Vara

19 januari 2009 00:00
<p>Svar till "Jägarna" 14/1.</p><p><b>"Den dagen en</b> varg dödar ett barn ?" skriver signaturen "Jägarna". Om man bara har en mikroskopisk kunskap om hur en varg fungerar socialt så vet man att detta inte kan ske. Men den kunskapen har tydligen inte signaturen "Jägarna". Han förlitar sig på sagor och sägner som förtalar detta vackra djur.</p><p><b>Vargen är nämligen</b> ett mycket skyggt djur och drar sig alltid undan när han känner lukten av människa. De som rör sig i skogen på ett normalt sätt som att promenera eller plocka bär har inget att frukta för vargen. Däremot kan jägarnas jakthundar provocera och reta upp vargen så att den attackerar. Men det är ju inte vargens fel.</p><p><b>Vidare påstår </b>"Jägarna" att de bedriver viltvård i våra skogar. Detta jagande, som enbart går ut på att tillfredsställa jägarens sjuka behov av att döda levande varelser samt att utan kostnad kunna fylla sina frysboxar med kött, skulle jag inte kalla viltvård. Dessutom skadeskjuts både människor och djur under jakterna.</p><p><b>Om man istället</b> utökade antalet rovdjur i våra skogar så skulle man inte få ett så stort överskott av vilt så att jakt vore nödvändigt. Detta skulle naturen själv sköta om. Om det ändå skulle vara nödvändigt med en viss avskjutning så skulle den skötas av professionella jägare, anställda av staten och inte av dessa amatörer som springer runt i skogarna i dag.</p><p><b>Stefan Karlsson</b></p>

Insändare: Vargen drar sig undan människorna

17 januari 2009 01:00
Krönika

Ernst Klein: Måste man känna med offren?

17 januari 2009 01:00
<p>14 år och misstänkt för 48 grova brott. Historien om den kriminelle Linköpingskillen kunde Correns läsare ta del av i går. Närpolis Sofia Larsson bekräftade bilden av att "alla" vem han är men ingenting händer.</p><p>Maktlöshet är den känsla som Linköpingspolisen har inför fallet. Och på sätt och vis <i>är</i> polisen maktlös. Personer under 15 år får inte bli föremål för polisutredningar, utan hamnar helt i händerna på socialtjänsten. Händer som 14-åringen mer än en gång slingrat sig ur. Men att en så ung människa hinner göra sig misstänkt till nästan 50 grova brott innan något görs på allvar är helt oacceptabelt. </p><p>Troligtvis är det fall som detta som advokaten och före detta riksdagsledamoten Peter Althin (KD) hade i tankarna när han i höstas föreslog en utredning för sänkt straffmyndighetsålder. Lösningen är knappast att kasta kriminella 14-åringar i fängelse, men det var heller inte syftet med Althins förslag. I stället efterlyste han snabbare hjälp till unga lagöverträdare där polisutredning kan vara en viktig del. Särskilt i ärenden som inte handlar om typiska "barnbrott": Snatteri av godis och smink eller skadegörelse, som enligt en undersökning av Brottsförebyggande rådet är de vanligaste lagöverträdelserna bland minderåriga. Den aktuelle 14-åringen misstänks dock vara skyldig till bland annat rån, misshandel och sexuellt ofredande. Förskräckt kan man ana varthän det barkar...</p><p>Om sänkt straffmyndighetsålder är rätt väg att gå är tveksamt. Självklart är däremot att kontakterna mellan hem, skola, polis och socialtjänst måste fungera bättre. Brister det dessutom i den första instansen, hemmet - vilket nog oftare är regel än undantag - ökar dessutom kraven på de övriga tre. </p><p>Men hur ska man nå fram till en pojke som redan som 8-åring tog sitt första steg in på brottets bana? Som sannolikt inte har ansvarsfulla målsmän att luta sig mot och som antagligen ser samhället som en fiende att bekämpa? Naturligtvis är det ingen lätt fråga att besvara. En väg som under senare år har visat sig effektivt är medling mellan gärningsman och brottsoffer. Undersökningar visar att medling fungerar bäst vid just grövre brott av den typ som Linköpingskillen är misstänkt för och där tydliga brottsoffer finns. </p><p>Men för att medling och andra insatser ska kunna komma till stånd behövs ett akut tvångsomhändertagande. Bäst före-datumet på den önskvärda snabba reaktionen från samhällets sida passerades för flera år sedan gällande 14-åringen i Linköping. Samtidigt får samhället aldrig ge upp. Målet måste vara att rädda honom från ett liv som tungt kriminell, både för hans egen och för samhällets skull. </p><p>"Om det här inte räcker för att en ung person ska bli omhändertagen av sociala myndigheter, vad krävs då?" undrade polismannen Kenth Almroth i Corren. </p><p>Svaret är att det har räckt och blivit över för länge sedan. </p><p /><p>Citat: <b>"Samhället får aldrig ge upp."</b></p>

