När

29 januari 2009 00:01
<p>Mats Ekberg (22/1) med flera målar upp en romantiserad bild av vargen. Förmodligen står den som symbol för den vackra naturen oförstörd av människan. Det är ren osanning att vargen och andra rovdjur bara tar gamla och sjuka djur. Man trodde även så inom vetenskapen tills ordentliga studier gjordes som gav en helt annan bild. Vargen tar det den behöver och kommer åt, vilket även innefattar tamboskap och hundar.</p><p>Men det gissel lokalbefolkningen i ett vargtätt område utstår behöver man ju inte bry sig om när man sitter på avstånd tyckande.</p><p>Martin Johansson</p>

Insändare: Romantiserad bild av vargen

28 januari 2009 00:01
<p>Sverige och världen har det jobbigt nu. Jobbigt i den bemärkelsen att ekonomin står på ända. Världen suckar och världen håller andan; vi håller den för den bräckliga vapenvilan i Gaza, vi håller den för att se om Obama infriar våra förväntningar. Vi suckar över vädret och över grannens katt som med stor illvilja använder barnens sandlåda som kattlåda. När sen sömmen i favoritbyxorna spricker är det inte svårt att hålla sig för skratt, och det går lätt att sen skicka en besvärjelse över de gener som olyckan gav oss. Inte nog med det; din chef är en galen tyrann som verkar vara direkt plockad från ett terrornätverk. Det är lätt att se problemen.</p><p>Men vi kan varje dag glädjas åt den vapenvila som råder och alla de människoliv som sparas varje minut, att det är alldeles underbart med väder och att du kan tacka generna för att du har ben att gå med. Tänk att kunna lägga sig i en säng på kvällen och sen - om än med trötta ögon - gå upp på morgonen, på sina egna ben och äta frukost. Vi kan tacka grannens katt för att den åtminstone gör det i låda. Eller tacka din lyckliga stjärna för att du lär massor av din chef varje dag; hur du inte vill vara.</p><p>Tänk hur underbart det är att få veta att en vän fött ett välskapt barn och den glädje det ger, eller att kunna gå utanför dörren utan att riskera att bli skjuten. Livet är inte rättvist, och det kommer aldrig bli det till 100 %, men hur vi än vrider och vänder på det så har vi alla något att uppskatta och känna tacksamhet över.</p><p>Som en kaskad av lyckobringande vatten sköljer det över mig; känslan av att jag har så mycket att uppskatta. Jag glömmer bara bort det ibland. Gör du det också?</p><p>Helena</p>

Insändare: Allt är inte elände

27 januari 2009 13:55
<p>Många börsbolag fryser sina styrelsearvoden. Det visar en genomgång som <i>DN Ekonomi</i> har gjort.</p><p>I finanskrisens och lågkonjunkturens spår sjunker vinsterna och många bolag har tvingats sänka utdelningen till aktieägarna. Att i ett sådant läge höja styrelsearvodena håller kort sagt inte.</p><p>Finansmarknadsminister Mats Odell applåderar den här utvecklingen. En bidragande orsak, enligt Odell, är kraven på bonusbegränsningar i regeringens i bankgarantiprogram.</p><p>En annan som har gått hårt åt de höga styrelsearvodena är ju finansminister Anders Borg.</p><p>Men de frysta arvodena har inget med regeringens krav eller kritik att göra. De är resultatet av en bister ekonomisk verklighet.</p><p>Regeringens uppgift är inte heller att ha synpunkter på hur företag drivs. Regeringens uppgift är att skapa förutsättningar företag att starta, växa och utvecklas. Men på Odells och Borgs uttalanden om att börsbolagen måste bli mer återhållsamma när det gäller arvodena får man lätt uppfattningen att det är precis tvärtom.</p>

Ledare: Håll fingrarna borta

Håll fingrarna bortaHåll fingrarna borta
27 januari 2009 00:01
<p>Åkte buss som omväxling från Tornbyområdet. Linje 10 hette den visst.</p><p>Det började redan på IKEA där tavlan som visade när bussen skulle gå inte klarade av att uppfylla sin prestigefyllda uppgift att tala om när bussen kommer. Den stod på 1 minut kvar, i 5 minuter och i snålblåsten kändes det som ännu mer. Tilltro till teknikens underverk tänkte jag.</p><p>Sen fick jag en intressant tur genom Tornbys nedsläckta industriområde. </p><p>Det genast som slog mig var att ingen annan linje jag åkt har företagsnamn på hållplatserna, så varför just på Tornby?</p><p>Inne i stan heter de Kungsgatan, Storgatan, Stora torget och så vidare men på Tornby heter de Biltema, Dagab, Arla... Det fanns heller ingen logik i hur de namnsatt hållplatserna. En del företag som låg närmare hållplatsen nämndes inte. Vilket förde tankarna till reklamfinansierade hållplatser, det vill säga någon form av sponsring som pågår. Varför annars denna reklam för dessa företag. Jag menar, det finns ju vägnamn och nummer även på Tornby. </p><p>Om nu reklamfinansierade turer existerar, varför då inte köra fullt ut på alla linjer, så man istället kan "sänka busspriserna". Kanske till och med låta företag få måla på sin logga på sidan på bussen, så man vet om att det är företag man finansierar med busskortet, än som nu, med smygreklam i hållplatsutropen.</p><p>En funderande resenär</p>

