Svar på "Sveriges rikaste procent – gör er plikt" (24/3):
I en debattartikel frågar sig S-studenter hur de nya försvarssatsningarna ska finansieras. Mer än tio år efter att Folkpartiet började prata om att rusta upp Gotland, höja försvarsanslagen till två procent av BNP och gå med i Nato har Socialdemokratin äntligen vaknat. I alla fall delvis.
För trots ansatsen att äntligen diskutera försvarspolitik ägnar sig skribenterna nästan uteslutande åt vilka skatter de vill höja. Skatten på sparande ska upp, RUT ska avskaffas och en ny arvs- och gåvoskatt föreslås. Trots att det tog över 20 år att avskaffa den gamla, tillfälliga värnskatten vill S-studenter inför en ny så kallad civilpliktsskatt.
Att höja skatten ytterligare löser inte ett enda problem. Sverige har redan världens fjärde högsta skattetryck. Problemet är inte hur staten ska få in ännu mer pengar, utan vad som görs med de pengar som kommer in. Om det offentliga bara blev 1,4 procent effektivare skulle staten spara 36 miljarder kronor. Med de pengarna kan vi finansiera upprustningen av försvaret utan att höja skatterna.
Vi måste prioritera rätt. Försvaret av Sverige är en av de viktigaste kärnuppgifterna för staten.
Samtidigt finns det i dag 1,3 miljoner människor som inte försörjer sig själva, och då är studenter borträknade. Det utanförskapet kostar oss 270 miljarder kronor varje år. Skulle vi lyckas minska utanförskapet med en femtedel hade de ökade försvarskostnaderna kunnat täckas helt och hållet.
Vi får inte låt oss luras av Magdalena Anderssons prat om en ny värnskatt. Lösningen kan inte vara att höja skatten för de som redan bidrar. I stället ska vi bryta utanförskapet så att fler får möjlighet att bidra till Sveriges välstånd och säkerhet. Politik handlar om att vilja, sade Palme en gång. S-studenter verkar snarare vilja höja skatten, än att på allvar bygga upp ett stabilt och välfinansierat försvar.