Ledare: Uppdrag: Rädda 14-åringen!

Uppdrag: Rädda 14-åringen!Uppdrag: Rädda 14-åringen!
17 januari 2009 00:00
<p>Angående lekplatserna runt om Stångån.</p><p><b>En så </b>pass välbesökt del av Linköping tycker jag ska vara mera tilltalande och erbjuda bra möjligheter för barn. Lekplatserna (vid Drottningbron och Tannefors sluss) behöver verkligen rustas upp. Nya gungor, rutschkanor och sandlådor behövs. Mer barnvänligt, tack. Skapa lekplatser som barnen vill leka vid och som föräldrar vill ta med sina barn till.</p><p><b>Lekglad förälder </b><b>utan roliga lekplatser</b></p>

Insändare: Rusta upp lekplatserna kring ån

17 januari 2009 00:00
<p>Angående 14-åringen i Linköping som begått 48 grova brott.</p><p><b>Man blir lätt </b>frustrerad när man läser om den 14-årige pojken som hela tiden begår brott, antingen av egen vilja eller lurad av släkt eller kompisar.</p><p>Hans familjeförhållande kan inte vara okej när han får härja fritt som han gör.</p><p>Min far sa alltid att man ska "tala det språk de förstår". En del räcker det att tala tillrätta, hos andra måste man ta till hårdare metoder.</p><p>Jag tycker att är man gammal nog att begå brott är man också gammal nog att ta sitt ansvar (straff). Antingen ungdomsvård eller att lära sig att betala av i form av arbete.</p><p>Arbete skulle kanske visa honom vad det kostar att begå brott.</p><p>Man får verkligen hoppas att de sociala myndigheterna tar sitt ansvar snart.</p><p><b>Meta Hedlund</b></p>

Insändare: Frustrerande att en 14-åring får härja fritt

16 januari 2009 03:00
<p>Landstinget i Östergötland har under hösten lagt fram en prioriteringslista för ytterligare besparingar. I denna lista återfinns ett antal hjälpmedel som kommer att bli egenvårdsprodukter om förslaget går i genom. Med egenvårdsprodukter menas att landstinget inte längre kommer att stå för kostnaden för dessa hjälpmedel, trots att behov finns hos den aktuella brukaren. Indragningen tänker man sig ska spara pengar för landstingets räkning.</p><p>En av de produkter som finns på listan är rollatorer för utomhusbruk. Man ska alltså inte längre vara berättigad att av landstinget få en rollator för endast utomhusbruk utan får stå för den kostnaden själv, vilket många äldre inte har råd med.</p><p>Jag ställer mig mycket frågande till om detta är ett klokt val. </p><p>Bland äldre idag kan rollatorn vara avgörande för om man vågar ta sig ut i samhället. Många kommer att välja att isolera sig inne, med följd att det sociala nätverket minskar. Med detta följer inaktivitet och nedstämdhet som i längden kan ge att man blir snabbare sjuk och livskvaliteten minskar. Om en äldre person ramlar ute och bryter lårbenet eller får en höftfraktur (vilket är en mycket vanlig skada vid fallolyckor för äldre personer) så kostar det landstinget betydligt mer än vad en rollator gör. </p><p>En utomhusrollator kostar i genomsnitt 1 500-2 000 kronor för landstinget. En person som får en höftfraktur ligger i genomsnitt 3 dygn på en ortopedisk avdelning för operation och rehabilitering. Då äldre personer oftare drabbas av komplikationer efter en operation så får man räkna med att rehabiliteringen blir betydligt längre i vissa fall. Det kan handla om att man får blodproppar, liggsår, lunginflammation etcetera som inte bara förlänger rehabiliteringen utan även försämrar livskvaliteten efteråt. Många blir inte helt återställda utan är resten av sitt liv beroende av andra hjälpinsatser och vård.</p><p>Om man snabbt räknar på vad en operation och rehabiliteringsperiod för en enda person som bryter sig skulle kosta landstinget så blir det många rollatorer, kanske 30 stycken eller ännu mer. Och sedan har vi kostnaden för vården i hemmet…</p><p>Det förvånar mig att landstinget i Östergötland tänker så kortsiktigt i sina besparingsåtgärder. Kanske är det för att ekonomin är så dålig som den är i dag. Många av de nya sparbetingen slår mot äldre och redan sjuka människor. Landstinget; satsa istället på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att spara pengar!</p><p>Malin Asmundsson</p>

