När

Insändare: Skillnad på stol och film

MILDAEUS: "Ett modigt val"

3 december 2008 13:25

Sexton elever får pröva att skapa bilder med collageteknik när de hälsar på hos Joanne Posluzny-Hoffsten. Eftersom konstnärens riktiga ateljé har värmeproblem så hölls work-shopen i Skyltens konsertsal.Alla har en uppspänd målarduk att gå loss på med färg, papper och glitterpennor. Det klipps ur tidningar och kataloger och många har tagit med sig pappersutskrifter av foton. På sig själva eller, som Emilia Wall, på sin lilla kusin. Bredvid rosen som hon just har målat ska hon snart klistra dit en glad bebis.- Jag tycker om att rita så det här är kul, säger hon.Nio alternativHon och de andra eleverna i sista årskursen på Tokarpsskolan i Linköping har fått välja bland nio olika alternativ inom konst, musik, dans, design och teater på skolans ambitiösa kulturdag. Några håller till på Skylten, andra på Elsas hus. En grupp ägnar sig åt textil design och besöker second-handbutiken Misoui och en annan slöjdar i trä hos Rudholms.Efter det kreativa förmiddagspasset hos Joanne Posluzny-Hoffsten ska eleverna titta på länsmuseets konstsamlingar, berättar bildläraren Isa Johansson Pils som följt med konstgruppen till Skylten. Hon har jobbat intensivt med att förverkliga skolans kulturdag som genomförs med bidrag från Kulturrådet, så kallade Skapande skola-pengar.- Att låta eleverna komma ut och träffa livs levande kulturarbetare på olika arenor på det här sättet hade vi inte haft en chans att göra annars.Ska bli traditionTokarpsskolan räknar med att göra kulturdagen till ett regelbundet inslag. Det kan inspirera eleverna att komma i gång med eget skapande, tror Isa Johansson Pils. Det är också viktigt att låta dem se att man faktiskt kan jobba som till exempel konstnär, menar hon.- Sverige ligger i framkant när det gäller konst och design. Kreativiteten är viktig.Isa Johansson Pils har varit bildlärare på Tokarpsskolan i nio år. Hon besöker ibland konsthallen Passagen med sina elever men det här är första gången hon samarbetar med en verksam konstnär - till sådant räcker inte bildämnets vanliga budget.Pepparkakor- Kulturdagen innebär en kvalitetshöjning på undervisningen. Ett av målen i bild handlar om att eleverna ska bli förtrogna med kulturverksamheter och professionella utövare, och det har vi hittills haft svårt att nå.För Joanne Posluzny- Hoffsten är det första gången hon tar emot skolelever på hemmaplan. Men hon har jobbat på flera skolor tidigare, bland annat med "gröna" projekt där eleverna fått skapa med upphittade föremål. Och skolprojekten är inte bara en inkomstkälla.- Jag älskar att undervisa och det är väldigt intressant för mig som konstnär att se hur eleverna jobbar.Karolina Sjögren klipper ut en lilafärgad sko ur ett gammalt nummer av Femina. Hon gör ett självporträtt med mode-touche.- Det här är bättre än att gå i skolan, säger hon och tar ett par stora pepparkakshjärtan ur plastburken som Joanne Posluzny-Hoffsten bjuder runt bland de skapande ungdomarna.

