SFI:s förutsättningar står i motsats till “snabbare progression"

Politiker bör grunda beslut på forskning, inte tyckande, skriver insändarskribenten.

Enligt forskningen tar det 4-10 år att lära sig ett nytt språk och individuella förutsättningarhar stor inverkan på detta, skriver insändarskribenten.

Enligt forskningen tar det 4-10 år att lära sig ett nytt språk och individuella förutsättningarhar stor inverkan på detta, skriver insändarskribenten.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Insändare2024-06-26 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på artikeln "Aguirre (S) efter SFI-föräldrarnas oro: "Måste lära sig svenska"" 14/6: 

Aguirre belyser vikten av att lära sig svenska, vilket jag instämmer i. Språket är, vilket många SFI-elever brukar säga, “en nyckel till samhället.” 

Aguirre med flera tycker att man bör lära sig svenska snabbare, och komma ut i arbetslivet. Att tycka lämpar sig väl i media, men politiker bör inte grunda kommentarer och beslut på tyckande, utan på forskning och erfarenhet. 

Enligt forskningen tar det 4-10 år att lära sig ett nytt språk och individuella förutsättningar; tidigare utbildningsbakgrund, ålder, fallenhet för språk och livssituation är exempel på faktorer med stor inverkan på detta. 

SFI utgörs av 3 studievägar. På studieväg 3 har man en universitetsexamen och klarar ofta SFI på ett år. På studieväg 2 har man läst gymnasienivå och klarar ofta SFI på 2 år.

Studieväg 1 är uppdelat i ett alfaspår (elever som saknar studiebakgrund) och ett spår med elever som har kort studiebakgrund. För studieväg 1 krävs betydligt längre tid att klara SFI, men få elever kämpar så hårt! 

Det är den sistnämnda elevgruppen som vill tillbringa några sommarveckor med sina barn. De ligger längst från arbetsmarknaden, får ofta ekonomiskt bistånd eller ingår i etableringen. De tvingas nu delta i “sommar-SFI”. Forskningen är entydig; elevgruppen har många års studier för att klara SFI. De har således flera års somrar utan ledighet framför sig. 

Enligt Aguirre har kommunen tidigare begått regelbrott genom ett flexiblare upplägg av SFI under sommaren. Jag håller inte med eftersom eleverna erbjöds material, uppgifter och undervisning både digitalt och på plats i lärarbemannade lärotek.

Aguirre menar vidare att vara fysiskt på plats gynnar lärandet. Jag håller med om det, men det finns andra förutsättningar som är lika viktiga, till exempel att undervisningen är sammanhållen, strukturerad och har en progression. Detta kan vara svårt att åstadkomma med sommarvikarier. När ordinarie lärare kommer tillbaka möts de av trötta elever, som kämpat hela sommaren. Det ger inte en snabbare språkinlärning.

Linköpings kommunpolitiker önskar “snabbare progression”, samtidigt som de under devisen “medel före mål” ställt krav på större klasser, färre lärare, billigare lokaler, billigare drift, mottagande av nya elever var 5:e vecka och SFI-året om. Dessa förutsättningar står i direkt motsats till “snabbare progression”. 

Fatta beslut utifrån forskning och ta del av den erfarenhet vi har inom SFI!