Debatt: Hur tänker landstinget?

Hur tänker landstinget?Hur tänker landstinget?
16 januari 2009 01:00
<p>Bland niondeklassarna i Östergötland saknar 16 procent godkänt betyg i minst ett av kärnämnena engelska, svenska och matte. Av länets 5 429 elever i årskurs nio har 867 så dåliga betyg att de inte kommer in på gymnasiet.</p><p>Det är ett stort misslyckande. Särskilt allvarligt är det att trenden inte har vänt uppåt på fyra år. Det antyder att det som ska göras för att hjälpa elever som behöver stöd för att uppfylla kunskapsmålen inte har blivit gjort.</p><p>Som framgår av enkäten på nyhetsuppslaget i Corren i går tycker många elever att det är tydligt vad som krävs av dem för att de ska få olika betyg. Informationen från skolan om kunskapsmål och betygskriterier verkar fungera.</p><p>Men när man läser om vad som utmärker de skolor där eleverna har bra betyg får man också en bild av vad som verka fungera mindre bra på skolor där eleverna inte lyckas lika bra. Och det som skiljer dem åt är inte några radikala grepp. </p><p>På Alléskolan i Åtvidaberg är engagerade lärare och en livlig pedagogisk debatt receptet på framgång. På Grovstadsskolan i Finspång är det att man är tydlig mot eleverna och ställer krav på pedagogerna. På Tornhagsskolan i Linköping finns en "akademi" där lärare står till förfogande om eleverna behöver hjälp. Där finns även en lärare i svenska som andraspråk för elever med invandrarbakgrund.</p><p>Det borde vara självklart att man diskuterar pedagogik i skolan och stöttar elever med invandrarbakgrund. Fast uppenbarligen är det inte lika självklart på alla skolor. Om det vore det skulle resultaten inte se så olika ut.</p><p>Men att peka ut syndabockar leder ingen vart. För att kunna förbättra betygen gäller det i stället att lyfta fram goda exempel.</p><p>Att fånga upp elever som riskerar att halka efter är en av regeringens främsta ambitioner på skolområdet. Därför har man öppnat upp för skriftliga omdömen från årskurs ett och nationella prov redan i trean. Därför ska lärarutbildningen göras om och kraven på behörighet skärpas. Därför har man tagit fram ett nytt sexgradigt betygssystem där det ska bli lättare att nå nästa steg och på så sätt uppmuntra till mer plugg.</p><p>Det är utmärkt. För är det något de varierande resultaten bland niondeklassarna i Östergötland visar så är det att skolan inte har lyckats fånga upp elever som inte hänger med. Om den hade gjort det hade betydligt fler än i dag haft betyg som det går att komma in på gymnasiet med. Skillnaderna i resultat mellan länets högstadieskolor hade också varit mindre.</p><p>Effekterna av de förändringar som regeringen gör kommer inte att synas än på flera år. Men att fånga upp elever på efterkälken måste vara ambitionen även i dagens skola. Kommunerna får inte svika elever som behöver stöd och hjälp att hänga med.</p><p>Skolorna måste kunna kontrollera att kunskapsmålen uppfylls och följa upp elever som halkar efter. Givetvis kräver det resurser - men inte enbart ekonomiska. En viktig uppgift för kommunerna är också att lyfta fram just de goda exemplen. Som Alléskolan och Tornhagsskolan.</p>

