ska se vilken kassa som betalar för vården.
Även den begränsade rätten till tolk har mött motstånd. Sjukvårdsministern menar att det även handlar om att förstärka tolksituationen i allmänhet.
– Frågan som lyfts är om den som har uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap ska ha rätt till kostnadsfri tolk. När man efter en tid har bott i Sverige förväntas man då kunna språket? Den frågan kommer att prövas i en utredning och utifrån patientsäkerhetsaspekten.