Svar på insändaren "Färre konfirmander och ökad psykisk ohälsa bland unga" (27/10) och ledarkrönikan "Samhället är byggt för maskiner, inte människor" (21/10):
Tack till Per Ingvarsson för din insändare. Visst är det så som du skriver att konfirmationen ger de unga något mycket gott och viktigt i den tid de lever. Jag minns min egen konfirmation med glädje och tacksamhet.
Vad angår den tidigare ledarkrönikan skriven av Joel Halldorf så radas många rapporter om den ökande ohälsan bland unga upp. Dock är det ingen lösning att öka BUP:s resurser utan snarare ett uttryck för att vi vuxna och särskilt politiker har prioriterat våra skattemedel fel under många år. Ohälsan bland barn och unga har varit känd tidigare och med rådande skolsituation förvärras deras mående och leder också till att många misslyckas i skolan och därför är det sorgligt att skribenten omedelbart kritiserar Tidöavtalet. Dessutom har ett av partierna i avtalet alltid och fortfarande påtalat familjens avgörande betydelse för de egna barnens hälsa och positiva utveckling.
Efter många års erfarenhet som kurator i skolan så behövs genomgripande förbättringar både för personal och elever i dagens skola. Det mest elementära är att minska antalet elever i varje klass på lågstadiet. En betydligt konstruktivare och lönsammare prioritering än att öka resurserna till BUP för då torde trycket på psykiatriska resurser minska. Det är sorgligt att konstatera att flera elever i en lågstadieklass sitter bakom höga svarta skärmar och med hörselskydd för att uthärda den höga ljudnivån och stöket under lektionen. Dessutom är det väl känt via Friends att många elever tidigt är utsatta för mobbning och är rädda för att gå till skolan.
Skolans fokus, särskilt de första viktiga åren, borde vara att hjälpa varje enskilt barn utifrån dess förutsättningar att lära sig de mest basala, nämligen att lära sig läsa, skriva och räkna samt att bidra till god social utveckling och färdigheter i att samarbeta i en lugn och trygg skolmiljö.
Orsakerna till ohälsan bland barn och unga är komplexa men många menar att den ökande skärmtiden med mobil, spel, Instagram, Facebook, Whatsup har en avgörande negativ betydelse. Många barn och unga tillbringar tre till fyra timmar, ibland ännu mer, varje dag på sin fritid framför skärmar och detta tar tid från annat och på sikt är detta skadligt. Detta kan delvis förklara att förskrivningen av lugnande medel och sömnmedicin till unga har femdubblats de senaste tio åren enligt siffror från Socialstyrelsen.
Steve Jobs, grundaren av företaget Apple har sagt: "We limit much technology our kids use at home". En annan techtopp, Bill Gates har berättat att hans barn inte fick egen mobil förrän de var 14 år.
Vi har en eminent och skicklig psykiater Anders Hansen som skrivit många böcker som förklarar de ungas ohälsa på ett enkelt sätt. Han skriver: Ett högt tempo, konstant stress och digital livsstil får konsekvenser på vår hjärna och hälsa. Vi får allt svårare att fokusera, vi sover dåligt, vi umgås allt mindre med varandra IRL, vi är avundsjuka på varandras upplevelser på sociala medier och vi blir allt mindre empatiska. Hansens senaste bok Skärmhjärna rekommenderas varmt till alla.