Ledare: Fånga upp elever på efterkälken

16 januari 2009 00:00
<p><b>Som konsument </b>blir jag alldeles knäsvag när jag läser om att svenska mjölkbönder får så lite betalt för sin mjölk att de tvingas avsluta sin verksamhet!</p><p>Jag vill hjälpa till att värna om miljön genom att köpa ekologiska varor så mycket det är möjligt. Då blir jag uppriktigt förbannad när jag hör att handelsjättar som Coop och Ica pressar sina priser genom att köpa billig mjölk utomlands!</p><p>Coop säger sig vara led-ande på marknaden, med det största ekologiska matvarusortimentet, Ica kommer alldeles efter.</p><p>De säger sig värna om vår miljö och utvecklar sitt ekologiska sortiment allt mer och skryter med att de kan erbjuda närproducerade matvaror i allt större utsträckning.</p><p>Om då Coop och Icas ekologiska mjölk kommer från utlandet tycker jag att det rimmar väldigt dåligt med hela den ekologiska idén.</p><p>Vi vet i dag att allt vi gör påverkar vår miljö och då måste vi alla hjälpas åt att leva efter detta.</p><p>Jag vill som konsument verkligen köpa svenskt för att minska transporterna. Men framför allt vill jag att de tappra bönderna, som kämpar ute på åkrarna, ska få lön för sin möda när de producerar matvaror som jag bekvämt kan gå och handla i min affär!</p><p>Jag handlar mycket inom Coop och Ica och jag undrar nu vad Coop och Ica tänker göra för att hjälpa de svenska mjölkbönderna?</p><p><b>Anna Bergqvist, </b><b>miljövärnande</b></p><p><b>matkonsument </b><b>och mor till tre barn</b></p>

Insändare: Låt mjölkbönderna få lön för sin möda

Låt mjölkbönderna få lön för sin mödaLåt mjölkbönderna få lön för sin möda
16 januari 2009 00:00
<p><b>Förstår inte </b>varför det blir ett sådant rabalder varje år när vinterkräksjukan kommer! Folk verkar tycka att det är det värsta som kan drabba dem, de oroar sig och ojar sig, att de ska bli drabbade. vinterkräksjukan består av diarré och kräkningar i uppskattningsvis 1-2 dagar, och sedan är det över.</p><p>Men har ni tänkt på att det finns människor som har sådana besvär jämt? Människor som lider av kroniska mag- och tarmsjukdomar! Är själv drabbad, har haft en tarmsjukdom i över 20 år. Sjukdomen syns inte på utsidan, det har gjort att folk inte alltid är så förstående! Inte kan det vara något fel på henne, hon som är så ung och ser så frisk och pigg ut!</p><p>På insidan skapar det en stor ångest att inte veta ifrån dag till dag hur jag kommer att må. Vill helst vara hemma, där jag känner mig trygg och där jag har nära till toalett! Detta med mat är också ett problem, då jag aldrig vet innan hur magen reagerar. Törs jag ta en tugga mat eller måste jag rusa på toaletten direkt? Var finns en (ledig) toalett?</p><p>De här problemen gör ju också att jag drar mig undan ett socialt liv och människor. Känns hånfullt att läsa i Corren om vinterkräksjukan, när min situation är som den är och jag vet att jag inte är ensam. Vi är många som lever med liknande besvär - varje dag - året om!</p><p><b>"Elisabeth"</b></p>

