18 februari 2009 13:38
<p>Länet växer men unga kvinnor lämnar småorterna för att plugga på universitet eller jobba på andra håll. </p><p>Inger Ashing på Ungdomsstyrelsen säger till Corren (18/2) att många småkommuner har gett upp hoppet om unga kvinnor och i stället satsar på att få dem att flytta tillbaka när de har blivit föräldrar. Wolfgang Pichler på Glesbygdsverket påpekar att överskottet på män, en realitet i många mindre kommuner, bidrar till negativ befolkningsspiral och hämmar utvecklingen. Även han tycker att kommunerna måste bli bättre på att ta till vara ungas idéer - för att få dem att stanna kvar.</p><p>Men varför försöka vända en trend som i grunden är positiv? Att kvinnor ska läsa vidare och göra karriär i samma utsträckning som män har varit grundbulten i svensk jämställdhetspolitik.</p><p>När nu fler kvinnor än män pluggar vidare och kvinnor tar för sig på arbetsmarknaden borde vi se det som glädjande tecken på jämställdhet. I stället för att tycka synd om de män som till skillnad från många kvinnor inte tar för sig av vad livet har att erbjuda.</p>

Ledare: Jämställdhetstecken

18 februari 2009 00:01
<p>Ang. artikel om familjen som ville ha 25 timmars barnomsorg istället för 15.</p><p>Hur är det ställt egentligen? Familjens ansvar då mot sina barn? Här skrivs det om överfyllda förskolor. Ta bort 15-timmars- regeln för föräldrar som är hemma med små syskon. Ta ansvar och umgås med ditt barn. Tids nog kommer de till förskolan. Det kan inte vara kommunens ansvar att ta hand om barnet för att det ska få leka och stoja. Ta och hitta på aktiviteter själv, ta kontakt med andra hemmavarande föräldrar. Att umgås hemma med familjen måste väl ändå vara viktigare än pedagogiken ute i förskolorna. </p><p>Tycker man att barnen stör undrar jag varför skaffar man barn? Tycker dessutom att Corren inte borde ha gjort ett reportage om detta. I vilket syfte? Ska vi tycka synd om familjen, eller?</p><p>Marie, förskollärare</p>

Insändare: Ta ansvar och umgås

18 februari 2009 00:01
<p>ang. tomträttsfrågan i Lambohov (igen)</p><p>Svepande uttalanden går an att göra. Men var finns sakargumenten, "Perspektiv"? Jag välkomnar en diskussion men då behöver den vara mer initierad.</p><p>Personligen har jag bott i mitt hus i knappt ett år och betalade ett marknadsmässigt pris på de förutsättningar som gällde. Jag vet inte vilka bortskämda förutsättningar som Perspektiv avser.</p><p>Samma år som vi köpte vårt hus fanns ytterligare två hus till salu på gatan, ett med friköpt tomt som köptes för 1 965 000 kronor samt ett utan friköpt tomt för 2 050 000 kronor. Med den logiken skulle tomten vara mindre värd än noll kronor. Kommunen anger marknadsvärde som skäl till prisnivån för friköpspris.</p><p>Om kommunen gjort en god insats (med omtanke kring de medborgare som betalar skatt i denna kommun) och berättat att man hade för avsikt att ändra förutsättningarna med 260 % kunde man gjort det, exempelvis en långsiktig plan vid förra avtalstillfället. Att komma tre månader innan, som i detta sammanhang, gör att ingen vet vilka spelregler som förväntas gälla. </p><p>Det skapar otrygghet. Om du själv vore drabbad "Perspektiv", skulle du ha förståelse för de skillnader som ligger mellan Norrköping och Linköping, friköpspris 181 000 kronor respektive 495 000? </p><p>Norrköping ligger väl ändå närmare Stockholm om det är argumentet till de extrema prisnivåer som föreslås för tomträttstomter.</p><p>Anton H le Clercq</p><p />

Insändare: Vilka spelregler gäller?