Insändare: Sponsrade hållplatser?

27 januari 2009 00:01
<p>@nders har helt rätt när han skriver (Ordet Fritt, 22jan) att Ostlänken skall dras utanför Linköping. Lägga en station vid Tornby är dock inte optimalt. Den skall ligga vid Mjärdevi. Det finns plats mellan Mjärdevi och Jägarvallen.</p><p>Genom att lägga stationen där får de som arbetar på Mjärdevi och universitet gångavstånd till ett höghastighetståg, som på tre timmar för dem till Hamburg. Linköpings framtid ligger inte i Tannefors eller på Tornby utan i Mjärdevi och på universitetet. Mer än 5000 personer arbetar där redan. Fler kommer det att bli.</p><p>Att dra Ostlänken genom Norrköping och Linköping är fel av framför allt två skäl: För det första drar man inte, precis som @nders skriver, motorvägar genom städer med alla de problem det innebär, inte minst när det gäller buller. För det andra skulle det kosta mellan 12 och 15 miljarder med alla broar och tunnlar.</p><p>15 miljarder är kostnaden för att bygga Europabanan vidare från Linköping till Jönköping</p><p>Lars-Erik Borg</p>

Insändare: Nästa, Mjärdevi.

26 januari 2009 10:28
<p>Är du förälder? Har du tonårsbarn?</p><p>I så fall: Har du koll på deras internetvanor? Om inte: Skaffa dig det snarast.</p><p>För grooming - när vuxna kontaktar barn på nätet i sexuellt syfte - blir allt vanligare.</p><p>Några år gamla siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att omkring 40 procent av pojkar och flickor i 15-årsåldern har kontaktats av vuxna på nätet i sexuellt syfte. Bland flickorna är siffran högre, nästan 50 procent.</p><p>Men den senaste Ungdomsbarometern visar att 62 procent av flickorna mellan 15 och 18 år har utsatts för grooming. Den visar också att sexuellt tvång är mycket vanligare bland dem som har utsatts för grooming än bland dem som inte blivit det.</p><p>När två av Correns reportrar förra året utgav sig för att vara Pernilla 14 år på Passagen, en av de stora ungdomssajterna, hörde elva män av sig på bara några minuter. På knappt en timme hade över 30 män tagit kontakt. Och när Pernilla stämde träff med två av dem, betydligt äldre än henne själv, dök de upp i Linköping för att ha sex med en minderårig.</p><p>Corren var vare sig först eller sist med det här greppet. Men alla som har provat det har kunnat konstatera att grooming är utbrett. Responsen när man lägger ut en profil av en tonårstjej är omedelbar och äldre män på sajter som Passagen, Lunarstorm, Playahead, och Bilddagboken tycks det krylla av.</p><p>Grroming är inget nytt problem. Men i takt med att det breder ut sig ökar behovet av åtgärder. Och än så länge är det inte brottsligt, det blir det först om minderåriga luras till sexuella handlingar.</p><p>Redan 2007 föreslog riksåklagaren Fredrik Wersäll att grooming skulle kriminaliseras. Även justitieminister Beatrice Ask har utmärkt nog konstaterat att något måste ske.</p><p>Men flera remissinstanser pekar på problemen med en kriminalisering. Hur ska polis och åklagare kunna bevisa att syftet varit sexuellt? Att den avsikten har varit att utnyttja någon?</p><p>Andra remissinstanser, främst de som jobbar med att skydda barn, har lyft fram att kriminalisering vore en viktig signal från samhällets sida.</p><p>Någon gång under våren väntas regeringen lägga fram sin proposition och förhoppningsvis innehåller den förslag på kriminalisering. För det är viktigt att samhället markerar mot nätpedofilerna, som förhoppningsvis kommer att bli avskräckta när grooming blir ett brott.</p><p>Men en kriminalisering är inte den enda lösningen.</p><p>De samtal som socialminister Göran Hägglund för med it-branschen om att exempelvis göra det enklare att anmäla hemsidor och personer är viktiga. Liksom diskussionen om att höja den tekniska kompetensen bland lärare och andra som jobbar i skolan.</p><p>Men det är hemma som de viktigaste förebyggande insatserna kan göras. Föräldrar måste börja ta ansvar för vad deras barn gör på nätet. Och det finns en hel del man som förälder kan göra:</p><p>Ta reda på barnens nätvanor.</p><p>Berätta om faran med pedofiler.</p><p>Håll koll på vilka sajter de besöker.</p><p>Lägg upp en egen profil och håll koll på vad barnen gör.</p><p>Ha datorn i köket eller vardagsrummet.</p>