Insändare: Magbesvär varje dag - året om

15 januari 2009 01:00
Krönika

Niclas Ericsson: Raketer som urholkar själen

15 januari 2009 00:01
<p>Svar till Stefan Karlsson, med flera, angående vargens utbredning.</p><p>Vill inleda med att påstå att vargen är tillbaka i Sverige för att stanna. Detta är beslutat av våra folkvalda, tidigare som sittande. Vargen är ingen hotad art. </p><p>Etappmålet på 200 vargar i Sverige är nått och passerat enligt de inventeringar som gjorts. </p><p>Syftena med vargjakt är i huvudsak fyra:</p><p>Begränsa antalet, öka skyggheten, skyddsjakt på problemvargar och ökad acceptans, bland alla de som bor och verkar med varg i sin närhet. </p><p>Har följt vargdebatten i Dalarna, främst på grund av att jag är född, uppvuxen och även jagar där. Har även haft förmånen att deltaga vid pejling av varg. Kort kan väl sägas att debatten ibland tar sig uttryck för människans sämsta egenskaper, där grälsjuka individer får allt för stor plats i media. </p><p>Är vi i Östergötland inte beredda på vad det innebär att förvalta delar av den svenska vargstammen, kan det nog komma som en kalldusch för somliga. Jag tror nämligen att en etablering tidsmässigt inte är så väldigt långt borta. Priset kommer för vissa att upplevas högt, alltför högt. Jag vågar nog påstå att de som gapar mest om fler vargar, aldrig tagit sig tid att lära lite om vargen, aldrig kommer i närheten av en vild varg, och vet förmodligen om det. Nyhetens behag brukar vara kortvarig.</p><p>Kombinationen av rovdjur och människor har sällan varit lyckad, genom tiderna. Vargen är ett av våra största rovdjur med många sidor som kräver respekt, tålamod och framför allt kunskap av de människor den har i sin närhet.</p><p>Människorna som har vargen som granne/inneboende kräver och ska visas respekt för sin rädsla, tankar och åsikter. </p><p>Myndigheterna måste vara lyhörda och visa handlingskraft då problemvargar dyker upp, och tillåta skyddsjakt.</p><p>Slutligen, sök saklig information. Kontakta Länsstyrelsen Dalarna och/eller läs det som Grimsö viltskadecenter tillhandahåller.</p><p>Erik</p><p />

Insändare: Vill Östergötland ha delar av vargstammen?

14 januari 2009 00:00
<p>Vinterkräksjukan är vår tids återkommande pest. Förutom att vara noga med hygienen kan man försöka undvika smittan i möjligaste mån. Detta är dock inte genomförbart inom äldrevården. De gamla måste omhändertas, kräksjuka eller ej, och därmed smittas oundvikligen även personalen.</p><p>Undersköterskorna på Aspens servicehus i Linköping kräver nu att arbetsgivaren - kommunen - slopar karensdagarna för dem som smittas av magsjukevirus i tjänsten och alltså följer landstingets exempel. Kommunen meddelar dock att några sådana planer inte är aktuella.</p><p>Personalens frustration förståelig. Några karensdagar i månaden syns onekligen i lönekuvertet. </p><p>Samtidigt är det svårt att gå på undersköterskornas linje. Om karensdagen slopas för personal inom vården, varför då inte för dem inom barnomsorgen? Alla som kommer i kontakt med andra människor i sitt arbete riskerar att smittas av sjukdomar. Om kommunen kompenserar sina anställda, ska privata företag begäras att göra detsamma? </p>

Debatt: Kostsam sjukdom

Kostsam sjukdomKostsam sjukdom
14 januari 2009 00:00
<p>Vinterkräksjukan är vår tids återkommande pest. Förutom att vara noga med hygienen kan man försöka undvika smittan i möjligaste mån. Detta är dock inte genomförbart inom äldrevården. De gamla måste omhändertas, kräksjuka eller ej, och därmed smittas oundvikligen även personalen.</p><p>Undersköterskorna på Aspens servicehus i Linköping kräver nu att arbetsgivaren - kommunen - slopar karensdagarna för dem som smittas av magsjukevirus i tjänsten och alltså följer landstingets exempel. Kommunen meddelar dock att några sådana planer inte är aktuella.</p><p>Personalens frustration förståelig. Några karensdagar i månaden syns onekligen i lönekuvertet. </p><p>Samtidigt är det svårt att gå på undersköterskornas linje. Om karensdagen slopas för personal inom vården, varför då inte för dem inom barnomsorgen? Alla som kommer i kontakt med andra människor i sitt arbete riskerar att smittas av sjukdomar. Om kommunen kompenserar sina anställda, ska privata företag begäras att göra detsamma? </p>

