Correns kulturjournalistik når nu ut bättre och är mer jämställd

Målet med förändringen av kulturbevakningen var att skapa en mer aktuell, mer jämställd, lokal kultur- och nöjesjournalistik som fler tar del av, skriver Correns chefredaktör som svar på Per Carlssons insändare.

En bild från Correnreportaget om Operagruppen Figaro tidigare i vår. Figaro är närmast en institution i Linköping. De har hållit på i över 40 år. Många har tidigare spelat och sjungit i studentspex och i Linköpings studentkörer.

En bild från Correnreportaget om Operagruppen Figaro tidigare i vår. Figaro är närmast en institution i Linköping. De har hållit på i över 40 år. Många har tidigare spelat och sjungit i studentspex och i Linköpings studentkörer.

Foto: Albin Wiman

Krönika2024-04-17 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Denna text är ett svar på Per Carlssons insändare där han ägnar en stor del åt att förminska den kulturjournalistik vi gör. Han gör det genom att låtsas att den inte finns. Eller kan det vara så att Per Carlsson inte läser Corren och faktiskt inte vet vad vi gör?

Lite bakgrund: Under hösten 2023 organiserade vi om på Correns redaktion. Ensamrollerna kulturredaktör och nöjesredaktör togs bort och personerna som hade de rollerna erbjöds i stället att bli reportrar i Linköpingsredaktionen med ansvar för att bevaka kultur respektive nöje. Kulturredaktören avböjde detta och lämnade tidningen. Förändringen gjordes för att skapa en mer snabbrörlig redaktion, utan ensamroller som riskerar att isoleras. Vår nya organisation för kultur/nöje består av en nyhetschef (Nils Gruvebäck) som coachar och redaktörar de två ordinarie reportrarna och våra frilansmedarbetare.  

Målet med förändringen var också att skapa en mer aktuell, mer jämställd, lokal kultur- och nöjesjournalistik som fler tar del av.

Vi återkommer till hur det går med det.

Per Carlsson skriver i sitt inlägg "cheferna i denna tidningskoncern anser att den lokala kulturen kan vem som helst av reportrarna bevaka". Ovannämnda medarbetare, nyhetschefen såväl som de ordinarie reportrarna och frilansarna, är utvalda för att de anses mest kompetenta och lämpade för uppdragen de tilldelats. De är alltså inte "vem som helst".

Carlsson skriver vidare om vår omorganisation "därmed förlorade vi läsare en bevakning och bedömning av allt det som händer i det lokala kulturlivet". Märklig synpunkt eftersom den absolut största effekten av omorganisationen är att vi nu har ett tydligare fokus på det nutida lokala kultur- och nöjeslivet. På verksamheter, evenemang och människor som idag är aktiva inom kultur och nöje i vår del av Östergötland. Detta har vi ökat på bekostnad av förre kulturredaktörens längre essäer om historiska kulturhändelser och historiska kulturpersonligheter. Det hade varit mer logiskt om Carlsson uttryckt saknad efter dessa i stället för det som faktiskt ökat.

Carlsson fortsätter med "därmed är vi alla hänvisade till de sociala medier som tar lätt på eller helt saknar källkritik och sakkunskap". De senaste månadernas alla reportage, nyhetstexter, krönikor och recensioner om lokal teater, lokal musik, lokal konst, lokal litteratur och lokal film som Corren har publicerat har alltså gått Carlsson helt förbi. Synd för den här diskussionen.

Vi fokuserar på det lokala i allt vi gör, det är där vi har vår relevans som lokaltidning och det är det som våra läsare önskar mest av oss. Den strategin kan vara en av förklaringarna till att Corren det gångna året hade fler läsare än någonsin; enligt Orvesto i genomsnitt 263 000 läsare av papperstidning och sajt per vecka.

Om vi jämför tiden som gått sedan vår omorganisation genomfördes, med motsvarande tid året innan, alltså november till mars under 2023 jämfört med 2022, så har detta hänt:

  • Läsningen av kultur- och nöjesmaterialet har ökat med 160 procent. De läsare som läser kultur och nöje läser alltså 160 procent mer av det materialet än året innan.
  • Andelen kvinnor i kultur- och nöjestexterna har ökat med 22 procent. Visserligen från en låg nivå, men det är äntligen steg i rätt riktning.

Det här är viktiga parametrar. Om inte våra användare tar del av det vi gör så dör vi. Det betyder inte att allt material läses, eller förväntas läsas, av lika många. Självklart inte. Just kulturjournalistiken tillhör ju både historiskt och i nutid det minst lästa i dagstidningarna men inte desto mindre viktigt då att öka relevansen i det också, som i allt annat vi gör.

Ett sätt att göra det inom kulturen är att få till en bättre kulturdebatt än den vi har idag. Corren har en dominerande roll i den östgötska debatten, inflödet till oss av insändare och debattartiklar är enormt, och det måste vi försöka utnyttja även i kulturdebatten. En del i det kan vara det som Corren och Liu har diskuterat under vintern, att forskare där ska bidra med återkommande inlägg. Vi tjuvstartade under vintern med att Fredrik Heintz skrev om AI och Björn-Ola Linnér om klimatet, men mer kommer.

Vad vill du se i vår bevakning av kultur och nöje? Tipsa gärna mig eller Nils Gruvebäck på christer.kustvik@corren.se respektive nils.gruveback@corren.se.