Svar på ”Släng alla osthyvlar i Kinda” (1/8):
Mycket i denna insändare från Pierre Ländell bygger på missförstånd. De 50 miljoner kronor LPo räknar som besparing är en summa som ska sparas under 5 år, 10 mkr/år (3,8 procent/år) och under samma tid tillförs pengar för uppräkning av löner och andra satsningar inom respektive verksamhet i den kommunala ekonomin i Kinda.
När det gäller Bildningsnämndens ansvarsområden, förskola, skola, vuxenutbildning och arbetsmarknad uppvisas goda resultat i alla verksamheter, inom alla chefsområden. Under de snart åtta år som jag har fått vara en del av Bildningsnämnden i Kinda har nämnden fått se en successiv förbättring av såväl samtliga verksamheter som ekonomi. Enstaka år har det funnits extra utmaningar när det gäller betyg årskurs nio, enstaka elever som inte funnit sig tillrätta i skolan eller medborgare som inte kan försörja sig själva även om Kinda kommun har lägre arbetslöshet än Östergötland och övriga riket. Detta ser Bildningsnämnden som fortsatta utmaningar.
Pierre Ländell påstår helt felaktigt att ”Personal på flera förskolor har underrättats om att de måste gå ner i tid för att Bildningsnämndens budget ska klaras”.
En personalgrupp måste ibland minskas när antalet barn minskar på samma sätt som en personalgrupp behöver utökas när barnantalet i ett upptagningsområde ökar. En annan utmaning inom förskola är att det i en liten förskola oftast krävs fler personal/barn för att få bra arbetstidsscheman för personalen, ofta kan en förskola vara skyldig att hålla öppet från 06.00 till 18.00.
Eftersom Samverkan för Kinda anser att alla förskolebarn i Kinda kommun är lika mycket värda, ett barn i Kisa är lika mycket värt som ett barn i Horn, får varje rektorsområde lika mycket i sin budget per barn. Detta innebär att ett rektorsområde med få barn får mindre pengar och ett rektorsområde med många barn får mer pengar. Detta kan ibland innebära att förskolepersonal erbjuds anställning på en annan kommunal förskola där barnantalet är större. Budget läggs efter hur många barn som finns inskrivna vid varje enhet och särskild hänsyn tas endast till barn med annat modersmål.
Mycket av detta verkar Pierre Ländell och LPo ha missförstått.