Ledare: Kostsam sjukdom

Kostsam sjukdomKostsam sjukdom
14 januari 2009 00:00
<p><b>Har funderat </b>en del kring varför man inte får fler resande med de anropsstyrda bussarna. Är det så att man har tänkt fel någonstans? De flesta som man tänkt sig ska åka med dessa bussar är väl äldre personer med lättare rörelseproblem eller...?</p><p>Många av våra äldre har ingen mobiltelefon. Hem-ifrån går det ju bra att ringa men om man är på stan hur gör man då? Det finns ju ingen telefon vid hållplatserna eller? Hur sköts betalningen?</p><p>För många äldre är det långt till de ställen där man laddar sitt busskort. Finns det andra möjligheter att betala? Det måste vara lätt at ta bussen annars blir det inte av.</p><p><b>Svärdottern</b></p>

Insändare: Dåligt med resande på anropsstyrda bussar

13 januari 2009 01:00
<p>De budgetregler som v tvingades gå med på för att få vara med i en röd-grön koalition ifrågasätts nu av ett av de tyngsta s-distrikten. I ett svar till partiets rådslag skriver Skånedistriktet att reglerna bör luckras upp i krislägen.</p><p>Distriktet i Halland kallar utspelet för ett påhopp på Mona Sahlin. Men både Skånedistriktets Morgan Johansson och Thomas Östros försöker tona ned bilden av ett splittrat s.</p><p>På sin blogg skriver Johansson att medierna vill måla upp konflikter mellan Sahlin och delar av partiet. Östros säger till SvD (10/1) att kravet på en uppluckring av budgetreglerna inte heller är nytt i s.</p><p>Men Skånedistriktet har varit en av Sahlins tuffaste kritiker. Redan innan hon blev partiordförande - och inte minst när hon stängde dörren till v i höstas.</p><p>Splittringen är därför inte något medialt påhitt. Det är en realitet: Ett av de tyngsta s-distrikten ser hellre en v-märkt budgetpolitik än en s-märkt. </p>

Ledare: Splittring är ordet

13 januari 2009 01:00
Krönika

Stefan Fölster: Mer kärnkraft och färre bomber

13 januari 2009 00:00
<p>Svar till Fritz Widqvist, Linköping, 9/1.</p><p><b>Först av allt</b> vill vi beklaga att du inte fick något svar på ditt mejl till länsmuseet. Så ska det givetvis inte gå till och vi ber om ursäkt.</p><p>När det gäller eventuell exploatering på Stångebrofältet så rör det sig om en lång process. Stadens planering regleras i PBL (Plan- och bygglagen) och kommunen är den myndighet som beslutar i ärendet.</p><p>När det gäller huruvida eventuella fornlämningar berörs av en exploatering så sker det inte godtyckligt utan regleras noga i KML (Kulturminneslagen). Det är länsstyrelsen som fattar besluten enligt KML. De kan, när de anser det vara befogat, låta genomföra arkeologiska utredningar och undersökningar.</p><p>Riksantikvarieämbetets roll i processen är som tillsynsmyndighet för landets kulturmiljövård och kulturminneslagstiftning. Någon brutal bortschaktning av gravar eller andra fornlämningar kommer därmed inte att ske. Dessutom finns en policy inom den arkeologiska uppdragsverksamheten på länsmuseet som reglerar hanteringen av mänskligt gravmaterial.</p><p>Länsmuseets roll i det hela kan vara som remissinstans i samband med kommunens planärende och/-eller som arkeologisk uppdragstagare, vilken utför en av länsstyrelsen beslutad utredning eller undersökning.</p><p>När det gäller undersökningar av fornlämningar agerar vi därmed först efter beslut från länsstyrelsen.</p><p>Under senare år har flera arkeologiska utredningar och undersökningar utförts inom Stångebrofältet inför olika former av exploatering. Som exempel kan nämnas de omfattande undersökningarna inför den nya stora parkeringen till Cloetta center. Där undersöktes en boplats från järnåldern med flera långhus, brunnar, smideslämningar och en väg. De spännande resultaten från den undersökningen presenteras i en bok som utkommer under våren 2009.</p><p><b>Ann-Charlott Feldt</b><b /></p><p><b>och Marie Ohlsén</b><b /></p><p><b>Östergötlands</b><b /></p><p><b>länsmuseum</b></p>