Ledare: Vet du vad dina barn gör på nätet?

Vet du vad dina barn gör på nätet?Vet du vad dina barn gör på nätet?
26 januari 2009 01:00
<p>I John Ajvide Lindqvists <i>Låt den rätte komma in </i>är en av huvudpersonerna, Oskar, en mobbad mellanstadiepojke. Plågoandarna kallar honom för gris och tvingar honom att låta som en vettskrämd gris. Det är förstås oerhört förnedrande för Oskar - men mobbarna verkar bara tycka att det är kul.</p><p>I Kartin Zytomierskas blogg <i>Fuck you right back</i> kallar hon Isabella Löwengrip, som står bakom Sveriges största blogg <i>Blondinbella</i>, för "skitgris".</p><p>Bakgrunden är ett inlägg av Blondinbella där hon anklagar Zytomierska och Carolina Gynning, två av landets mest framgångsrika bloggare, för att hetsa kring vikt, mat och smala ideal. Zytomierska, som varit bantningscoach åt sina läsare, varit med i <i>Du är vad du äter</i> och bantat med Svarta Lådan, gick i taket.</p><p>I flera inlägg har hon sedan gjort vad hon har kunnat för att håna Blondinbella. Och liksom mobbarna i <i>Låt den rätte komma in</i> verkar Zytomierska bara tycka att det är kul.</p><p>Visst är hetsen kring mat, vikt och smala ideal upprörande. Men i det hänseendet är Zytomierska, Blondinbella och Gynning lika goda kålsupare. De bloggar alla tre om utseende och yta; om kläder, smink, botox, tandblekning, träning, extensions och vikten av att vara snygg.</p><p>Visst är det upprörande att de här tre, som tillsammans har uppemot en miljon läsare i veckan, är förebilder för många yngre tjejer och därmed spär på en redan alldeles för stor fixering vid utseende.</p><p>Fast det är ändå inte det som upprör mest. Det gör tonläget.</p><p>Att kalla någon för "skitgris" är inte okej. I den fysiska världen, den som inte utspelar sig i bloggosfären, är det mobbning att håna en annan på det sättet som Zytomierska gör. Och mobbning bekämpas med näbbar och klor runt om i samhället. På skolor och arbetsplatser jobbar man med kompisstödjare och handlingsplaner för att elever och anställda ska slippa bli kränkta. Så varför ska vi acceptera mobbning på nätet? </p><p>Flera svenska bloggare har vittnat om det anonyma näthatet, om de som kommenterar på bloggarna utan att ange vilka de är och som vräker ur sig precis vad som helst om det som skrivs och om den som skriver. Hatet var till exempel skälet till att Linda Skugge, som då hade en av de största bloggarna, tog en paus. Och till att hon, när hon tog upp bloggandet igen, gjorde det på en betydligt mindre sajt än <i>Expressen.se</i>.</p><p>Men kan vi verkligen föra en seriös debatt om näthatet om bloggarna själva inte kan leva upp till de krav som ställs i det fysiska livet? Självklart inte. Så länge sådana som Zytomierska hånar andra människor kommer hon och övriga bloggare att få tillbaka med samma medicin.</p><p>Det drabbar även seriösa bloggare, de som har ambitionen att tillföra samhällsdebatten och demokratin något. Men allra värst för dem är att de klumpas ihop med bloggare utan några andra ambitioner än att få medial uppmärksamhet. Som Katrin Zytomierska.</p>

Ledare: "Skitgris" inte okej på nätet heller

"Skitgris" inte okej på nätet heller"Skitgris" inte okej på nätet heller
26 januari 2009 00:00
<p>Angående trafikljusen i Linköping.</p><p><b>Alla trafikljus i </b>den här staden är sega! I all denna miljöhysteri kan det inte vara särskilt klimatsmart att bilar tvingas stå och vänta på tomgång.</p><p>Många gånger kommer man fram till ett rödljus där alla har rött, man väntar, väntar och väntar, sen får någon grönt. Vad är logiken i detta?</p><p>Likväl kommer man körandes exempelvis en tidig morgon eller sen kväll och är i princip ensam i trafiken, slår ändå trafikljusen inte om till grönt när man kommer.</p><p>Återigen får man vänta, vänta och vänta lite till.</p><p>Varför finns detta problem i Linköping och inte i andra större städer som Stockholm, Malmö och Göteborg?</p><p><b>I</b></p>

Insändare: I Linköping får man vänta, vänta och vänta . . .

