Svar på "Sverige riskerar gå miste om värdefulla talanger" (3/11):
Det rimmar dåligt med ”Sverige har inte råd att inte ta vara på varenda ingenjör” när det är allmänt känt att många rekryterare och företag systematiskt diskriminerar utifrån ålder, etnicitet och kön. Skribenten – en rekryterare som väljer och rekommenderar vilka som ska få ett arbete – skriver att det har tagit flera år för Mahmoud – som är civilingenjör – att komma in på rätt jobb. Han skriver också att civilingenjörer tillhör en av landets mest eftertraktade yrkesgrupper. Läsåret 2020/2021 tog 4 760 civilingenjörer examen. Det är det högsta antalet examinerade civilingenjörer någonsin i Sverige. Vart tar dessa civilingenjörer vägen?
Att Sverige behöver ingenjörer är de flesta överens om. Insatser som behöver göras för att öka antalet ingenjörer enligt skribenten är att flera ska gilla matematik i skolan, flera tjejer ska lockas till ingenjörsutbildningar och internationell rekrytering ska underlättas. Endast 15 procent av tjejerna med toppbetyg i matematik väljer en ingenjörsutbildning. Arbetsgivare har en nyckelroll i att anställa de tjejer som har satsat på en ingenjörsutbildning i syfte att öka jämställdhet och konkurrenskraft. Ska flera tjejer och kvinnor vilja bli ingenjörer måste deras löner höjas till samma nivå som männens med goda karriärmöjligheter.
För en högutbildad civilingenjör – som har gjort en investering i en tuff utbildning – är det självklart med bra kollegor och arbetsmiljö kombinerat med goda karriärmöjligheter och förmåner samt bra lön. Dessa är självklara faktorer för perfekt matchning. Hur arbetsuppgifterna är utformade beskrivs ofta i detalj, vilket är mindre intressant.
Trots att det satsas enorma pengar på rekrytering misslyckas 30 procent av rekryteringarna. Det är klart att en rekryterare vill anställa ”den bästa kandidaten” utifrån de parametrar som är givna av en arbetsgivare. Vad vill arbetsgivare uppnå med sin rekrytering är en relevant fråga. Vad är en hållbar rekrytering en annan. Ofta väljs rätt person utifrån historik, vilket stänger dörrar för de som vill byta karriär. Ännu svårare blir det när rekrytering är automatiserad. De som har hamnat i arbetslöshet kommer inte in i en anställningsloop. De lyckliga som väljs till intervju går igenom en omfattande procedur där det absolut viktigaste är att ge de rätta svaren på anställningsfrågor – vara övertygad och säker utan minsta tvivel.
Rekryterande konsultfirmor är intresserade av att anställa nyutexaminerade civilingenjörer. När det gäller civilingenjörer som har hamnat i arbetslöshet är situationen svårare eftersom rekryterare och arbetsgivare inte tycks hitta en matchning lika lätt – personen kan behöva lära sig ny teknik och ska utifrån erfarenhet och ålder ha en högre lön.
Diskriminering av personer utanför arbetslivet är strukturell – Sverige har inte råd med diskriminering. Att ha klarat en tuff utbildning borde vara en merit – ett sigill för högre ambitioner samt kapacitet och förmåga till ständig utveckling.
Skribenten medger att rekryteringsprocesserna inte fungerar. Det är upp till bevis för rekryterare och arbetsgivare att visa vilja och talang att lösa de rekryteringsproblem som finns. Det finns gott om civilingenjörer i Linköping – ta vara på den kompetens som finns.