17 februari 2009 15:17
<p>"Drömmen gick i kras", skriver Corren om en av de 300 sextonåriga killar som sökt men inte blivit uttagen till hockeygymnasiet i Linköping. </p><p>Diskussionen om elitsatsningar för minderåriga uppkom senast när de så kallade elitklasserna (ett ovanligt olyckligt ordval) introducerades. Elever med talang för matte ska få gå i särskilda matteklasser - om de vill och platsar. Vänsterns Lars Ohly var inte sen att ropa utslagning och sortering bland barn.</p><p>Att musik, dans och annan estetisk verksamhet länge använt inträdesprov för att plocka talanger, tycks inte väcka lika stor olust. Varför skulle detsamma inte vara tillåtet inom matte - eller idrott? Hur länge ska barn "skyddas" från den bedömning som vi alla berörs av om inte förr så senare i arbetslivet. </p><p>Det handlar inte om utslagning, utan om att ta till vara människors utvecklingsmöjligheter. Är man inte bäst på hockey är man det kanske i matte eller något annat. Och det förstås tillåtas - och uppmuntras.</p>

Ledare: Ta tillvara talanger

17 februari 2009 01:00
Krönika

Ami Lönnroth: Reagera mot att samhället stängs!

17 februari 2009 00:01
<p>"Det är insidan som räknas" är en klassiker, men hur väl stämmer det egentligen?</p><p>Dagligen möts vi av ouppnåeliga skönhetsideal, om vilka kläder du bara måste köpa och vilka som definitivt ska slängas. Kläder, smink och andra skönhetsprodukter skapar en miljardindustri. Att alltid ha det senaste blir förstås väldigt dyrt. Finns det verkligen inget bättre och mer nödvändigt att lägga pengarna på?</p><p>Allt fokus faller på det yttre, det är ditt yttre som många gånger skapar förutsättningarna för hur dina relationer till andra ska bli, om du kommer att bli accepterad. Detta skapar så klart en enorm press, speciellt hos unga. Många mår så dåligt över detta att de inte vill gå till skolan. Och istället för att lägga energi på skolarbeten, läggs den på ångest över att man inte har råd att köpa det senaste, att du bara inte passar i det eller hur andra kommer att se dig, kommer de att skratta åt dig?</p><p>Varför inte hjälpa barnen att bli av med en del av denna press genom att införa skoluniform?!</p><p>Samtidigt som ingen kan bli retad för sina kläder skapar de också en slags gemenskap i skolan, vilket även det leder till bättre kamratskap.</p><p>Visa att det verkligen är insidan som räknas! Inför skoluniform!</p><p>Malin</p>

Insändare: Inför skoluniform

17 februari 2009 00:01
<p>Följetongen om tomträttsavgälderna i Lambohov fortsätter på Correns nyhetssidor, senast i lördags.</p><p>Först har man gynnats, på övriga kommuninnevånares bekostnad, av osannolikt låga kostnader för tomthyran i många år och sedan gnäller man när hyran skall komma upp på en mer acceptabel nivå. Och för att det blir dyrare att köpa loss tomten, om man nu skulle vilja det.</p><p>Men man kunde ju ha köpt loss tomten för flera år sedan till ett oförskämt lågt pris! Så varför gnälla nu för att man missade chansen? Det är ju ingen annans fel än ens eget.</p><p>Kommunen förvaltar kommuninnevånarnas tillgångar och skall inte otillbörligt gynna enskilda invånare. Så sätt marknadsmässiga priser på hyra och friköp och låt inte priserna ligga stilla i 10-tals år utan ändra varje år så slipper vi sånt här gnäll.</p><p>Perspektiv</p>

Insändare: Gynnade Lambohovsbor bara gnäller

17 februari 2009 00:01
<p>Jag tror inte att det är många Linköpingsbor som vill ha någon bebyggelse vid Tinnerbäcksbadet och Folkungavallen. Varför kan inte kommunen gå på den demokratiska linjen och låta invånarna rösta om hur de vill ha det. För det här är ett mycket viktigt beslut där man inte ska strunta i vad vi tycker.</p><p> Anna</p><p />

