Svar på nyhetsartikeln "Vårdpersonal ska kunna drogtestas vid misstanke" (18/10):

Corren frågar olika politiker om vårdpersonalen ska drogtestas. De flesta vinner billiga poäng på att lyfta "ja"-skylten. Min respekt – trots att jag alltid röstat borgerlig – går till Vänsterpartiet som vägrade göra det av principiella skäl, nämligen att det är integritetskränkande. Inte ens de liberala representanter följer en liberal filosofi. 

Om man använder hjärnan i stället för magen för att resonera kring den frågan, kan man ställa sig viktiga kritiska frågor: Vem ska drogtesta? Ska personal omplaceras för att göra detta? Vad ska man testas för? Alkohol? Andra droger? Vad skulle det kosta i tid och pengar? Vilka ska testas? Om inte alla, kan ledningen "passa på" och sikta på de med obekväma åsikter? Även om den som testas testar negativt, så blir den personen stigmatiserad och det dröjer inte länge förrän hen blir mål för skvaller och spekulation på fikarummet. 

Det som behövs är chefer som agerar snabbt och konsekvent och tar misstankar på allvar innan patienter skadas. Att öppna för att drogtesta vårdpersonal öppnar en Pandoras ask som man inte kommer att kunna stänga när den löper amok. Det finns smartare lösningar. Det sista vården behöver för att vara en attraktiv arbetsplats är en Gestapo eller Stasi.