Svar på "Skolans brist på mandat skapar adhd hos barnen" (2/4):
Självklart är barnuppfostran ett ansvar för föräldrar/vårdnadshavare och inte en uppgift för lärare.
I dagens samhälle förväntas alla föräldrar att förvärvsarbeta och helst heltid. Att då även hinna och orka med att uppfostra och ägna mycket tid åt sina barn kan naturligtvis vara svårt. Så länge barn är barn behövs stort engagemang från föräldrar, varför det inte räcker med, i bästa fall, en stunds småprat vid middagen.
Barn blir känslokalla och uppgivna av att inte känna sig sedda och lyssnade på och därmed respektlösa mot såväl lärare som kamrater, vilket resulterar i stökighet och ointresse för skolarbetet.
Att som barn lämnas ensam med frågor och funderingar kring allt som skrivs på sociala medier är också något som påverkar negativt och späder på oro och som ger dålig motivation att engagera sig i skolan.
Att då skylla på olika diagnoser är ju kränkande både för barn och föräldrar. Diagnoser är nutidens försvar när föräldrar/skolan inte klarar av att ta hand om barnen bland annat på grund av tidsbrist.
Barn som av någon anledning inte klarar av att gå i en "vanlig" skolklass mår ju bättre av att placeras i en så kallad hjälpklass, dåtidens väl fungerande system som borde införas på nytt.
Har i min bekantskapskrets hört föräldrar säga att det är barnen som bestämmer. Mycket skrämmande åsikter då barn inte är erfarna nog att ta viktiga beslut. Som förälder/vårdnadshavare måste tid med barnen alltid prioriteras före förvärvsarbete och egna aktiviteter, annars blir resultatet det kaos som tyvärr råder i många skolor idag.