Svar på "Cheferna för förskolan svarar: Förändringar kan skapa oro" (6/11):

Jag vänder mig till utbildningschef Robert Bredberg och avdelningschef Helén Petersson inom Linköpings förskolor.

Jag har en för er obehaglig nyhet att komma med. Nämligen att det fullständigt kokande missnöje hos pedagoger och chefer inom kärnverksamheten i Linköpings förskolor inte kommer att lägga sig. Då har jag inte ens tagit med i beräkningen alla vårdnadshavare som numera förstått att förfallet inom förskolan i Linköping kommer från ett arrogant och tondövt ledarskap från utbildningsförvaltningen i Linköping.

Okej, krisen är ett faktum och er (utbildningsförvaltningen) strategi har varit att ”stoppa huvudet i sanden” och enträget vänta på att pedagoger, chefer, vårdnadshavare och fackligt förtroendevalda skulle implodera i sin egen klagosång? Att om vi väntar till insändare nr 350 i Corren så kan vi ”klappa pöbeln på huvudet” med ett substanslöst ickesvar?!

Låt mig hjälpa er i ert fenomenala krisarbete med att ge er några frågor som medborgarna i Linköping behöver få besvarade. Jag gör det här av ren godhet och för att underlätta era jobb – då det här missnöjet inte kommer lägga sig utan ansvarsutkrävande och att hög chef agerar.

Användbar fråga till Helén Petersson:

* Hur ska vi agera annorlunda i den kris som råder, nu när vi har ignorerat rop på hjälp från pedagoger eller av ren fåfänga och arrogans inte svarat på insändare som strömmar in i lokaltidningen? 

Användbar fråga till Robert Bredberg:

* Eftersom ingenting har gjorts, ingenting kopplat till krisen i förskola har tagits på allvar av avdelning förskola: Hur kan jag som högsta tjänsteman agera (göra någonting mer än ingenting) då det här missnöjet inte kommer lägga sig?

Ni kan väl tänka på barnen i förskolan i alla fall?