Kultur på schemat - i alla fall för en dag

Ledare: Vänstern gör höger om

3 december 2008 03:00

I dag, onsdagen den 3 december, är det Internationella Handikappdagen.Över hela världen ställs då krav på att människor med funktionsnedsättningar skall ha samma rättigheter och möjligheter att leva som andra.Samma dag startar DHR (De Handikappades Riksförbund) och Unga Rörelsehindrade kampanjen Öppna Sverige!Vi startar den för att uppmärksamma att Sverige är ett samhälle fyllt av utestängande och begränsande hinder som leder till utanförskap.I vårt land uppskattas vi vara cirka 600 000 människor som har nedsatt rörelseförmåga. Att leva i ett otillgängligt Sverige är alltså inte något minoritetsproblem utan en verklighet för hundratusentals personer: barn, unga, medelålders och äldre. Den bristande tillgängligheten är en fråga som berör alla människor direkt eller indirekt.? Som barn kan vi inte gå på det dagis som ligger närmast utan får välja ett där det går att komma in med rullstol.? I lekparken kan vi inte leka om vi har nedsatt rörelseförmåga.? Alltför många skolor är stängda - inte minst friskolorna. Även om vi kommer in är det inte säkert att vi får vara med i övningsämnen som gymnastik, slöjd eller på friluftsdagar om vi har nedsatt rörelseförmåga.? Som unga utestängs vi från nattklubbar, biografer och gym.? Som vuxna kommer vi rent fysiskt inte in i arbetslivet, på teatern eller pizzerian.? Om vi är äldre när vi får vårt rörelsehinder hamnar vi lätt i "husarrest" när vårt flerfamiljshus saknar hiss eller har ett antal trappor som ska forceras från porten till hissen.? När vi ska resa saknar bussarna lift och på tågen utestängs vi från restaurangvagnen.I dag den 3 december startar vi en kampanj som ska pågå i två år, fram till tidsfristen för den nationella planen för handikappolitiken går ut vid årsskiftet 2010/11, då alla enkelt avhjälpta hinder ska vara undanröjda.Sverige har halkat efter många länder i världen när det gäller tillgängligheten i den yttre miljön och möjligheten att resa. Nu måste utestängningen och det utanförskap den leder till få ett slut! Politiker, näringsidkare och allmänhet måste förstå att tillgänglighet är nödvändigt för många, och till glädje för alla.Var med och öppna Sverige genom att uppmärksamma frågan om den utestängning, både bildligt och bokstavligt, som på grund av otillgänglighet är vår verklighet.Bo Svensson

Debatt: Var med och öppna Sverige

Insändare: Tårande ljus

Insändare: Ursäkta "gumman", Kerstin

Insändare: Fildelning gynnar kulturen

Insändare: Häng dem i fönstren

"Coachning" detenda som erbjudslänets arbetslösa

Ledare: Kvinnliga privilegier

2 december 2008 02:00

Våldtäkt är en av de värsta kränkningar en människa kan utsättas för. Den individ som blivit utsatt för en våldtäkt riskerar att bära med sig livslånga ärr både fysiskt och psykiskt.I dagens straffskala ingår inte kemisk kastrering som straffpåföljd inom rättsmedicinen. I den mån kemisk kastrering förekommer sker det på frivillig grund som del av behandlingen inom kriminalvården och inte som ett tillägg till straffpåföljden i sig.Begreppet kemisk kastrering innebär att testosteronhalten hos den som behandlas sänks genom olika läkemedelspreparat. Syftet är att minska könsdriften för att därmed minska risken för återfall i sexualbrottslighet.Runtom i världen förekommer kemisk kastrering i olika former. Ibland rör det sig om en frivillig behandlingsmetod som ett komplement till straff för sexualbrott. I andra fall rör det sig en tvångsmetod för att minimera återfallsrisken. Vissa delstater i till exempel USA tillämpar kemisk kastrering bland majoriteten av dömda sexualförbrytare.Som annan medicinsk hormonbehandling, oavsett om den sker under tvång eller ej, krävs givetvis noggrann kontroll tillsammans med uppföljning av resultaten. När behandlingen sker på frivillig basis är kontroll, uppföljning och resultat svårare att ha samma tilltro till eftersom den behandlade personen kan manipulera effekterna av behandlingen på olika sätt. Det problemet är betydligt mindre då den behandlingen sker under tvång.Vi anser att det är angeläget att antalet våldtäkter i samhället minskar. Det är därför centralt att alla former av insatser av irreversibel karaktär värderas, prövas och utvärderas. Det får inte vara så att åtgärder som kan leda till ett minskat antal våldtäkter undviks, exempelvis av rättsmedicinsk tradition.Det finns i huvudsak två förklaringsmodeller som försöker att förklara motivet bakom en våldtäkt. Den ena modellen ser våldtäkten som en sexuell handling, den andra menar att våldtäkt är en makthandling. Oavsett förklaringsmodell är det angeläget att granska de straff och den behandling som ges i dag.Vi menar att Sverige bör införa möjligheten till kemisk kastrering som rättsverkan för våldtäktsdömda personer. Framför allt menar vi att kemisk kastrering under tvång ska vara möjlig att tillämpa i de fall det framkommit att våldtäkten skett utifrån sexuella motiv, motiv som antingen framkommit innan straffpåföljden fastställts eller under terapi efter det att påföljden fastställts. På så sätt kan vi minska antalet framtida våldtäktsoffer. Det ligger i allas vårt intresse.Margareta CederfeltLars-Arne Staxäng

