Tänk om ungdomar fick en guldpeng varje gång någon intressegrupp vill klämma in just sin hjärtefråga i deras läroplan. Då hade de kanske inte varit så fattiga.
För det är en dyster bild som fyra namn från Unga Aktiesparare Linköping målar upp i sin debattartikel (9/12).
En fjärdedel av unga vuxna klarar inte en oväntad smäll på 13 600 kronor och över hälften oroar sig över pengar, samtidigt som en ny studie visar att många av dem har nära noll koll på enkla koncept som ränta och risk.
De svenska hushållens ”skuldberg” hör kanske inte till saken eftersom det beror på bolåneboomen och den trasiga bostadsmarknaden, men låt gå, ungas risiga privatekonomi är ett problem. De fyra börshajarna har en poäng.
Men deras lösning – att göra privatekonomi till ett skolämne som gymnasieelever kan välja som sitt individuella val – vore dålig politik.
För det första skulle kursen väljas framför allt av elever som redan har ett intresse för privatekonomi. Ämnet skulle med andra ord bli en gräddfil för medelklassbarn, snarare än en kompensatorisk åtgärd som fångar upp de finansiella analfabeter som verkligen hade behövt hjälp.
Tack och lov är privatekonomi redan ett tvingande inslag i högstadiets hemkunskap.
För det andra är läroplanen med dryga dussinet ämnen redan alldeles för plottrig och spretig. Gymnasiedjungeln driver ångest och gynnar ungar med resursstarka föräldrar som hjälper dem att göra taktiska val. Det sista eleverna behöver är ett bredare kursutbud.
För det tredje drivs de ungas pengaproblem av köphets, vilket de fyra debattörerna medger. Det är nog också i den änden lösningen måste börja.
I ett antal år har företaget Ungdomsbarometern beskrivit hur pengar seglat upp på unga människors radar. Att tjäna pengar har blivit viktigast i vardagslivet förutom vänner och utbildning, och långt viktigare än fritidsintressen och samhällspåverkan.
Ungdomarnas sedan länge ökande pengastress har dessutom gått hand i hand med ett stegrande intresse för shopping. Hos Kronofogden har unga kvinnors skulder dubblats på tio år.
Den här materialismen lär höra ihop med andra dopamindopade beroendespiraler som TikTok och andra medieappar med skarpa algoritmer.
Det är en tuff miljö för våra unga, vilket ställer höga krav på föräldrar att uppfostra sina barn till sparsamma och medvetna medborgare. Även näringsliv och civilsamhälle kan bidra – de fyra skribenterna nämner projektet Ung Privatekonomi som ett positivt exempel.
Men framförallt bör politiker se över om unga bör få ta shoppinglån.
En gymnasiekurs biter nog inte på den unga reptilhjärnan.