Svar på "Sätt krav att politikerna har rätt utbildning" (11/3):
"Alĺa som sitter som politiker i nämnder borde ha kopplingar och kunskaper i den nämnd de sitter i. Typ sjukhusnämnden, där borde det vara läkare, sjuksköterskor och undersköterskor, eftersom de vet vad vården handlar om och har kompetens för området."
Det borde i min mening inte vara så. Att det finns inslag av politiker med erfarenhet av sjukvård i en hälso- och sjukvårdsnämnd eller lärare i en utbildningsnämnd kan vara bra, men det blir dåligt om de är i majoritet. Fördelen med en blandning är att fokus blir de stora frågorna och inte detaljer som politiker ändå inte ska lägga sig i. Fundera själv, vad ska en chef inom sjukvård ta sig till om politiskt vald sjukvårdspersonal i en nämnd lägger sig i dennes arbete?
En politikers uppgift är att besluta om en budget, bestämma mål för verksamheterna och följa upp hur det går, men för det här behöver man inte ha kunskap om detaljer. En politiker måste självklart förstå vad det är deras nämnd sysslar med och vad deras roll är, men de ska helst vara bättre på hur politiken fungerar, veta vilka frågor man ska ställa och veta vad de ska titta efter när de följer upp. Politiker ska helst bevaka de stora frågorna som nämnden sysslar med och lyssna in vad som händer på golvet och högre upp, därefter sätta ihop en bild av vad som måste hända. En nämnd är inte bara sin sakfråga, det finns en stor portion organisationsfrågor också.
Jag har träffat många politiker och de är tillräckligt många som vet hur verksamheterna under deras nämnder fungerar och vad deras uppgift är, så länge de får den information de behöver. Att de sedan måste fatta beslut som medborgarna tycker är konstiga kan ibland bero på att något blivit fel, ibland kan de tråkiga beslut bero på andra beslut som fattats tidigare. Men det är också politikernas uppgift att ta stora beslut som folk inte gillar. Tjänstemän tar små beslut men informerar sedan politikerna om att det behövs ett stort beslut, exempelvis att varsla.