Debatt: Inför kemisk kastrering för våldtäktsdömda

Birgitta Ohlsson: Lissabonfördraget positivt för Sverige

Insändare: Belys stolparna

Insändare: 0

Låt Volvo rullamed hjälp avAP-fonderna

1 december 2008 02:00

De som förnekar klimathotet fortsätter att sprida sina irrläror. Ingenjörsvetenskapsakademins Lars Bern kallar klimatforskningen en pseudovetenskap (SvD 18/11). I Corren skriver Ingemar Nordin, professor i vetenskapsteori, att klimatforskningen bygger på lögner och politik (28/6). Ofta noterar jag tre saker när klimathotet förnekas. Det är män som tar till orda, ofta i övre medelåldern eller äldre. De är sällan geologer, meteorologer, glaciologer - kort sagt, de är inte experter på just klimatet. De försöker skadskjuta en helhet av kunskap - klimatforskningen - som byggts upp av tusentals forskare över decennier genom att ta sikte på enskildheter. Det gör att klimatforskningens förnekare har mycket gemensamt med konspirationsteoretiker. De avstår från att presentera en egen förklaringsmodell av varför jordens medeltemperatur stiger. De nöjer sig med misstänkliggöranden. Men hur sannolikt är det vanligt förekommande påståendet att den internationella klimatpanelen IPCC manipuleras av politikerna? IPCC är ett FN-organ och har som syfte att ta fram ett objektivt kunskapsmaterial om klimatet utifrån vilket jordens länder kan agera. Alla FN-medlemmar kan delta i processen; att granska, värdera och sammanställa forskningsresultaten. Hur troligt är det att alla dessa stater skulle ha en dold överenskommelse att manipulera sanningen? Vad skulle syftet vara? Det finns inte några uppenbara vinnare på klimathotet. Det är tyvärr omöjligt att i korthet visa hur hög klimatforskningens trovärdighet är. Men grundteserna är fullt begripliga för de flesta. 1. Den globala temperaturen stiger. 2. Mängden koldioxid i atmosfären har ökat på grund av mänsklighetens bilar och industrier. 3. Att 1 till stor del beror på 2 är mycket sannolikt. Den svenske Nobelpristagaren Svante Arrhenius gjorde redan 1896 beräkningar av hur jordens temperatur skulle påverkas av en ökad mängd koldioxid i atmosfären. Han kom fram till att en fördubbling av koldioxiden skulle ge en temperaturhöjning på drygt 5 grader. Det stämmer ganska väl överens med dagens beräkningar och med de temperaturer och koldioxidnivåer vi ser i dag. Kritikerna vägrar att se den uppenbara hållbarheten i detta resonemang. I stället fokuserar de på enstaka osäkerheter, avvikelser i mätresultaten eller metodologiska problem. I många fall saknar deras invändningar relevans. I andra bygger de på uppenbara, kanske medvetna, misstolkningar. Vad driver dessa medelålders män? Jag kan inte bli fri från känslan att det rör sig om en oförmåga att ompröva den egna världsbilden.

Ledare: Klimatförnekarna stårutan egen förklaring

Insändare: Bristen på omsorg om de äldre

Insändare: Nöjdhet behöver inte vara detsamma som kvalitet

Anders MellbournRas fortfarande en huvudfråga i USA

Sida 20 av 49