I Östergötland har vi många stora teknikbolag som är en del av regionens stolthet: Toyota, Saab, Siemens, Väderstad, Sectra – och många fler. För att framtidssäkra sin verksamhet behöver bolagen dra till sig kompetens, inte minst ingenjörer. Men det behövs nya sätt att tänka, för Sverige har inte råd att inte ta vara på varenda ingenjör.
Häromdagen sände "Ekot" i Sveriges Radio en intervju med Mahmoud, nyutbildad civilingenjör. Han berättar att det tagit honom flera år att komma in på rätt jobb, trots att han tillhör en av landets mest eftertraktade yrkesgrupper. Han beskriver långa och krångliga processer som tagit många timmar i anspråk, för honom själv och för de inblandade företagen.
Tyvärr är han inte ensam. Sveriges ingenjörer uppger i samma inslag att de ser anledning till oro: om inte rekryteringsprocesserna fungerar riskerar branschen att tappa värdefulla talanger som enkelt kan gå till andra branscher.
Att Sverige lider brist på ingenjörer är inget nytt. I april var arbetslösheten bland svenska ingenjörer lägre än på ett decennium. I SCB:s arbetskraftsbarometer för 2021 utgör civilingenjörsutbildningarna hälften av de utbildningar som flest arbetsgivare tror att de kommer att behöva anställa fler av. Vare sig du är ingenjör med många år i yrket, eller nyexaminerad, eller student på en ingenjörsutbildning på exempelvis Linköpings universitet: grattis! Du har valt ett kanonyrke.
Bristen på ingenjörer är strukturell, driven av digitalisering och behovet av hållbar omställning. Det är en brist som får konsekvenser för Sverige som exportnation och innovatör på en global marknad. Det är en komplicerad fråga som behöver lösas med en mängd insatser: att få fler att gilla matte i skolan, att locka fler tjejer och kvinnor, att underlätta internationell rekrytering.
Men vi ser också behov av att företagsledningar vågar ifrågasätta sina egna processer och tänka nytt. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät som publicerades tidigare i år uppgav arbetsgivare att tre av tio rekryteringar 2021 misslyckades. Matchningen blev helt enkelt inte bra.
I dag använder sig arbetsgivare av skarp säljretorik för att attrahera sökanden och skapa ett brett urval till rekryteringsprocessen. Sedan börjar själva gallringen i utdragna, ineffektiva processer där det allra viktigaste ofta inte är definierat: vad man egentligen söker för match.
Arbetsgivare lägger mycket tid på att formulera skarpa krav i jobbannonser, men undersökningar visar att för arbetstagare är kollegor och arbetsmiljön viktigast, inte hur själva arbetsuppgifterna är utformade.
Lön, förmåner och karriärmöjligheter är också viktigt, men alla eftersträvar inte samma förmåner. Även här är det en fråga om att med smarta och kvalitativa metoder matcha rätt kandidat med rätt tjänst på rätt företag. Fokus måste flyttas från att sålla ut, till att hitta rätt.
Som experter på matchning av ingenjörer ser vi behov av ett nytt mindset och nya rekryteringsprocesser. Vi säger inte att det bara finns ett bra sätt att göra detta – vi är övertygade om att det finns plats för många nya och innovativa idéer när det gäller rekrytering. Men att nyexaminerade studenter ska stå utanför arbetsmarknaden i flera år, när hela branschen skriker efter kompetens, visar på att här finns potential för förbättring. Sverige har i nuläget inte råd att inte ta vara på varenda ingenjör.