Svar på debattartikeln "S+M prioriterar fritidsgårdar före idrottsföreningar" (1/10): 

I en nyligen publicerad debattartikel argumenteras det för att vi bör satsa mer på föreningslivet i stället för på Ung Puls. Även om föreningar spelar en viktig roll för många unga, är det en förenklad lösning att tro att de ensamma kan möta alla ungdomars behov. Verksamheter som Ung Puls fyller är en helt annan men minst lika viktig funktion, särskilt för de barn och ungdomar som av olika skäl inte är med i en förening.

För det första, ungdomsverksamheter, så som Ung Puls, erbjuder en öppen och inkluderande miljö där alla är välkomna, oavsett intressen, bakgrund eller förutsättningar. Till skillnad från föreningar, som ofta har en specifik inriktning – såsom fotboll, musik eller teater – fungerar fritidsgårdar som ett öppet forum där ungdomar kan träffas och utvecklas socialt utan krav på prestation eller medlemskap. Många barn och ungdomar kan av olika skäl inte eller vill inte delta i föreningslivet. Det kan bero på ekonomiska hinder, prestationsångest eller ett behov av en friare miljö. Fritidsgården erbjuder då ett tryggt rum för dessa unga, där de kan känna gemenskap och få stöd.

Föreningar är visserligen utmärkta för att engagera barn och ungdomar med ett specifikt intresse, men alla unga passar inte in i den strukturen. De som ännu inte har hittat sina passioner eller som inte vill binda sig till regelbundna aktiviteter riskerar att lämnas utanför om vi endast satsar på föreningar. Fritidsgårdar kan fungera som en bro mellan den föreningsfria ungdomen och framtida engagemang i organiserade verksamheter. De ger en plats för att prova olika aktiviteter och bygga social kompetens på egna villkor, något som kan väcka intresse för att senare ansluta sig till en förening.

Dessutom är fritidsgårdarna ofta en fristad för ungdomar som lever i socialt utsatta situationer. De ger tillgång till trygga vuxna, vägledning och positiv socialisering – saker som flera unga annars saknar. Föreningar kan ibland ha mer specifika mål och krav, medan fritidsgårdar fokuserar på att finnas till för alla och skapa en trygg miljö, oavsett om man kommer dit för att spela biljard eller bara umgås. Att slopa fritidsgårdarna till förmån för enbart föreningar riskerar därför att lämna unga utan tillgång till dessa viktiga funktioner.

Att satsa på fritidsgårdar är inte bara viktigt för de enskilda individerna, utan ger också stora samhällsvinster. När ungdomar har tillgång till trygga och meningsfulla sammanhang minskar risken för socialt utanförskap, kriminalitet och psykisk ohälsa. Forskning visar att tidiga insatser som skapar trygghet och ger ungdomar positiva förebilder minskar kostnaderna för sociala insatser, vård och rättsväsende längre fram. En fritidsgård kan med andra ord vara en social investering som sparar pengar på lång sikt.

Satsningar på föreningar är utan tvekan värdefulla, men vi måste se till att vi inte tappar bort de ungdomar som inte hittar sin plats där. Fritidsgårdarna är en vital del av det sociala skyddsnätet för unga, och vi måste investera i båda för att kunna möta behoven hos en bredare målgrupp. Det är inte antingen eller – båda behövs för att skapa ett samhälle där alla ungdomar har möjlighet att känna tillhörighet, utvecklas och trivas.

Låt oss därför värna om både föreningslivet och fritidsgårdarna, så att vi kan skapa utrymme för alla ungdomar att hitta sin väg till en rik och demokratisk fritid.