Skyddsjakten på skarv måste vara proportionerlig

Vi hade hoppats att den beviljade skyddsjakten skulle lugna motsättningarna åtminstone fram till och med år 2025 då jakten ska avslutas och resultaten därefter utvärderas, skriver debattören.

Vi kan acceptera befogad skyddsjakt i Roxen, men den måste vara proportionerlig och argumentationen vid ansökan om tillstånd måste vara faktabaserad, skriver debattören.

Vi kan acceptera befogad skyddsjakt i Roxen, men den måste vara proportionerlig och argumentationen vid ansökan om tillstånd måste vara faktabaserad, skriver debattören.

Foto: Victor Bomgren

Debatt2023-06-22 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på ”Linköping ska vara fri från skarv” (14/6):

År 2020 fick Roxens Fiskevårdsområdesförening (RFVOF) tillstånd till en omfattande skyddsjakt på skarv i Roxen. 1 000 fåglar får skjutas årligen och upp till 3 500 ägg förstöras. Innan Länsstyrelsen gav tillståndet hade debatten om skarvens vara eller icke vara pågått i åratal. Vi hade hoppats att den beviljade skyddsjakten skulle lugna motsättningarna åtminstone fram till och med år 2025 då jakten ska avslutas och resultaten därefter utvärderas. Sekreteraren i RFVOF anser dock att debatten måste hållas vid liv. Tillsammans med kommunpolitikens gruppledare i det parti han företräder föreslår de att skarven i Roxen ska utrotas. På något annat sätt kan man inte tolka rubriken och innehållet i deras debattartikel.

Artikeln utmålar skarven som roten till allt negativt i Roxens vatten- och livsmiljö. Bland annat påstås att ”efter mer än trettio år av mellanskarv i Roxen har sjön slutligen kollapsat”. Att utse en enskild art som syndabock när komplicerade ekosystem genomgår stora förändringar ger kanske kortsiktigt enkla poäng i en debatt, men vittnar samtidigt om en närmast total okunskap om alla de faktorer som påverkar de biologiska förutsättningarna i en grund slättsjö av Roxens karaktär. Författarna nämner inget om decennier av mänsklig påverkan genom övergödning till följd av utsläpp från jordbruket och från Linköpings stad. Inte heller nämns de miljögifter som tillförs sjön via bland annat Stångån (Corren 23/10 2022) eller den onaturliga regleringen av tillflöden och sjöns vattennivå för bland annat vattenkraften. Om fisksamhället i sjön är så förstört som debattörerna påstår i artikeln så verkar sportfiskarna inte ha märkt det. Förra året såldes rekordmånga fiskekort i Roxen (protokoll från styrelsemöte i RFVOF 28/2 2023).

Debattörerna skriver också attantalet naturligt förekommande arter som skäggdoppingar, hägrar och fiskgjusar har minskat”. Vad baseras detta på? Varken lokala fågelskådare eller tillgängliga data backar upp påståendet. RFVOF själva verkar också oförmögna att räkna fåglar i sjön då de inte kunnat uppfylla jakttillståndets krav på att rapportera antalet skarvar som födosöker i Roxen (skrivelse till länsstyrelsen 2023-01-27). 

Vi kan acceptera befogad skyddsjakt i Roxen, men den måste vara proportionerlig och argumentationen vid ansökan om tillstånd måste vara faktabaserad. Inte heller har vi något emot en fortsatt debatt om skarven under förutsättning att den hålls på en nivå byggd på väl dokumenterade argument och utan populistiska slagord som ”Linköping ska vara fritt från skarv”. Det finns mängder av vetenskapliga artiklar som belyser skarvens inverkan på olika fiskbestånd. Ingenstans anges att artens konsumtion av fisk leder till att fisksamhällen kollapsar. Vi delar gärna med oss av några referenser till debattörerna från KD.