Svar på nyhetsartikeln "Förälderns brev inför beslutet: Politikernas ansvar" (6/12):
Självklart skall alla elever känna sig trygga i våra skolor i Linköping. Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Trygghet i skolmiljö inkluderar även raster och skolmåltider. Tyvärr är det som i dag sker på våra skolor en spegling av övriga samhället.
Stöket på Berzeliusskolan handlar om en mindre grupp av elever på högstadiet och att det kommer in äldre elever som inte går på skolan. Vi är medvetna om den problematiken på vissa av våra skolor och vi har därför i det tidigare Alliansstyret vidtagit en hel del åtgärder för att vi skall ha trygga och säkra skolor. Vi har bland annat tagit beslut om en helt ny säkerhetsorganisation för att kunna stötta upp rektorer och personal ute på våra skolor. Till detta har vi tillfört medel för en stärkt säkerhetsorganisation både på grund- och gymnasieskolan. Diskussioner har även förts om att låsa våra skolor, något som redan görs i andra kommuner och som tyvärr kan bli aktuellt även här framöver. Det betyder inte att vi skall acceptera den utveckling som sker i samhället men vi måste ta ansvar för det som sker inne i skolan.
Min uppfattning efter att jag haft kontakt med ansvariga tjänstemän är att ledningen på Berzeliusskolan tagit de problem som har beskrivits i brev till ledamöter i kommunfullmäktige och i Corren på stort allvar och att man vidtagit åtgärder. Till sin hjälp har de kunniga och engagerade lärare och personal som alla har samma mål, att skapa en trygg miljö för alla elever på skolan. Den politiska majoriteten, Allians för Linköping, tog även i början av mandatperioden beslut om ett förväntansdokument som skall upprättas mellan elever, lärare och vårdnadshavare. Dokumentet som är tänkt att vara ett stöd för skolorna klargör vilket ansvar respektive person har för elevens skolgång.
Sedan valet i september befinner vi nu oss i opposition och kan konstatera att det nya styrets budget inte har några särskilda satsningar på grund- och gymnasieskolan.
Vår liberala skolpolitik grundar sig i en elevsyn som förstår att alla barn och unga varken kan eller vill stöpas i samma mall. Alla elever skall kunna nå sin fulla potential – och det betyder att medan vissa elever kan gå före i skolan behöver andra mer stöd för att ta sig framåt. Inkluderingstanken har helt enkelt gått för långt, något som vi påtalat de senaste åtta åren. Därför vill vi inrätta särskilda undervisningsgrupper för de elever som behöver extra stöd i skolan men också för elever som ibland medför stök för andra elever. För att detta skall vara möjligt behövs en omfattande satsning på speciallärare, något som det är brist på i dag. Det kräver också ett beslut av rektor då det handlar om skolans inre organisation, det vill säga hur elever delas in i undervisningsgrupper. Tack vare oss liberaler i regeringen kommer nu riktade statsbidrag till skolan som gör att skolor nu kan inrätta särskilda undervisningsgrupper och satsa på speciallärare.
Vi liberaler vill även permanenta och utöka vår framgångsrika satsning på heltidsmentorer som kan avlasta lärarna det mycket tidskrävande uppdraget att vara mentor. I den utvärdering av heltidsmentorerna som gjorts framkom vid intervjuer med eleverna bland annat att de ser heltidsmentorerna som något mycket positivt – som en trygg punkt och heltidsmentorerna har även bidragit till en lugnare miljö på rasterna.