Insändare: Folkomrösta om nybyggen

17 februari 2009 00:01
<p>Svar till "Denka" angående "Brottslingar ges hela tiden en ny chans", den 6/2.</p><p /><p>Ett förtydligande: Min empati riktar sig till alla som utsätts för orättvisor - till alla 14-åringens offer, men också till 14-åringen själv som visar så tydligt att vuxna förebilder och trygghet varit en total bristvara i hans liv så här långt. Enligt Brottsförebyggande Rådet (www.bra.se) är regelbundna middagar med familjen den bästa förebyggande åtgärden mot ungdomskriminalitet. Vad ska det bli av alla barn och ungdomar som får rå om sig själva bäst de kan medan föräldrarna smiter från eller på andra sätt misslyckas med sitt ansvar, och skolor och socialförvaltning ständigt får nya sparbeting? Ska vi straffa dem för att de blivit födda? Slänga dem i fängelse och blunda och hoppas att miljön där ger dem den trygghet de saknar? Eller ska vi gå till botten med problemet? Jag vill jobba med problemen från grunden - men det kanske är för mycket "flower power"?</p><p>/Frida H</p><p />

Insändare: Gå till botten med problemet

17 februari 2009 00:01
<p>Respekt, värme och kompetens vill vi nog alla mötas av på vår ålderdom. Hur hemskt är det då inte att ta del av massmediernas rapporter om hur äldre kan behandlas i vården. Framför allt oroas jag av mängden fall som kommer fram. Som en motvikt mot dessa skräckskildringar vill jag ge bild av en annan verklighet, en verklighet som jag ju förstår finns på många platser i vårt land - inte bara i Mjölby.</p><p>Jag har en tio år äldre syster, 84 år, som under de två senaste åren fått behov av hjälp och stöd på grund av tarmoperation och lårbensbrott. När hon kom hem till sin bostad efter de olika behandlingsperioderna på sjukhus sattes kommunens vårdplanering in och min syster fick då all önskad hjälp i hemmet.</p><p>När krafterna vartefter minskade blev det aktuellt med att flytta från lägenhet till äldreboende. Det var i samband med den flyttningen (januari 2009) som jag vistades i två sammanhängande perioder på Kungshöga äldreboende och på nära håll kunde se hur vården och omsorgen fungerar där.</p><p>Jag är imponerad av det jag såg och upplevde. Värme, vänlighet, tålamod och respekt för de enskilda människorna och deras önskningar och behov. "Vi är ju här för din skull", hörde jag inte sällan som svar när någon tackade för hjälpen - och framför allt hade all (och jag menar all) personal just den attityden! För dem var det moderna ordet <i>empati</i>, inte bara ett ord!</p><p>I en ombonad miljö, fjärran från allt vad "institution" heter, får man rehabilitering och man aktiveras att delta i den träningsverksamhet man orkar med. Här bjuds på underhållning av olika slag, bl a gamla svenska långfilmer - mycket uppskattat.</p><p>Det går inte att skriva om detta äldreboende utan att nämna maten - så god! Uppdukade bufféer ger stor valfrihet år de boende och för dem som inte kan eller vill gå till matsalen kommer personalen med mat på brickor. Kvällsmaten, en paj eller någon annan varm mat serverades alltid så, och då hörde man ofta: "Vad vill du ha på smörgåsarna i kväll, då?"</p><p>Allt detta sammantaget är trygghet för min syster - trygghet också för mig som anhörig.</p><subheadline2>TYRA CLEVE WALTHER</subheadline2><subheadline2>SOLNA</subheadline2>

