Bixias elhandel – ett kommunalt risktagande

Kommunen har ett betydande ansvar för miljö- och klimatfrågorna och den viktigaste aktören i arbete med dessa är Bixias ägare, det kommunala bolaget Tekniska verken. Man står därför inför mycket stora framtida utmaningar, menar insändarskribenten.
Kommunen har ett betydande ansvar för miljö- och klimatfrågorna och den viktigaste aktören i arbete med dessa är Bixias ägare, det kommunala bolaget Tekniska verken. Man står därför inför mycket stora framtida utmaningar, menar insändarskribenten.

I den turbulens som nu uppstått kring Bixia är det högst berättigat att lyfta frågan om kommunen verkligen skall äga ett bolag vars enda syfte är att, med de ekonomiska risker det innebär, bedriva elhandel på marknadsmässiga villkor, skriver Roland Larsson, före detta ordförande i Linköpings kommuns ekonomiutskott.

Insändare 26 januari 2024 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på nyhetsartikeln "Kommunledningen kände till bristerna hos Bixia – för ett år sedan" (23/1):

Redan för flera år sedan, innan Bixia blev ett helägt bolag till Tekniska verken, konstaterades i en utredning som kommunens dåvarande ekonomiutskott lät göra att elhandel är den ekonomiskt mest riskfyllda verksamhet kommunen bedriver.

Ett motiv för att likväl då fortsätta med denna var att man ansåg att det utgjorde en välbehövlig konkurrens till de stora aktörerna på marknaden.

Sedan dess har dock elmarknaden förändrats och därmed i än högre grad aktualiserat frågan om det berättigade i att utöver alla de obligatoriska uppgifter kommunen har, även bedriva elhandel på marknadsmässiga villkor. Särskilt som det också innebär ett icke försumbart risktagande med kommunens pengar och då dessutom skattebetalarna själva inte har någon fördel av detta, förutom den eventuella vinst det kan generera till ägaren. En vinst som i så fall måste vägas mot de risker det innebär. Någon sådan vinst har man dock inte haft de senaste åren.

En sådan riskbedömning måste ses i ett kommunalt helhetsperspektiv och i relation till Bixias egen ekonomi.

2021 hade bolaget en ekonomisk omsättning på 3,1 miljarder kronor och ett underskott efter finansnetto på 170,3 miljoner kronor.

2022 hade man en omsättning på 7,1 miljarder kronor och ett underskott efter finansnetto på 88,6 miljoner kronor. 

Det är således även ur ett kommunalt helhetsperspektiv betydande belopp det rör sig om.

Med den utveckling som nu sker på marknaden ökar dessutom snarare riskerna än minskar. Även om detta naturligtvis kan förändras i ett längre perspektiv.

Kommunen har ett betydande ansvar för miljö- och klimatfrågorna och den viktigaste aktören i arbete med dessa är Bixias ägare, det kommunala bolaget Tekniska verken. Man står därför inför mycket stora framtida utmaningar. För kommunmedborgarna är det därför viktigare att Tekniska verken satsar sin kompetens och sina resurser på bland annat elproduktion och nätinvesteringar i stället för att bedriva riskfylld affärsverksamhet på en sektor där det redan finns ett stort antal aktörer.

För kommunen som sådan är det både principiellt och resursmässigt viktigare att lägga sitt engagemang på de uppgifter man enligt kommunallagen har skyldighet att svara för eller som ger ett mervärde för kommuninvånarna. 

I den turbulens som nu uppstått kring Bixia är det därför högst berättigat att även lyfta frågan om kommunen verkligen skall äga ett bolag vars enda syfte är att, med de ekonomiska risker det innebär, bedriva elhandel på marknadsmässiga villkor. Och i så fall med vilka förutsättningar och i vilka former.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa