2 mars 2009 00:00
<p>Med anledning av debatten kring tomträtterna i Linköping.</p><p><b>Tomträttssystemet </b>måste reformeras. Sedan tomträttsinstitutet instiftades 1907 har regelverket endast förändrats vid två tillfällen under 100 år.</p><p>Vi arbetade under hösten fram en motion (2008/09:C302) till riksdagen med en uppmaning att förändra tomträttssystemet så att priset för tomträttsavgälden ska kunna omräknas årligen istället för som nu, vart tionde år eller ännu mer sällan. I förlängningen vill vi även se en reformering av hela tomträttslagstiftningen. Ett sådant arbete tar tid och vi vill möjliggöra en kortsiktig förbättring i avvaktan på en sådan reform.</p><p>Att tomträttshavare får en kraftig uppräkning av tomträttsavgälden från en tioårsperiod till en annan kan slå mycket hårt. Det kan handla om en årlig kostnadsökning på 5 000 -15 000 kronor per år och ibland ännu mer.</p><p>Det är dock inte säkert att uppräkningen i sig är oskälig med tanke på den ekonomiska utvecklingen och inflationen under de minst tio år som förlöpt sedan föregående uppräkning.</p><p>Men uppräkningen slår igenom direkt när en tioårsperiod löpt ut och en ny påbörjas. En årlig justering skulle inte slå lika snabbt och hårt och vara mer förutsägbar.</p><p>Dagens system är illa fungerande och skapar oro och irritation hos villaägarna. Inte minst i de fall en ny avgäldsperiod närmar sig och en ägare kanske står i valet och kvalet att sälja sin villa.</p><p>Vilken total boendekostnad ska den potentiella köparen kalkylera med?</p><p>Vi vill att dagens tomträttslagstiftning ska ses över så att berörda parter kan få tydligare regler och större förutsägbarhet. Det tror vi är välkommet för såväl tomträttshavaren som för fastighetsägaren.</p><p><b>Finn Bengtsson (M) riksdagsledamot </b><b>från Östergötland</b><b /></p><p><b>Stefan Erikson (M) </b><b>ersättare i kommunstyrelsen i Linköping</b></p>

Insändare: Tomträttslagstiftningen måste förenklas

2 mars 2009 00:00
<p><b>Åtvidabergs skolor </b>driver inte skolan för elevens skull. Man prioriterar personalen mera, man anser att det inte är så viktigt att ha behörig personal.</p><p>Tre års högskoleutbildning väger inte lika tungt som kompisskap med ungdomarna.</p><p>Kunskapen kan man lära sig lite pö om pö enligt förvaltningen.</p><p>Jag tycker synd om eleverna, de måste ju vara de som kommer att bli drabbade. Det borde ju finnas någon tanke varför ett jobb kräver tre års högskoleutbildning.</p><p>Skärpning, Åtvidabergs kommun. Jag trodde vi skulle satsa på ungdomarna och att vi ville kunna visa upp en bra och kompetent skola med bra och kompetent personal.</p><p>Men tyvärr hade jag tydligen fel.</p><p><b>Lennart Pettersson</b></p>

Insändare: Åtvidaberg måste satsa på kompetens

28 februari 2009 13:33
Krönika

Håll igen på skumpa och diamanter

Håll igen på skumpa och diamanterHåll igen på skumpa och diamanter
28 februari 2009 00:00
<p><b>Nu drabbar </b>den ekonomiska krisen även kyrkan. Samfälligheter vill gå samman med andra stora samfälligheter. Precis som kommuner, landsting och företag med flera, börjar man spara på bottenskiktet.</p><p><b>Kyrkan går ett</b> steg ytterligare, man vill spara på de döda (kyrkogårdarna). Det är människor som betalat kyrkoskatt i hela sitt liv. Alla betalar gravrätt, de flesta betalar gravskötsel.</p><p>Begravningsavgift betalas av alla även icke medlemmar.</p><p>Finns det någon verksamhet som borde gå med vinst så är det begravningsväsendet. Här har revisionerna ett stort ansvar att alla inbetalda pengar kommer till rätt konto.</p><p>Sedan det blev populärt med ambulerande kyrkogårdslag har våra kyrkogårdar försämrats markant.</p><p><b>Återgå till </b>kyrkvaktmästartjänster - även de kan samarbeta vid behov. Kyrkvaktmästarna lär känna sina församlingsbor. De har även en viktig social funktion, då de sörjande träffar dem på kyrkogården och kan tala med en förstående medmänniska.</p><p>Tyvärr finns inte församlingspräst som förr, då de även cirkulerar runt i pastoratet. Kanske ska man spara i toppen. Behöver vi lika många präster och kantorer då kyrkor är stängda och gudstjänster minskat? Personalstyrkan har likaså markant ökat med till exempel diakoner, församlingspedagoger, församlingsassistenter, ungdomsledare, kamrer, kontorspersonal, kyrkogårdsförmän med flera. Kanske går det att spara på denna verksamhet.</p><p><b>Kan vi minska </b>kostnaderna på stiften? Behöver vi så många stift och biskopar med hela sin stab? Spara inte på kyrkogårdar!</p><p>Kyrkogårdarna är en helig plats. Dit kommer fler besökare än till kyrkorna. De anhöriga vill känna lugn, ro harmoni och även närhet till Gud. Detta finner man på vackra kyrkogårdar.</p><p><b>Församlingsmedlem</b></p>

Insändare: Kyrkan vill spara på de döda

27 februari 2009 19:15
<p>För att vara så berest är jag dåligt berest - i Östergötland. Som Åtvidaberg, en ort jag besökt många gånger, men där jag ändå egentligen bara sett Kopparvallen, golfbanan och gamla fina Sandelius. Kamratföreningen veteranerna i Åtvidaberg har den här dagen bjudit in mig för att tala och jag ser fram emot ett möte med historien jag vet så lite om. ÅFF-historien. Visst, 70-talet kan jag en del om, tack vare förre kollegan <b>Rooney Jerrevångs </b>alla historier om Ralf och grabbarna, men det känns ändå som ett stort tomt hål. </p><p>Tar en promenad från torget till Kopparvallen, passerar Röda ladan, tar en titt i antikvariatets skyltfönster, oj, Polisskolan 4 på VHS, vilket fynd. Fortsätter ned till klubblokalen och möts där av ett 40-tal äldre män. Känner mig liten. I idrottshistorien i alla fall. Ändå är det jag som ska tala.</p><p><b>Berndt Alfredsson </b>och <b>Göran Åberg</b>, föreningens ordförande och sekreterare, hälsar mig välkommen. Knalin, eller <b>Lars-Göran Andersson</b> för de oinvigda, varnar mig för vad som väntar. </p><p>- Du vet inte vad du gett dig in på Christer, säger han.</p><p>Det visar sig inte vara så farligt. Vi bollar ÅFF och Corren ett tag och jag får bland annat försvara min vilja att vara obunden, varför jag inte vill bli medlem i ÅFF. Det går bra utan att någon välter några möbler.</p><p>Utanför passerar nutiden och för mig mer bekanta ansikten i tränaren <b>Andreas Thomsson</b> och spelaren <b>Kristian Bergström</b>. Genast känner jag mig mer hemma och förklarar bland annat att 2009 blir mitt första riktiga ÅFF-år, ett år då jag ska följa laget närmare än någonsin. Farbröderna ser måttligt förtjusta ut, tycker säkert att det vore väl fan annars.</p><p /><p><b>Jag lämnar sällskapet</b>, som enligt ordförande Alfredsson är unikt i sitt slag, imponerad över deras engagemang, att de sitter här en februarieftermiddag och brinner så för ortens stolthet.</p><p>På bussen hem läser jag <b>Mats Samuelssons </b>och <b>Christer Engströms </b>fina bok "Gladfotboll - hundra år med Åtvidabergs FF" och det känns minst sagt märkligt att precis när när jag når 20-talet i boken och Facitkungen <b>Elof Ericssons </b>intåg, så svänger bussen av upp mot just Facitbyggnaden, dagens Partnertech. Får en kick, sveper igenom boken och fascineras enormt av hur Ericsson, och senare hans son Gunnar, skapade ett storlag av ÅFF. Jag avundas alla som var med på den tiden, som satt längs sidlinjen och kände vinddraget när <b>Franz Beckenbauer</b> sprang förbi. </p><p>Som Linköpingskille har jag alltid fått resa för att se högklassig fotboll, och lär så få göra ytterligare ett bra tag. Det sägs att det inte går att resa i tiden, även om TV3 för ett tiotal år sen fick <b>Anders Limpar</b> att tro annat. Den här dagen håller jag med Limpar, det går absolut - det är bara att resa till Åtvidaberg.</p>

En resa till Åtvid är en resa i tiden

En resa till Åtvid är en resa i tidenEn resa till Åtvid är en resa i tiden
27 februari 2009 16:00
Krönika

"Jag måsteringa Carina, fårinte glömma det"

"Jag måsteringa Carina, fårinte glömma det""Jag måsteringa Carina, fårinte glömma det"
27 februari 2009 08:52
<p><b>IMPORTEN AV </b>amerikanska veteranbilar redovisade all-time-high 2007. Accelererationen fortsatte 2008. Från januari t o m september köptes 2 656 amerikanska veteranbilar av svenska privatpersoner. Det är fler bilar än som togs in under hela rekordåret 2007 (2 528). </p><p><b>UNDER HÖSTEN</b> bromsade importen in. Jag snackar med <b>Kenny Åkerberg</b>, Las Vegas Cars i Hjo, för att ta temperaturen på privatimporten. Kenny har järnkoll. Köpte sin första amerikanare 1968. Började importera 1983. Då hette företaget Hjo Autolack.</p><p>Kenny Åkerberg bekräftar att importen mattats. Orsakerna är flera:</p><p><b>+ Dollarpriset</b>, från under sex spänn i mars 2008 till drygt 8,80 kronor i dag</p><p><b>+ Amerikanarna</b> har höjt priset, den bil som tidigare gick loss på 9 000 dollar kostar i dag 12 000 dollar.</p><p><b>+ Allmän osäkerhet </b>om ekonomin p g a finanskris och lågkonjunktur.</p><p>Lagren är fulla hos Las Vegas Cars. "Vi ligger lågt med importen just nu." </p><p>- Den stora skillnaden i dag mot tidigare är att flera hör sig och vill sälja sin amerikanare.</p><p>Att det vänder är Kenny övertygad om. </p><p><b>NOSTALGIKVÄLLARNA </b>i Vadstena ligger bara tre månader bort. <b>Anders Blom</b> i Skänninge finputsar Tant Grön, den ärtigt pigga Chevatanten från 1954. Vi skrev om den våren 2008. En av dom som föll pladask för det charmiga fruntimret är landshövding <b>Björn Eriksson </b>- som rattar Tant Grön när <b>Hasse Bengtsson</b> och <b>The</b><b>Hub Caps</b> vevar i gång första upplagan av nostalgikvällarna 2009.</p><p><b>VÄRT ATT MINNAS</b> från 1959 (1): Ford lanserar Galaxiemodellen. Som Fairlane, fast flådigare.</p><p><b>VÄRT ATT MINNAS </b>från 1959 (2): Dodge öppna modeller i Custom Royal respektive Coronetserien. Komfort i lyxklass. Som allt i bilväg från USA det året.</p><p><b>MITT FORDON 1959:</b> Cykel. Limpa till sadel. Brett, snuddd på <b>Marlon Brando</b>-styre. Jag var Kung i kvarteret.</p>

Dollarprisetoch importenav veteranbilar

27 februari 2009 00:00
<p><b>För att kunna</b> ge ett riktigt bra svar på dessa frågor vill jag att ni vänder er direkt till oss så att vi kan få mer detaljer om när och hur er dotter reser. Beroende på när och exakt vart er dotter reser finns det några olika alternativ att välja mellan.</p><p>Självklart ska man kunna lita på oss men ibland inträffar sådant vi inte kan förutse. Vi har även glädjande nog ett ökat resande på vissa linjer vilket ibland kan leda till förseningar. Det är extra kännbart nu under vintertid då fler väljer att resa med oss.</p><p>Kontakta oss därför på 0771-21 10 10 eller via vår hemsida www.ostgotatrafiken.se så att vi kan få fler detaljer kring er dotters resande. Då kan vi gå vidare och förhoppningsvis förbättra oss där det uppenbarligen inte fungerar fullt ut.</p><p><b>Leif Johanson, vd,</b><b /></p><p><b>ÖstgötaTrafiken</b></p>

Insändare: Svar från Östgötatrafiken:

27 februari 2009 00:00
<p><b>Vi brukar </b>väl då och då träffa på den harmlöse "fikabordsproletären", i våra fikarum eller vid köksbordet och som vi måste stå ut med dagligen år efter år och vars liv cirkulerar mellan 1 maj, Mona Sahlin, sossepartiet och Aftonbladet.</p><p>Livet för denne är enkelt - alla politiska diskussioner avslutas med att det är "borgarnas" fel, man handlar på Coop, och Fonus sköter slutstädningen. Mer komplicerat behöver livet inte vara.</p><p><b>Birger Johansson</b></p>

Insändare: Okomplicerad "fikabordsproletär"

27 februari 2009 00:00
<p>Svar till "Nedvärderad 20-årig städtjej", 26/2.</p><p><b>Du, 20-åriga </b>nedvärderade tjej: Sträck på dig ty du är värdefull.</p><p>De är ouppfostrade som inte hälsar och förstår städpersonalens värde. Det vore väldigt intressant om alla i städbranschen tog fjorton dagar ledigt, samtidigt. Då som först kanske de kommer på att ni har ett av de viktigaste jobben i samhället, annars fick vi gå till knäna i skit.</p><p>En stor kram till all städpersonal.</p><p><b>Towi</b></p>

Insändare: Städpersonalen är värdefull

27 februari 2009 00:00
<p>Svar till "20-årig nedvärderad tjej" med rubriken "Behandla städpersonalen bättre", 26/2.</p><p><b>Jag blev </b>så ledsen när jag läste din insändare. Förstår inte folk vilket viktigt arbete du utför. Tänk om ingen städade! Hur skulle det då se ut på arbetsplatsen? Vad mycket damm överallt och smuts på golvet. Hur skulle det se ut på toaletterna? Folk städar väl hemma och vet vilket slit det är.</p><p>Nej, hur kan de nonchalera dig? På den tiden jag arbetade för snart 15 år sedan var vi tacksamma mot vår lokalvårdare, pratade med henne och var kompis. Vi var arbetskamrater helt enkelt. Varför är det inte så nu? Det vet inte jag, men hela arbetsmarknaden verkar ha blivit så stressig.</p><p>Till dem som känner igen sig i din insändare, vill jag bara säga. Börja nu med att ta väl hand om och behandla alla arbetskamrater på ett bra sätt även dem som städar. Ett vänligt ord och ett leende kan höja hela dagen.</p><p><b>Vivi-Anne Nordh</b></p><p />

Insändare: Städpersonalen gör ett viktigt arbete

Städpersonalen gör ett viktigt arbeteStädpersonalen gör ett viktigt arbete
26 februari 2009 17:22
<p>Såg i tidningen att min gamle kompis Peter Hunt, ny ordförande i IFK Norrköping, läxade upp förra styrelsen. Bra Peter. Mer har jag inte att säga i just det ärendet än att önska honom Hunt lycka till. </p><p>Vi spelade lite fotboll ihop för evigheter sedan och drack en och annan öl. Dessutom har jag bestämt för mig att han tog över mitt rum i studentkorridoren på Rydsvägen. Sedan dess har många år passerat och Hunt har gjort sig känd som en skicklig affärsman i sitt företag Trading House Scandinavia. Jag känner mig lite delaktig i hans framgångar eftersom företaget främst sysslar med bäddutrustning. Antagligen sov han bra i Ryd.</p><p>I Ryd ja, där spelade vi andra fotboll ibland när vi inte pluggade (ganska ofta, med andra ord). Några gånger var vi i Rydskogen, andra gånger där det råkade vara som grönast. En engelsk-student, vi kan kalla honom Klas, var två meter lång och vägde 120 kilo och hade aldrig spelat fotboll (fick inte vara med) under hela sin skoltid. En morgon som 24-åring vaknade han upp som en ny man och fick för sig att han skulle bli fotbollsspelare. Han var som tokig. Vi skulle träna var dag.</p><p>Men det var mission Impossible. Let's Dance hade aldrig kunnat få pli på honom som på Magnus Samuelsson. Inte ens Total home makeover hade hjälpt. </p><p>Peter Hunt däremot kan lyckas med IFK Norrköping. Gör han det kommer jag att känna mig delaktig.</p>

Hunt sov nog skönt i Ryd

26 februari 2009 01:00
Krönika

Gunnar Wetterberg: Gynna det som är livskraftigt

26 februari 2009 00:00
<p>Angående de senaste veckornas insändare om det svenska språket.</p><p><b>Det är ganska</b> intressant att de flesta som klagar på att andra språk än svenska används i affärer och dylikt förespråkar någon form av centralreglering eller jämför med språkområden som är bra mycket större än det svenska.</p><p>Det dessa personer verkar glömma är att Sverige är en marknadsekonomi samt att svenska är ett såpass litet språk att man inte kan förvänta sig att folk som inte kommer härifrån förstår det. Utan vi är tvungna att lära oss ett större språk, till exempel engelska vid sidan av svenska.</p><p><b>Just my five cents</b></p>

Insändare: Alla bör lära sig engelska

26 februari 2009 00:00
<p><b>Jag är </b>en tjej på 20 år, jobbar som städare på ett företag i Linköping. På en skala som talade om människans värde mellan 1-10, skulle jag hamna på 1.</p><p>Städar främst kontor och brukar alltid säga hej när jag kommer in i rummet. Personen som sitter där säger väldigt sällan hej tillbaka, de ignorerar en oftast totalt. Jag städar runt deras fötter så gott jag kan, en del går ut medan jag städar och en del låtsas som om de inte märker mig när jag kommer med moppen under deras bord.</p><p>Jag städar inte för att det är något jag tänker satsa på i mitt liv, jag är ju 20 år och gör bara detta för att komma på vad jag ska göra av livet och även för att ha råd med körkortet som jag håller på att ta.</p><p>Man borde inte se ner på oss som städar, vi, eller i allafall jag, försöker vara trevlig i alla lägen. Men man ska ju vara glad att man har jobb i lågkonjunktur. Tycker bara man kunde bli bemött lite bättre.</p><p>Man ska väl inte behöva vara knappt 20 år och gå ledsen från jobbet varje dag? För att man behandlas som skit. Inte av alla, men majoriteten av dem man städar hos ser en som någon slags robot utan känslor, som automatiskt går upp kl 5 varje morgon för att städa hos dem.</p><p>Denna robot åker sedan hem och är avstängd till nästa dag klockan 5 då hon går upp för att städa igen. Hon har inga känslor. Det är så man uppfattas i all fall. Men det har hänt både en och två gånger att jag åker hem med en klump i magen. Jag har känslor.</p><p>Jag skulle mycket hellre göra något annat. Men tog studenten precis när lågkonjunktur och finanskris började, så jag hade inte så mycket till val. Jag måste ju ha jobb. Kan ju inte gå hemma och dra. Allt jag ber er om är att behandla oss lite bättre och förstå att vi också är människor. Även om det verkar vara svårt för många att förstå det.</p><p><b>20-årig </b><b>nedvärderad städtjej</b></p>

Insändare: Behandla städpersonalen bättre

Behandla städpersonalen bättreBehandla städpersonalen bättre
26 februari 2009 00:00
<p>Angående insändarna om fordons- och dieselskatten, 23/2 och 25/2.</p><p><b>Dieselskatten är ett</b> sätt för staten att komma tillrätta med (svart tankning) se bara hur det tankas via gårdens eller entreprenadens dieseltankar. Tidigare betalade man bilskatt efter fordonsvikt!</p><p>Nej, tillsätt "färg" på all diesel som levereras till icke kontrollerbara tankställen.</p><p>Svensk bilprovning kollar enkelt upp detta, då kan vi slopa denna höga och orättvisa bestraffning, som nu slår blint på stor som liten.</p><p>Lägg skatten på bränslet, då betalar alla lika, som sliter på våra redan slitna vägar!</p><p><b>Martin</b></p>

Insändare: Lägg skatten på bilbränslet

25 februari 2009 09:23
<p><b>Jag vandrar</b> ut från flera av Passagens och Galleri Vända sidas utställningar med känslan av att vara mästrad, utsatt för en lektion av konstvärldens innekrets. Situationen blir inte bättre av att det begärs 30 000 kronor för verk av konstnär som saknar såväl dokumenterad prisstatistik som museirepresentation; konstverk med ett marknadsvärde på kanske 500 kronor.</p><p>Det är de ekonomiska frågorna, svag efterfrågan, kommunikation med kunderna, konstnärernas försörjning och problem att agera på en marknad, som borde stå i centrum i konstdebatten, inte de gymnasiala upptågen på Konstfack.</p><span class="mellanrubrik">Kränkning av andra</span><p>De två omdiskuterade aktionerna på Konstfack, Odells psykbryt och Nugs "Territorial pissing", utraderar gränsen mellan konst och utagerande aktioner. Det är inte lagbrottet i sig utan kränkning av andra människors arbete och skapande som gör att dessa aktioner inte är konst. Om vi accepterar detta som konst blir hela konstbegreppet meningslöst, utan egentligt innehåll.</p><p>Peter Menzels påstående att skadegörelse i form av graffiti kan vara konst är sorgligt. Det kan aldrig vara konst att förstöra konst (klotter på skulpturer) eller andra människors hantverk, eller att kränka andra människors värdighet.</p><span class="mellanrubrik">Vårdar fasader</span><p>Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur AlfaOmega utanför biblioteket? Nej, skulle säkert de flesta konstnärer svara. På samma sätt reagerar vi som lägger ner åtskillig möda på att förvalta byggnader eller våra anställda som vårdar husens fasader. De arbeten som utförs av konstnär Peter Menzel och fasadmurare Janne Landén har samma värde, det kan aldrig vara konst att förstöra resultatet av deras dagsverken.</p><span class="mellanrubrik">Större plats för konsten</span><p>Samtidigt har jag förståelse för den känsla av färglös tristess och maktlöshet som klotterkulturen hämtar sin näring ur. Och särskilt gäller det den obefintliga plats som våra ungdomar har i det offentliga rummet. Här styr i stället den rigida konformism som råder inom plan- och bygglovsverksamheten i stat och kommun. Vår stadsmiljö är riggad ungefär som ett vardagsrum på 50-talet, med tydliga gränser, ungdomar gör sig icke besvär, särskilt inte deras konstnärliga alster. På samma sätt som vi bekräftar unga idrottsbegåvningar i det offentliga, borde ungdomar med konstnärliga talanger få möjligheter.</p><p>I allmänhet borde konsten få ta större plats i det offentliga rummet. Det skulle ge oss mer spännande miljöer och intressanta städer att vistas i.</p><span class="mellanrubrik">Förmedlar känslor</span><p>Men det kräver betalningsvilja från dem som ska finansiera det hela. En förutsättning för det är att många inom konstsamhället stiger ned från de höga piedestalerna och upprättar en kommunikation med vanligt folk.</p><p>Konst är som bäst när den för dialog med oss, just så som de främsta inom den samtida svenska bildkonsten gör. Peter Dahls fest och glädje, Karin Mamma Anderssons skenbart fridfulla lugn eller Linn Fernström lite trasiga ungdomsvärld. Konst som förmedlar känslor och berättelser som vi kan relatera till.</p><p>Michael Cocozza</p><p>Vd för Botrygg i Linköping</p>

"Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur Alfa­Omega?"

"Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur Alfa­Omega?""Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur Alfa­Omega?"
25 februari 2009 00:00
<p><b>Kisa samhälle </b>förslummas av att genomfartstrafiken ökar och ökar år från år och trivsels faktorn sjunker i och med detta. Då försämras också möjligheterna för utveckling av handel, affärsliv, turism och industri.</p><p>Industrietableringen efterlyser rimliga kommunikationer och logistik. Kindasågens chef har påtalat vikten av att kunna planera för en framtida utveckling där riksvägen spelar en stor roll.</p><p>Ur en industri som Kindasågen kan avknoppning till nya företag ske. Nya företag och industrier har i alla städer och samhällen bildats runt förbifarter där det finns en utvecklingspotential. En sanning som upprepar sig överallt.</p><p>Får Kisa en ny pulsåder öster ut innebär detta utvecklingsmöjligheter. Är Kisa inte längre av intresse för att det saknas kommunikations möjligheter för tung trafik. Ska utvecklingen i Kisa stanna på grund av utebliven förbifart?</p><p>Det är snart 50 år sedan 34:ans byggstart och vi har hört samma argument ??Det blir kanske inom en tioårsperiod".</p><p>Nu har 34:an dessutom slagits samman med riksväg 23 mellan Helsingborg och Motala. Tung trafik från Europa, Skåne och Småland väljer 23:an före E:4:an, detta belastar genomfarten i Kisa väldigt hårt vilket är ohållbart i längden.</p><p>Nu har regeringen lovat skjuta till extra miljarder till ny och förbättrad infrastruktur. Dessa investeringar får kommunerna slåss om för att erövra.</p><p>Nu ser lågkonjunktur, varsel och arbetslöshet ut som den rätta tiden att snabbt komma igång med krävande väginvesteringar som kan bli en lycka för orter som Kisa.</p><p><b>Miljövän RA</b></p>

Insändare: Kisa samhälle tar stryk av genomfarten

Kisa samhälle tar stryk av genomfartenKisa samhälle tar stryk av genomfarten
25 februari 2009 00:00
<p><b>Som veterinär </b>och privatperson håller jag helt med om att det vore önskvärt med ständig jour. Som företagare kan jag tyvärr konstatera att underlaget för detta inte finns i dagsläget. Trots att många upplever att djurvård är dyrt, har branschen som helhet marginaler som de flesta företag skulle fnysa åt.</p><p>Att blanda ihop ekonomi med behovet av vård för våra husdjur är inte kul, men jag måste vara realist. De nyrekryteringar och investeringar som krävs är det få som vill betala för - annat än vid behov.</p><p>Vi har en högre taxa på jourtid, vilket de flesta djurägare accepterar. Trots det är det sällan en jul- eller midsommarhelg går ihop. Jag får ibland tipset att höja priset på vardagar för att finansiera jouren. Men, vilket jag kan förstå, visar erfarenheten att många då väljer en annan klinik/sjukhus under dagtid och det är då den absoluta merparten av besöken kommer.</p><p>Det är lätt att säga att man gärna betalar mer för en vaccination eller kastration för att få tillgång till jour dygnet runt. Men när det väl gäller - hur många skulle i ärlighetens namn också göra det?</p><p>Vi försöker att upprätthålla så hög servicenivå som möjligt. Vi har öppet 365 dagar om året och har bemanning dygnet runt för inneliggande djur. Som påpekats finns det dock både regelverk och en mänsklig aspekt att ta hänsyn till. Jag är stolt!</p><p><b>Björn Lindevall, veterinär och VD på Valla Djurklinik</b></p>

Insändare: Inget underlag för ständig jour för djurvård

24 februari 2009 14:54
Krönika

Kungligt bröllopvalåret 2010 -snacka om tajming!

Kungligt bröllopvalåret 2010 -snacka om tajming!Kungligt bröllopvalåret 2010 -snacka om tajming!
Sida 35 av 67
Sida 35 av 67