Svar på krönikan "Är jag en empatilös blottare?" (9/4):
Nej, Hedda Themner, du är inte en empatilös blottare. Däremot om man läser kommentarerna på inläggen angående duscharna i nya simhallen, både på hemsidan och på Correns facebooksida, så finns det en hel del empatilösa människor. Det är jättefint att så många känner sig nöjda med sin kropp och inte har några problem alls med att visa sig naken för andra och därmed också duscha med okända människor. Verkligen grattis till er! Vi som inte har samma känsla ska varken dumförklaras eller hånas. Det finns så många bakomliggande orsaker.
Jag själv gillar verkligen inte att duscha med de jag inte känner. Problemet är inte deras utan vilar verkligen på mig själv. Under min skoltid så duschade vi på rad utan mellanväggar. Jag har gått igenom de flesta stadier till att känna mig obekväm. För små bröst, för smal, för tjock, för lite könshår, för kort, för lång och allt där emellan. Barn är tyvärr inte alltid snälla i sina kommentarer även om det inte alltid är ren elakhet bakom.
Det är bra att det finns möjlighet att duscha i ett bås, även om jag tycker att en duschvägg mellan duscharna vore en enkel lösning. Det behöver inte ens vara dörr eller draperier för alla.
Jag har barn av båda könen och jag har verkligen uppmuntrat dem att inte skämmas för sina kroppar hur de än ser ut i livet. Så jag har inte överfört mitt kroppshat till dem, vilket många verkar tro att vi gör som har problem med duscharnas utförande. Bör tillägga också för er som så "vänligt" undrat, ja, det är skillnad på att visa sig i badkläder och duscha naken bland okända.
Så om ni som inte har problem får tycka som ni gör, utan hån och dumheter, så kämpar vi andra på med vårt. Vi borde alla få ha samma möjlighet till trygghet i simhallen som är byggd för oss alla.
Ska vi säga så?