Insändare: En lång process att exploatera Stångebrofältet

13 januari 2009 00:00
<p><b>Till er </b>som tror det är okej att själva välja en lägre hastighet på vägen när det passar er: I Trafikförordningen framgår det mycket tydligt att man inte utan giltigt skäl får köra med överdrivet låg hastighet eller på andra sätt hindra andra trafikanter.</p><p>Det innebär att det till exempel inte är tillåtet att ligga och puttra i 80 km/tim på en 110-väg bara för att man själv tycker det känns bra. Det är inte ett giltigt skäl.</p><p>Halka och andra olägenheter i vädret kan vara giltiga skäl.</p><p>Tycker man bara att det är "otäckt" att köra fortare än 80 km/tim på vägar där 110-begränsning gäller så bör man nog istället överväga att återlämna sitt körkort eftersom man knappast är lämplig som förare i det fallet. Ni stör andra förare, ni stör trafikrytmen, och ni skapar farliga situationer.</p><p>Håll hastigheten, eller ställ bilen.</p><p><b>Christian Lindström</b></p>

Insändare: Förbjudet att störa trafikrytmen

Förbjudet att störa trafikrytmenFörbjudet att störa trafikrytmen
13 januari 2009 00:00
<p>Svar till Eva angående hastigheter i trafiken, 12/1.</p><p><b>Nej du</b><b>,</b><b> jag</b> är faktiskt kvinna och inte man!</p><p>Jag är inte stressad i trafiken, men att ständigt varje dag hamna i långa köer på grund av att personer som kör i 70 km/tim på en bred fin torr 90-väg gör mig oerhört frustrerad (kör vägen ut till Bergs slussar varje dag!)</p><p>Är det så att inte fordonet kan färdas i 90 km eller är det så att föraren inte kan klara av sin bil i 90 km/ tim? Då kanske man ska tänka sig för en gång extra innan man ger sig ut på vägarna.</p><p>Är många äldre personer ute i trafiken vars både syn och reaktionsförmåga är under all kritik, och säkerligen är det många av dessa som stoppar upp trafiken. Det om något känns totalt livsfarligt och de borde kanske tänka på att färdas kollektivt istället.</p><p>Varför inte hålla ett bra flyt i trafiken, så blir alla glada och nöjda! Det är skillnad på att pendla varje dag och att bara vara ute och söndagsåka. Jag kör bil för att jag måste, inte för att det är kul att spendera tid i bilen.</p><p>Ja, hastighetsbegränsningen är just en begränsning men det visar även vilken hastighet som är lämplig att hålla på den aktuella vägsträckan. En 90-väg är bedömd att vara så pass säker att man kan färdas i 90 km/tim.</p><p><b>Kvinnlig pendlare</b></p>

Insändare: Frustrerande när folk luskör på 90-väg

12 januari 2009 00:00
<p>Svar till "En pendlare" 9/1.</p><p><b>Du pratar om</b> den rätta hastigheten, där har du fattat fel. Det som står på skyltarna är den högsta hastigheten. Sen förstår jag att du är man, eller hur?</p><p>Hörde på teve att vi kvinnor kör bättre än männen, och att det är ni män som står för de flesta olyckorna.</p><p>Tycker du skall vara tyst om "rätta hastigheten" i fortsättningen.</p><p><b>Eva</b></p>

Insändare: Högsta hastigheten kanske inte är den rätta

Sida 13 av 29
Sida 13 av 29