Svar på "Varför måste vi ändra vårt beteende?" (16/11):

I Corren har ”A.T” skrivit en mycket välskriven insändare som fångar upp precis vad vårt samhälle lider av i dag, nämligen beslutsångest inom riksdag, regering, regioner, myndigheter, förvaltningar och kommuner.

Det är bedrövligt, som insändaren skriver, att vi medborgare och skattebetalare inte får någon respons från vårt rättsväsende eller myndigheter när vi utsätts för våld och andra trakasserier i vår vardag. Enligt vår grundlag är vårt rättsväsende och ansvariga myndigheter skyldiga att skydda landets medborgare.

I nämnda artikel är det i första hand attackerande hundar som är problemet, men samma sak gäller annat våld mot oss medborgare. Man frågar sig varför vårt rättsväsende och ansvariga myndigheter hela tiden prioriterar våldsverkarnas rättigheter och inte på något sätt tar tillvara brottsoffrens utsatta läge, som kanske kommer att drabba dem under hela livet. 

Jag håller med artikelskrivaren om den attityd som tv, radio och andra massmedia har utvecklat att bara intervjua förövarens försvarsadvokat och inte brottsoffrets advokat. Det är mycket viktigt för att få en nyanserad bild av händelsen. Det har utvecklats en allmän praxis att rättsväsende och berörda myndigheter tar ställning för förövarens situation mot den som har blivit utsatt för något brott. Man har alltid överseende, empati och förståelse för förövaren. Man skyller på dåliga uppväxtförhållanden eller olika former av trauman. Detta är helt emot huvuddelen av svenska folkets uppfattning. Förövaren måste komma i andra hand och stå för sina handlingar. Det kan inte vara meningen att vi vanliga skötsamma medborgare ska ändra vårt beteende.

Att våra nämnda politiker och tjänstemän inte tar sitt ansvar är moraliskt nedbrytande för hela samhället. Att inte ha så mycket mod och råg i ryggen att stoppa dessa våldsverkare med både lagstiftning och handgripligen. Detta fenomen och feghet att inte fatta beslut har utvecklats under de senaste 30–40 åren. Är detta ett resultat av senaste tidens låga utbildningskrav och flumskola som infördes år 1989?

Våra nordiska grannländer, Tyskland och Frankrike kan på mycket kort tid fatta beslut i svåra frågor och även verkställa och genomföra besluten. I Tyskland tog det bara ett dygn att förbjuda demonstrationer. Återigen, varför har Sveriges ansvariga politiker och tjänstemän beslutsångest?  

År 1967 tog socialdemokratiska partiet med Olof Palme i spetsen bort lagen om tjänstemannaansvaret, vilket mynnade ut i en häftig debatt i samband med beslutet. Man befarade just detta beteende som nu har besannats. Tidigare generaldirektören för riksrevisionsverket Inga-Britt Alenius ville återiföra tjänstemannaansvaret år 2017, men avslogs av fackföreningsrörelsen år 2018, och regeringarna tordes naturligtvis inte gå emot facket.