Insändare: Respekt, värme och kompetens = trygghet

17 februari 2009 00:01
<p>Oförstående kan bli en bra bild av Muharrem Demirok - men då snarare när det gäller sakfrågan än den JO-anmälan som är inlämnad mot kommunen. </p><p>Tomträttsfrågan i Lambohov är, som vi boende ser det, utomordentligt undermåligt beredd, vilket också Demirok medgett. Den har inte presenterats i ett sammanhang, exempelvis har tomträttsinnehavarna inte fått någon förklaring till varför friköpspriset ökat med 325.000 på tre år, (pris per tomt 2005 - 170.000 kr, pris 2008 - 495.000 kr). </p><p>Tomträttsinnehavarna har ej fått någon agenda presenterad för gången i ärendet. Sex månader efter att tomträttsinnehavarna har tvingats skriva på sina nya avtal med prisökningar på 260 procent (och med hot om domstol från kommunen om man inte skriver på) har politikerna och tjänstemännen ännu inte förklarat sig. Bland annat dessa saker ligger till grund för en JO-anmälan mot kommunen.</p><p>Politikerna och tjänstemännens initiativ innebär stora förändringar i de boendes vardagsekonomi. En ökad månadskostnad på mer än 650 kr i månaden (skattade pengar) eller ett friköpspris på en halvmiljon. I vems vardag hostar man upp det? Tydligen bland de medborgare man vurmar för. Allt detta väljer våra folkvalda att besluta, inte ett girigt privat företag.</p><p>Kammarrätten i Stockholm har beslutat att tomträttstomter ska säljas för max 50 procent av marknadsvärdet, vilket för Linköpings del skulle innebära 247.500 kronor. Norrköping ligger på 181.000 kronor.</p><p>Linköpings kommunpolitiker har möjligheten att göra val. Varför anger man konstant maxnivåer på både tomträttsavgäld och friköpspris om man jämför med landet i övrigt? </p><p>"Ingen av oss kommer någonsin att medverka till att folk ska behöva gå från hus och hem", avslutar Demirok i lördagens Corren.</p><p>Ett mått på inlevelse eller arrogans mot kommunens egna?</p><p>Anton H le Clercq</p>

Insändare: Oförstående Demirok - eller oinitierad?

17 februari 2009 00:01
<p>Man kan förstå den oro och besvikelse som somliga svenskar nu känner i dessa tider av försvarsnedskärningar. De känner det som om vårt Sverige blir alltmer blottlagt och oförmöget att stå emot presumtiva betvingare, till exempel Ryssland som verka handla på eget bevåg i till exempel Barents hav och i Östersjön. </p><p>Den nationen rustar sig också militärt, kanske i syfte att väcka förskräckelse hos oss här i Norden. Men vi blir inte förskräckta. I själva verket anser vi att nationen uppvisar tydliga tecken på osäkerhet och framförallt tunghäfta - den kan ryta som en björn men inte prata som en klok och förståndig människa. </p><p>"Den ryska björnen" visar sig inte kunna föra lugna och sakliga diskussioner med andra nationer. Inte heller visar den sig använda laggilla medel för att skaffa sig ytterligare landområden, tillgångar och annat. Nej, osedvanligt glupsk och rövaraktig är vad den björnen visar sig vara. Vilken plåga är den därför inte för alla dem som vill uppträda belevat och människovärdigt!</p><p>En dag kommer dock nationen att bli varse sitt omoraliska, djuriska uppförande. Dess invånare kommer då att skämmas och tvingas gå igenom livet med en bitande känsla av att inte duga någonting till. De kommer att avundas varje nation i världen som inte sätter sin tillit till militära strategier och som har lärt sig uppföra sig väl när de har med andra nationer att göra.</p><p>Benny Sikter</p><p />

