I den bästa av världar är vi alla utbildade civilingenjörer och näringslivet bestämmer innehållet i högre utbildningar vid landets högskolor och universitet. Så hade jag inlett denna text om jag sympatiserat med Svenskt Näringslivs agenda. Som vice kårordförande i studentkåren för utbildningsvetenskap och filosofisk fakultet vid Linköpings universitet känner jag en skyldighet gentemot de tiotusentals universitetsstudenter jag representerar att belysa problematiken med förslagen.
Svenskt Näringsliv uttrycker i rapporten "Driv på för investeringar och konkurrenskraft" (2024) att de vill se ökade investeringar i utbildningar som faller under kategorin STEM: science, technology, engineering, mathematics. För att försvara investeringen används argumentet att framtidens efterfrågan på ingenjörer inte tillgodoses med dagens nivå av examinerade ingenjörer. Samtidigt skriver Skolverket i rapporten "Prognos över behovet av lärare och förskollärare" (2023) att det kommer att saknas 12 000 nyexaminerade lärare år 2035. Jag undrar varför Svenskt Näringsliv försöker måla upp en missvisande världsbild där ingenjörsutbildningar har det sämst ställt? Men de kanske går in med förhoppningen att det är nyexaminerade civilingenjörer som ska täcka upp för framtidens lärar- och sjuksköterskebrist?
Sverige behöver inte fler riktade insatser till ingenjörsutbildningar. Sverige behöver riktade insatser till utbildningar med få timmar av lärarledd tid, låga ersättningsnivåer och utbildningar som återkommande beskrivs av politiker som samhällets ryggrad. Vi ska självklart arbeta för att stärka landets samtliga utbildningar. Men varför börja med STEM-utbildningar där studenterna ofta har bättre förutsättningar än de som är inskrivna på utbildningar inom humaniora, samhälls- och utbildningsvetenskap?
Svenskt Näringsliv önskar dessutom att näringslivet ska ha mer makt och inflytande över utbildningens innehåll. Samtidigt kämpar många universitet med att skydda sin autonomi, för att höja kvaliteten och resurseffektiviteten. Är det då rimligt att förflytta makten från dessa myndigheter till den privata sektorn? Vilka delar av den privata sektorn ska få vara med och gynna sin verksamhet genom att skräddarsy universitetsutbildningarna?
Svenskt Näringslivs förslag har inte framtida studenters bästa som högsta prioritet utan enbart näringslivets intressen och inflytande på Sveriges högskolor och universitet.