Svar på "Debatten om elförsörjning kräver realism" (18/1):
Det finns en del att invända mot i repliken från Miljöpartiet. De tre mest uppenbara är:
1. Det kan omöjligt vara ett argument mot svensk kärnkraft att delar av elen från den kan exporteras. Det är och förblir önskvärt att fasa ut Europas beroende av gas och kol.
2. Miljöpartiets företrädare skriver att framtiden är sol- och vindkraft. Omställningen beskrivs leda till att "makten över elproduktionen ligger hos kommuner och privatpersoner". Det är knappast en känsla som lär delas av de människor som kan påverkas av hur vindkraftutbyggnaden i praktiken går till i Sverige. Fråga människor i Horn, Hycklinge och Uknadalen om de känner att de har makten över elproduktionen, när bolag utan lokal koppling planerar för ett stort antal vindkraftverk på upp till 270 meter.
3. Och så var det detta om skicket på de nedlagda kärnkraftverken. Det var inte några rostiga gamla skrothögar. Reaktor två i Oskarshamn var snarare som ny när avvecklingsbeskedet kom. Den hade moderniserats för åtta miljarder kronor. En del hade jobbat med projektet i tolv år. Men det moderniserade kraftverket kom aldrig att leverera el till nätet – på grund av politisk ryckighet och höjd effektskatt under den rödgröna regeringen.