Insändare: Rysslands svaghet

Rysslands svaghetRysslands svaghet
17 februari 2009 00:01
<p>Jag får ständigt uppmaningar via olika media att sortera plastförpackningar för att det ska bli bra i framtiden. Det verkar som om jag som konsument ska känna att jag är en förbrytare varje gång som jag använder mig av befintliga plastprodukter. Stora mediahypen just nu är "Tänk på miljön".</p><p>Men hallå…</p><p>Hur är det med producentansvaret? När tar den som producerar de farliga produkterna, säkert i en process som heller inte har rent mjöl i påsen, ett ansvar inför framtiden?</p><p>Om nu plastförpackningar och andra plastprodukter inte görs, så finns det ju inget att sortera bort för slutkonsumenten! Då kan en tänka för alla!</p><p>Hur är det med mellanhandens ansvar? Det vill säga handeln. Om de slutade att beställa hem plastprodukter, skulle tillverkarna vara tvungna att sluta tillverka dem. Ja, säger någon handlare, men vi då tar plastpåsar som ett exempel, skulle våra kunder inte ha några plastpåsar att bära hem varor i. Men då kan man fråga sig, Är det handelns problem att lösa konsumentens transportproblem när det gäller "påsar" av plast. Vore det möjligt att lära kunden att ta med sig egen förpackning att handla i?</p><p>Måste det ansvaret eller behovet behöver nödvändigtvis inte ligga på mellanhanden att tillfredsställa.</p><p>Så sluta att hacka på oss slutkonsumenter. Vi är inte så smarta att vi väljer annat utbud än det som redan finns att tillgå.</p><p>Ju förr dess bättre</p>

Insändare: Tänk inte på miljön!

Tänk inte på miljön!Tänk inte på miljön!
16 februari 2009 04:00
<p>Vi socialdemokrater presenterade i oktober vårt förslag till budget för Linköping 2009-2010. Det är en massiv satsning för att få alla Linköpingsbor i jobb, att bryta ohälsan, öka tryggheten för äldre och ställa om Linköping till en ekologiskt hållbar stad.</p><p>Några konkreta förslag som vi presenterade var:</p><p>? Att utveckla jobbcentra i Ryd, Skäggetorp, Berga för att lokalt ute i bostadsområden sätta in stöd så att alla som kan arbeta också ska få ett arbete.</p><p>? Att genomföra en storsatsning på elevhälsan och genom att utveckla lokala ungdomshälsor motverka den ökande psykiska ohälsan hos unga Linköpingsbor, inte minst hos unga tjejer.</p><p>? Att tillsammans med landstingen utveckla gemensamma hälsocentraler för äldre för att stävja oro och stärka hälsan.</p><p>? Att aktivt genomföra åtgärder för att hejda klimatkrisen, exempelvis genom att satsa på att utveckla spårbunden kollektivtrafik i Linköping.</p><p>De moderata kommunpolitikerna Hanna Höglund och Stefan Erikson menar i en debattartikel (Corren 3/2) att vi socialdemokrater genom dessa förslag är ansvarslösa och att vi riskerar kommunens ekonomi. Det är en märklig kritik. Vårt budgetförslag är fullt ut finansierat inom nuvarande skattenivå och vi har för vår del svårt att se att en stor satsning på att få fler Linköpingsbor i arbete och att bryta utanförskapet skulle vara oansvarigt.</p><p>I ett läge där Linköping står inför kraftigt ökad arbetslöshet och neddragningar i välfärden har den lokala borgerliga ledningen reducerat kommunpolitikens roll till att administrera regeringens politiska initiativ. När Hanna Höglund och Stefan Eriksson skriver att den borgerliga budgeten är "stram och ansvarsfull" har vi svårt att se det som annat än nymoderat nyspråk. Initiativlös blir stram, idélös blir ansvarsfull. Vår uppfattning är att Linköping i detta läge i stället behöver en politik som bryter utanförskap, bekämpar ohälsan och ökar tryggheten.</p><p>Jakob Björneke</p><p>Eva Lindh</p>

Debatt: En (S)-budget för jobb och hälsa

16 februari 2009 00:00
<p><b>Svar till </b>"En som ej gillar dessa hundägares attityder" angående "Avliva aggressiva hundar", 10/2.</p><p>Jag håller med om att man ska ha en sådan koll på sina hundar så det inte finns en möjlighet att de kan smita. Men även den bäste hundägaren kan göra sina misstag. Som jag uppfattade det som skrevs i tidningen var att dessa hundar inte var aggressiva, men det är inte lätt att veta för den som möter en lösspringande hund.</p><p>Barnen skrek och sprang vilket kan leda till att hundens jaktinstinkt vaknade. Hade de stått stilla och varit tysta så kanske det aldrig hade hänt något. Men det får vi aldrig veta. Möter man en lösspringande hund är det bäst att stå still och inte ha ögonkontakt med hunden. Det borde kanske föräldrarna lära sina barn.</p><p>Visst det är många som inte skulle ha dessa raser för de kan inte hantera dem på rätt sätt. Men för den skull så tycker jag inte man ska döma ut en ras, för det är inte hundens fel hur den blir fostrad. Har läst om dessa raser och en riktig seriös uppfödare avlar inte på aggressiva hundar. Utan det är uppfödningen av de oseri-ösa som blandar dessa raser. Det är dem man måste komma åt och det är inte lätt.</p><p><b>En hundvän</b></p>

