Det är tydligt att något gått riktigt fel i Tekniska verkens beräkningar och agerande i år. Man skyller på höga vattenflöden och vattendomar, men är det hela sanningen?
Saknas förmågan att tänka proaktivt och göra riskanalyser?
Redan december 2023 nådde Roxen den högsta nivån på ungefär 10 år (33,79 meter över havet). Man tappade då cirka 128 m3/s från Roxen.
2018 var vattennivån i Roxen 33,67, men man tappade då 161 m3/s.
2017: 33,68 meter och man tappade 142,5 m3/s.
2013: 33,8 meter och man tappade 166 m3/s.
2012: 33,7 meter och man tappade 137 m3/s.
2011: 33,8 meter och man tappade 160 m3/s.
2010: 34 meter och man tappade 177 m3/s.
2007: 34 meter och man tappade 195 m3/s!
Listan kan göras väldigt lång med tillfällen när man tappat Roxen på betydligt mer vattenmängder vid samma nivåer som vi hade i december 2023.
Har Tekniska verken helt missat att ta med snöfallet och kommande smältvatten i prognoserna? Varför har man inte agerat tidigare? Det verkar finnas utrymme för att ta beslut tillsammans med länsstyrelsen om att tappa Roxen på betydligt större flöden om man tittar på historik?
Tekniska verken tappar nu Roxen i panik med 228 m3/s, vilket måste vara någon form av rekord. Vattennivån är den högsta sedan 1951.
Det är rimligen inte snöfallet som skapat översvämningarna utan ett långsamt agerade från Tekniska verkens sida.
Många markägare och husägare blir nu kraftigt påverkade för att Tekniska verken inte agerat i tid. Tekniska verken måste väl se att det är orimligt att låta en sjö svämma över och sedan bara luta sig tillbaka och skylla på vattendomar?
"Hus under vattnet"
Svar från Tekniska verken:
Tyvärr ger de vattendomar som gäller för bland annat Roxen ingen möjlighet till längre framförhållning vad gäller exempelvis kommande snöfall och snösmältning.
Vattendomen för Roxen baseras på den naturliga vattennivån, och just nu reglerar vi hela tiden nivån så att den ligger på den absolut lägsta tillåtna.
Vattendomar är komplexa, vilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån enstaka tillfällen. Planeringen för vattenregleringen är beroende av SMHI:s aktuella väder- och tillrinningsprognoser som ibland kan ändras från dag till dag. Det är även SMHI som kontrollerar att vi sköter regleringen på rätt sätt, och vi redovisar till dem varje vecka.
Hur mycket vatten som släpps ut påverkas bland annat av tillflödet och den naturliga vattennivån, vilket gör jämförelser mellan år eller till och med månader svåra. Även i december strävade vi efter att hålla Roxens nivå så låg som var tillåtet, men detta har minimal inverkan på vad som sedan sker i februari.
De vattendomar som styr vår verksamhet tar hänsyn till hela vattendraget eftersom systemen är ihopkopplade, och förändringar i ett område får konsekvenser för andra delar. Därför är det viktigt att domarna följs. Eventuella avsteg kan endast godkännas av tillsynsmyndigheterna. Vattendomarna fungerar också som vägledning för andra åtgärder nära vattenstråken, såsom byggnationer eller invallningsbehov.
För den som vill veta mer om vattendomar och arbetet med de höga vattennivåerna vill jag även gärna uppmärksamma på denna artikel som nyligen publicerades i Corren:
Mile Elez, teknisk direktör, Tekniska verken