Efter nedläggningshotet: "Färre barn kommer att våga välja estet"

Hur mycket kommer kostnaderna stiga för att stötta de barn som inte kan utvecklas till sina bästa jag, där en liten skola varit en möjliggörare, frågar sig insändarskribenten.

Personalen på mottagande skolor kommer att göra sitt yttersta för att eleverna på S:t Lars ska känna sig hemma och trivas på den nya skolan, skriver Åsa Ridne, avdelningschef gymnasieskola.

Personalen på mottagande skolor kommer att göra sitt yttersta för att eleverna på S:t Lars ska känna sig hemma och trivas på den nya skolan, skriver Åsa Ridne, avdelningschef gymnasieskola.

Foto: Annelie Boström/Julia Djerf

Insändare2024-09-09 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på nyhetsartikeln "Förslaget: Gymnasieskola i Linköping kan läggas ner" (4/9):

S:t Lars gymnasium ska läggas ner från höstterminen 2025. Befintliga elever ska flyttas. Anledningen sägs vara att det inte går att få ihop ekonomin utifrån ett lågt elevantal.

Hm. Stämmer det? Det har varje år gått två klasser med elever på skolan, en med inriktning natur och en med inriktning estet. Det vill säga, i ungefärliga mått, 45–50 elever per årskull.

Den estetiska utbildningen med inriktning bild är den enda som finns i Linköping. Förra året var det så många sökande till den estetiska utbildningen att de fick uppta stolar i naturklasserna, där sökantalet till natur var lägre. Då beslöt man att erbjudandet om att plugga natur på S:t Lars skulle plockas bort från och med höstterminen 2024. Kanske rätt beslut om det är få sökande till skolans platser för att plugga natur. Men varför lyftes inte frågan att utöka till två estetklasser? 

Till årets hösttermin kom inte alla in som sökte estet på S:t Lars, det var tuff konkurrens om platserna sas det i skolans korridorer. Varför inte satsa på en nod för kulturgymnasium, samla Linköpings kulturelever i ett hus? Förstå den kreativitet som detta skulle kunna ge! 

Fråga till utbildningsförvaltningen: Varför flyttas inte Linköpings utbildningar med estetisk inriktning till en skola? Det finns många win-win i en sådan lösning.

Ytterligare en risk i detta är att vi hämmar förmågor och individer. Om vi lyfter blicken och ser ut över vårt kulturarv så finns det både extroverta och introverta mästare. Oavsett detta så vittnar många av dessa om att de under sin skoltid kände sig udda och utanför. 

Två frågor till utbildningsförvaltningen: Ett, Linköpings kommun har en stolthet i att arbeta med mångfalds- och inkluderingsfrågor, hur många barn uppskattar ni kommer fortsätta sitt rollspel för att passa in i en stor skola med många elever där de på insidan känner sig annorlunda? Och två, hur rimmar detta med de grundläggande värderingar som kommunens pelare står på?

Att peka på det ekonomiska perspektivet berättar inte hela sanningen. Vilka alternativ har jämförts? Finns det något i detta som inte berättas? Fråga till utbildningsförvaltningen: Vad ska lokalerna användas till när barnen flyttat ut? Lokalerna bredvid skolan har stått tomma länge.

Med förslaget fruktar jag att färre barn kommer våga välja estet, som är en så viktig del för att få ett samhälle att präglas av en mångfald. Och hur mycket kommer kostnaderna stiga för att stötta de barn som inte kan utvecklas till sina bästa jag, där en liten skola varit en möjliggörare?

"Oroad kulturtant som värnar om barns rättigheter"

Svar från Linköpings kommun:

I augusti 2024 tog S:t Lars gymnasium in 20 elever på estetiska programmet bild och form samt 8 elever på estetiska programmet musik, totalt 28 elever, det vill säga en klass.

Det fanns ytterligare 11 elever som hade sökt estetiska programmet bild och form och ytterligare 3 elever som hade sökt estetiska programmet musik som sitt förstahandsval, det var totalt 14 elever som inte antogs. Det beror på att 14 elever är en halv klass och det blir dyrt att inte ha fulla grupper och hade inneburit att skolans underskott ökat.

Förslaget till beslut i bildningsnämnden är just att flytta ihop alla estetiska utbildningar till en skola för att stärka programmet.

Att elever som i dag går på S:t Lars gymnasium, som är en liten skola till elevantal och lokaler, känner oro över hur det är att gå på en större skola, är fullt förståeligt. Personalen på mottagande skolor kommer att göra sitt yttersta för att eleverna på S:t Lars ska känna sig hemma och trivas på den nya skolan.

Åsa Ridne, avdelningschef gymnasieskola