Insändare: Stå still när ni möter en lösspringande hund

16 februari 2009 00:00
<p><b>Åkte i </b>går med buss nr 17 från Hackefors. Döm om min förvåning då det visade sig att det var fel på mitt busskort. Jag fick i alla fall åka med, men var tvungen att stanna vid resecentrum för att kolla upp kortet.</p><p>Vad hade hänt om jag hade haft en tid bokad hos en läkare på US? Det visade sig att mitt kort var relativt nytankat, kvarvarande belopp var närmare 200 kronor. Följaktligen tog man kortet ifrån mig. Som plåster på såret fick jag en enkel biljett tillbaka till Hackefors. Denna skulle användas inom tre timmar. Det visade sig att det skulle dröja sju till tio dagar innan jag skulle återfå kortet.</p><p>Jag skulle alltså sitta i Hackefors i över en veckas tid utan någon som helst möjlighet att ta mig någonstans. Om jag hade arbetat, hur hade jag tagit mig dit? Jag grep den sista chans som stod till buds, det vill säga köpa ett nytt busskort.</p><p>Om jag inte hade haft pengar till detta, vad hade då hänt?</p><p>För övrigt är detta tredje gången jag råkat ut för detta elände. Då var emellertid mitt kort tankat med mindre än 100 kronor och då kunde man fixa till ett nytt kort omgående.</p><p>Får det verkligen gå till på detta viset?</p><p><b>Margareta Söderlund</b></p><p><b /></p><p><b>Svar från Östgötatrafiken:</b><b /></p><p><b>Problemen med kort </b>som inte fungerar är tyvärr väl kända för oss. Problemen beror till stor del på att våra nuvarande kortläsare är mycket gamla vilket orsakar läsproblem av korten. Ett annat stort problem är att korten är mycket känsliga för avmagnetisering.</p><p>Ligger kortet nära ett magnetlås, som exempelvis finns i plånböcker och väskor avmagnetiseras de lätt. De kan även vara känsliga för larmplattor i affärer. Är kortet väl avmagnetiserat fungerar det inte längre.</p><p>Att det sedan tar drygt en vecka innan vi kan betala ut kvarvarande belopp beror även detta på dagens system.</p><p>I och med att all redovisning av vad som hänt i alla maskiner och kortläsare tar upp till en vecka att få in, kan vi inte kontrollera ett kort tidigare. Från många mindre entreprenörer sker nämligen avrapportering per post och inte heller varje dag.</p><p>Vi hoppas dock att problemen med skadade kort ska upphöra när vi börjar använda vårt nya system. De nya korten bygger på en annan teknik och är inte lika känsliga på åverkan. Alla transaktioner i systemet kommer att synas mycket snabbare och då kan vi även rätta eventuella felaktigheter fortare.</p><p><b>Leif Johanson,</b><b /></p><p><b>vd, ÖstgötaTrafiken</b></p>

Insändare: Hur fungerar Östgötatrafikens busskort?

