Svar på ledaren "Börshajarnas läroplan räddar inte Linköpings unga ur lyxfällan" (11/12):
Ledaren påstår, utan vidare belägg, i ett märkligt resonemang att ett införande av privatekonomi som ämne skulle fungera som en “... gräddfil för medelklassbarn…”. Detta förbiser syftet med förslaget om att införa privatekonomi som ämne, vilket är att ge elever - oavsett bakgrund - samma möjlighet att fatta välgrundade ekonomiska beslut.
I vår ursprungliga text betonar vi problematiken som barn och unga har och drabbas av. Bristande kunskap, snabba lån och osund konsumtionshets är tyvärr vanligt förekommande i dag. En studie från Finansinspektionen visar att 75 procent av tillfrågade elever inte vet hur man tar ett banklån och 31 procent saknar kunskap om budgetering. Detta vittnar ytterligare om ungas bristfälliga kunskaper inom ämnet.
Nyström har rätt i att privatekonomi ingår i hemkunskapen i högstadiet, men det är alldeles uppenbart att det inte räcker. Att påstå något annat vore att blunda för verkligheten. Enligt Skolverket får varje grundskola själva bestämma hur många timmar som ska läggas på att undervisa om privatekonomi. Detta medför att olika skolor lägger olika mycket tid på det. Som följd av denna modell skapas orättvisa förutsättningar beroende på skola, boendeområde och möjligtvis även socioekonomiska faktorer.
Faktum är att 93,6 procent av eleverna vill ha mer privatekonomi i skolan, enligt en undersökning av Ung Privatekonomi 2022 där man tillfrågade över 16 000 personer. En överväldigande majoritet vill lära sig mer helt enkelt. Med detta som grund är det enda rimliga att införa privatekonomi som ämne; allt annat vore att inte lyssna på eleverna och förbise problematiken.
Vårt förslag är att stärka skolans avgörande roll i ungas privatekonomiska liv och framtid. Det är inte alla elever som har möjlighet att fråga sina föräldrar eller andra nära omkring sig om privatekonomi. Genom att erbjuda ämnet som individuellt val kan skolan bidra till att fler unga får den kunskap de behöver.
Flera olika organisationer såsom Kronofogden, Europeiska Unionen och Aktiefrämjandet, delar vår syn. Dessa aktörer har konstaterat att vuxna bör tala mer om privatekonomi, både hemma och i skolan. Med bättre kunskaper kan man fatta mer genomtänkta finansiella beslut, minska risken för skuldsättning och uppnå högre livskvalitet. En stabil privatekonomi är vidare helt avgörande för ett smidigt steg in i vuxenvärlden.
För oss i Unga Aktiesparare Linköping handlar det om att minska onödig stress bland unga och ge dem värdefulla kunskaper i en alltmer komplex ekonomisk värld. I detta arbete spelar skolan en central roll. Att fortsätta på samma bana, som Nyström föreslår, skulle vara dåligt för eleverna. Tydligare regler för snabblån är välkomna, men det kommer inte att leda till att ungas koll på privatekonomi förbättras.
För att vända det sluttande planet gällande privatekonomi krävs förändringar. Skolan måste ta större ansvar, och ett ämne i privatekonomi införas. Med dessa åtgärder kommer barn och unga att få större kunskaper, utveckla sundare ekonomiska vanor och må bättre. Det är dags att lyssna på eleverna – och lära av Kronofogden och Europeiska Unionen – för att skapa en bättre framtid för Sveriges unga.
Oscar Lindberg, ordförande UA Linköping
Theo Milos, vice ordförande UA Linköping
Julina Strömberg, ledamot UA Linköping
Akram Khaled, ledamot UA Linköping
Svar från Corren:
Den unga börskvartetten anför ordrikt hur illa det är ställt med ungas privatekonomiska kunskaper, och att dessa måste stärkas. Det finns inget att invända mot den sjukdomsdiagnosen.
Ledarsidan avviker dock från aktiespararna om vad den rätta medicinen är, och i den frågan är deras resonemang tyvärr betydligt tunnare.
De fyra debattörerna betonar att unga vill ha mer privatekonomi i skolan och att många saknar ekonomiskt kunniga människor i sin omgivning.
Men varför ska skolan undervisa om sådant som elever själva vill lära sig, och som det finns obegränsade resurser om på internet, i sociala medier och hos ett antal privata föreningar?
Förvisso föreslår värdepappersvurmarna att privatekonomi införs endast som valbar kurs. Läroplanen är dock ett nollsummespel, så vilka ämnen vill de att eleverna väljer bort för att lära sig mer om aktier och lån? Matte 5? Engelska 7?
Och vilka andra viktiga saker skulle kunna bli nya, spännande gymnasieämnen? Civil beredskap? Psykisk hälsa? Nej, tack.
Gymnasieskolans spretighet är ett gissel som skapar röra och stress. Skolan måste styras bort från valmöjlighet och tillbaka till sin kärndomän: läsa, skriva och räkna. Punkt.
Unga Aktiesparares utspel underlättar inte den resan.
Wilhelm Nyström, vik. politisk redaktör på Corren