Svar på "Skolpolitiker: Har fått rapporter – inte larm" (13/6):
Corren har gjort en granskning av de kränkningar som har anmälts på Alléskolan under året, vilket har lett till ett antal artiklar och insändare den senaste veckan. Låt mig vara mycket tydlig med att jag som politiker, och som lärare, absolut inte ställer mig kritisk till detta! Medias uppdrag att granska och lyfta det som är problematiskt i vårt samhälle är mycket viktigt och inget som politiker ska lägga sig i. Skulle något annat ha framgått i artikeln som publicerades 14/6 så är det fel.
Att elever kränker varandra på skolor är självklart alltid både problematiskt och fel. Det är något som jag, i min vardag som mellanstadielärare (i en annan kommun än Åtvidaberg), också ofta upplever och något som berör och bekymrar mig djupt. Jag ser också att klimatet är mycket hårt och att tröskeln för vad som anses vara acceptabelt har förskjutits. Det ska vi inte blunda för! Problemet får inte förminskas.
Frågan är: Vad ska vi göra då? Jag är övertygad om att ett konstruktivt förhållningssätt där vi intar ett salutogent perspektiv, alltså utgår ifrån vad som faktiskt fungerar bra, är viktigt. Därför vill jag inte sälla mig till kören som menar att allt är dåligt och att skolan håller på att gå åt skogen. Det hjälper ingen. Nu måste vi som politiker värna om skolans styrkor och förmågor och använda dem när vi utvecklar verksamheten.
Att ungdomar inte mår bra, att ungdomar kränker varandra och att klimatet är hårt är ett problem i skolan, men det är i grunden ett samhällsproblem. Det kan bara åtgärdas om vi som samhälle krokar arm i arbetet, både lokalt och nationellt. Lokalt tror jag att det som vi främst bör fokusera på är att ge barnen kompetenta och trygga vuxna, stabilitet, värme och chansen att lyckas i, men också utanför, skolan. Alltså behöver vi satsa på våra anställda, fortbildning, kompetensutveckling och hållbara strukturer, men också ett brett samarbete mellan våra förvaltningar. Där kommer mitt fokus att ligga framöver.