16 februari 2009 00:00
<p><b>Ett tips </b>till alla bilister som befinner sig på våra vintervägar: Blända av även om du "bara" möter en cyklist eller mopedist. Det är inte lätt att hålla sig på vägrenen när man får ett starkt helljus rakt i ögonen. Även vi är trafikanter på vägen!</p><p><b>Bländad</b></p>

Insändare: Blända av vid alla möten

16 februari 2009 00:00
<p><b>Sitter här </b>och läser i Corren 12/2 om "Iskallt konstverk på besök i city". En isbit som forslats från Luleå till Linköping! Miljöhänsyn?</p><p>Verket kostar 12 000 kronor plus alla installationsarbeten kan man tro. 12 000 kronor som rinner ut i dagvattenledningen från skattebetalarnas plånböcker alltså.</p><p>Läser i samma tidning, ett uppslag längre fram, om Slaka djurhem. Bidrag på 112 000 kronor/år stöts och blöts och ett ytterligare bidrag har helt förkastats.</p><p>Dags att omprioritera. Vi klarar oss säkert utan en genom Sverige transporterad isbit, men Slaka djurhem behövs!</p><p><b>Lena</b></p>

Insändare: Djur är viktigare än isbitar

Djur är viktigare än isbitarDjur är viktigare än isbitar
14 februari 2009 01:00
<p>Varje år föds cirka 1 000 barn i Sverige med någon form av hjärtfel. Det är en procent av alla nyfödda och motsvarar 46 barn i Östergötland. Många av dessa barn dog tidigare i späd ålder - överlevnaden på 1960-talet var endast 60 procent. I dag räddas fler än 90 procent.</p><p>Det faktum att allt fler överlever skapar en växande patientgrupp där många har stort behov av uppföljning och specialiserad vård även i vuxen ålder. Detta innebär nya utmaningar för sjukvården som ansvariga beslutsfattare ännu inte har lyckats möta. Konsekvensen är att cirka 20 000 unga med medfött hjärtfel riskerar att hamna mellan stolarna när rutiner brister mellan olika sjukvårdsenheter.</p><p>Bristerna blir tydliga redan när patienterna ska slussas över från barnhjärtklinikerna till den traditionella hjärtsjukvården på sjukhusen. Flera sjukhus saknar en systematisk uppföljning av de utskrivna ungdomarna och inget nationellt system är etablerat för att effektivt föra över information från barnhjärtsjukvården till kontaktpersoner på landets sjukhus.</p><p>Ansvaret för ungdomar med hjärtfel hamnar sedan hos hjärtläkare som i de flesta fall är inriktade på patienter med förvärvade hjärtsjukdomar. Dessa läkare har sällan någon specialistutbildning inom medfödda hjärtfel. Symptom som för traditionell hjärtsjukvård vanligen tolkas som lindriga kan medföra allvarliga komplikationer med risk för dödlig utgång för den som har ett medfött hjärtfel.</p><p>Tillgången till läkare med specialistkunskap om medfödda hjärtfel ser olika ut i olika delar av landet. För att kunna garantera patientsäkerheten behövs det på sikt 160 specialutbildade kardiologer.</p><p>För den stora gruppen unga hjärtsjuka sänder vi nu ett nödrop. Flera åtgärder är angelägna:</p><p>? En nationell rutin för överföring av patienter med medfödda hjärtfel från barnkliniker till utbildade specialister på sjukhusen är nödvändig.</p><p>? Socialstyrelsens riktlinjer bör kompletteras med krav på minst ett återbesök före 20 års ålder hos en specialist för vuxna med medfödda hjärtfel. Landstinget i Östergötland bör säkerställa att en sådan systematisk uppföljning av de utskrivna ungdomarna sker redan nu.</p><p>? Landstinget i Östergötland måste säkerställa att varje större sjukhus i länet har minst en kardiolog med särskild fördjupning inom området medfödda hjärtfel.</p><p>Vi är stolta över att svensk sjukvård räddar allt fler av de barn som föds med hjärtfel. Men vi skäms också över att många ungdomar med medfödda hjärtfel inte får kunnig och välorganiserad vård när de lämnat barnklinikens specialistvård. De är värda en bättre framtid än den samhället i nuläget kan erbjuda.</p><p>Staffan Josephson</p><p>Ulf Grape</p>

Debatt: Sjukvården i Östergötland glömmer ungdomar med hjärtfel

14 februari 2009 01:00
Krönika

Ernst Klein: Är det språkpoliser vi behöver?

Sida 37 av 67
Sida 37 av 67