Svar på debattartikeln "Inte lätt att ha förtroende för våra politiker" (24/3):
Först och främst vill jag tacka Johnny Ludvigsson för en debattartikel som innehåller så kloka ord, kantade med "sunt förnuft," som numera har blivit en bristvara i landet!?
Jag har arbetat som förskollärare inom Linköpings kommun i många år och blir så frustrerad av att läsa om att så många av personalen i förskolan/skolan inte orkar fortsätta arbeta på grund av stora barngrupper/klasser och fler och fler arbetsuppgifter på det!
Det har gått ett antal år sedan jag slutade, men det var exakt likadant då ...
Till och från sparande, lite personal och stora barngrupper. Efter flera år av stress som resultat av detta, blev jag sjuk och fick diagnosen IBS som innefattar mag- och tarmproblem som är kronisk. Att samtala med sin rektor, fylla i enkäter från kommunen, påtala bristerna och ge förslag om bland annat mindre barngrupper för att lindra arbetsbördan, hörsammades inte! Ingenting har kommunen lärt sig av alla sina misstag år efter år? Inom dessa låglöneyrken som vård, skola, omsorg är, flyr personalen och dessvärre, vem vill utbilda sig inom dessa yrken? Till slut uppstår personalbrist och det är vad som inträffat numera! Om kommunen i stället lyssnat mer på erfaren personal genom åren, i stället för att köra över dem, hade säkert flera av dem orkat stanna kvar.
Ekonomi och kortsiktighet går före trygghet och hälsa, där framför allt barnen, men även personalen är förlorarna.
Det borde vara straffbart att gå tillväga på detta sätt ...
