Svar på nyhetsartikeln "Personalen offrar sig för att klara förlossningsvården" (18/6):
I lördagens tidning togs förlossningsvårdens allvarliga situation upp med bemanningsproblem. Personalbrist och missnöjd personal som jobbar extra utan tillräcklig kompensation för detta. Personalen upplever sig inte prioriterade men ställer upp och tar extrapass, av lojalitet mot patienterna och varandra. Just nu står semesterfrågan i fokus och avdelningar tvingas dra in på vårdplatserna. Det måste vara frustrerande att både arbeta och leda verksamheter under sådana förhållanden.
Men som också nämns i artikeln så drabbas även gravida patienter som hänvisas till andra sjukhus då vårdplatserna minskar under semesterperioden. Det låter väl inte som om det skulle vara så stor sak för patienten, vid en normal förlossning, där mamman kan lämna förlossningsavdelningen inom några dagar. Desto värre blir det för de patienter som akut förlöses mycket för tidigt. Där krävs långa vårdtider, upp till månader, innan barnen och föräldrarna kan klara sig själva. Att som nyförlöst förälder få chockbeskedet att behöva flytta långt från hem och familj i månader kan inte vara det man vill höra.
Drabbad personal skall hyllas och beundras för sina insatser och uppoffringar, men de som drabbas minst lika hårt är de patienter som, under längre tid än en semesterperiod, tvingas att leva i kappsäck långt från familj och trygghet.
Ur led är tiden.