Svar på insändaren "Ska näringslivet få styra universitetens utbildningar?" (7/10):
Vice kårordförande Jonas Gustavsson, studentkåren för utbildningsvetenskap och filosofisk fakultet vid Linköpings universitet, skriver en insändare om att Svenskt Näringsliv inte har framtida studenters bästa som högsta prioritet. Vi välkomnar Gustavssons inspel i debatten och skyldigheten att företräda de universitetsstudenter som denne representerar. Samtidigt bygger texten på flera missförstånd om Svenskt Näringslivs uppfattning i frågan om högre utbildning. Dessa missuppfattningar behöver redas ut om vi ska ha möjlighet att föra en seriös diskussion om framtiden för högre utbildning.
Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarförbund, som i sin tur organiserar 60 000 små, medelstora och stora företag och som sysselsätter ungefär 2 miljoner medarbetare. Så mycket som 70 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera till positioner som kräver högskoleutbildning. Det är ett faktum att vissa typer av utbildningar leder till arbete i högre utsträckning än andra, vilket vi visar i rapporten "Utbildning för arbetsmarknaden eller för arbetslöshet?" (2023). Rapporten visar också att fyra av tio företagsrepresentanter upplever att den högre utbildningen vid lärosätena brister i relevans.
Det är samtidigt inte bara näringslivet som vill ha en bättre matchning mellan utbildning och jobb. När landets blivande studenter blir tillfrågade vad de efterfrågar i en högskoleutbildning uppger många först och främst intresse för utbildningen, tätt följt av faktorer med nära koppling till arbetsmarknaden såsom möjlighet till karriär, att utbildningen är framtidssäker och att kunna få en hög lön.
Sverige ska vara ett land som ligger i framkant för företagande, konkurrenskraft och klimatomställning. Men då behöver vi i högre utsträckning ha en fungerande kompetensförsörjning, vilket kräver ett utbildningsväsende som förbereder studenter inför arbetslivet. Samverkan mellan lärosäten och näringslivet är en framgångsfaktor för att få till en bättre matchning mellan det som efterfrågas med ett relevant program- och kursutbud. Så att kompetensbrist inte blir ett tillväxthinder och försämrar Sveriges innovationsförmåga, konkurrenskraft och välstånd.
När antagningen till högskolan öppnade inför våren 2025 återlanserade vi Högskolepejl, en sajt som visar olika högskoleutbildningars arbetsmarknadsutfall i form av etableringsgrad och medianinkomst. Syftet är att potentiella studenter ska ha möjlighet att göra medvetna och informativa val. Mätningen visar att inte minst utbildade inom STEM (science, technology, engineering and mathematics) har en hög etableringsgrad. Men även lärare, sjuksköterskor, och yrkesutbildade visar sig vara bra val om man vill bli anställningsbar. Den visar inte att utbildningar inom exempelvis humaniora är oviktiga, utan endast att dessa har en något lägre etableringsgrad än många andra utbildningar.
Att upplysa svenska studenter om detta innebär alltså inte att Svenskt Näringsliv inte har studenternas bästa som prioritet. Tvärtom visar många studenter uppskattning över att vi bidrar med kunskap om vilka konsekvenser ett val av utbildning får för deras framtida yrkesliv.