26 januari 2009 00:00
<p><b>Är begreppen </b>livskvalité och människovärde bara aktuella när kassakistorna är överfulla? Jag tänker då på de indragna bidragen för rollatorer, ett hjälpmedel som möjliggör, utevistelse för en stor mängd människor. Det är redan i dag allt för många som inte kan ta sig utför egen hand, och nu tänker man stänga inne ännu fler.</p><p>Jag får ta till ett känt uttryck, som jag riktar till de som fattar dylika beslut, ni borde veta hut, ja dubbelt hut!</p><p>Så till frågan om pensio-närsparti, som en del ser som lösningen på alla pensionärsfrågor. Det parti som "Leif i Mjölby" med flera förordar, har väl inte precis rosat marknaden. Jag ställer mig frågan vem skall leda ett liknande parti? Först tycker jag att vi måste visa att vi kan ha ett bra samarbete mellan de befintliga pensionärsorganisationerna. Att vi kan samordna synpunkter och åtgärder, och inte jobba på var sin "kant".</p><p>Sen måhända att vi kan börja fundera på ett pensio-närsparti. Däremot kan vi redan i dag, påverka de politiska partierna så att de blir mer intresserade för våra frågor.</p><p><b>Lennart i Skänninge</b></p>

Insändare: Angående livskvalité och pensionärsparti

24 januari 2009 01:00
Krönika

Anders Mellbourn: Vofför gör EU på detta viset?

24 januari 2009 00:00
<p><b>Årets skämt </b>är nu levererat. Denna gång stod den otroligt seriösa 18-åriga bloggpersonligheten "Blondinbella" för en veritabel skrattattack när hon allvarligt lät påvisa att hon inte ville vara med i SVT:s program "Debatt". Detta på grund av att hon ansåg att Janne Josefsson inte är seriös. Hmmm!?</p><p><b>Joel</b></p>

Insändare: Årets största skämt?

24 januari 2009 00:00
<p>Svar till Nancy Svensson, Ödeshög, 22/1.</p><p><b>I min artikel</b> i Corren 20/1 gjorde jag en beskrivning av det beslut som landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd tagit. Jag tycker det är ett bra beslut när medborgarens ställning enligt önskemål stärks.</p><p>Jag befinner mig verkligen mitt i vardagen. Då jag inte är fritidspolitiker, arbetar jag med sjuka, äldre, funktionshindrade med flera. Jag kommer i stort sett dagligen i kontakt med olika hjälpmedel. Tyvärr är det så att inte alla hjälpmedel är gratis, till exempel får man bara en hörapparat. Jag har själv sedan många år hjälpmedel som inte är gratis.</p><p>Angående rollatorfrågan belyser den problematiken med var landstingets ansvar går för den enskilde individen. Vad som skall fås för skattepengarna och vad medborgaren själv måste betala för?</p><p>Flera av de hjälpmedel, som inte bekostas av landstinget kan man köpa ute i handeln. Genom att vissa hjälpmedel bekostas av medborgaren själv öppnas en marknad för dessa, vilket kan leda till pressade priser.</p><p>Som beskrivits i min artikel har majoriteten i landstinget ledord såsom "egenansvar" och "tillgänglighet".</p><p>Även i fortsättningen kommer landstinget som tidigare att bistå med en rollator för inomhusbruk.</p><p>Landstingets viktigaste uppdrag är att ta hand om en stor del av sjukvården. En del kommuner är stora och andra är små. Har man valt att bo i en mindre kommun, så finns det av naturliga skäl inte så många valmöjligheter och det rör mycket av det som finns i övrigt i samhället. Att valmöjligheten blir större, där det går, när det gäller vårdcentral borde även Nancy Svensson kunna glädja sig åt, för ni har en bra vårdcentral i Ödeshög. Andra som bor långt ifrån kanske gärna skulle vilja tillhöra den istället.</p><p><b>Monika Broman FP</b></p>

Insändare: Landstinget bistår med rollator för inomhusbruk

23 januari 2009 01:00
<p>Regeringen tillsatte den 18 december Arlandabanans VD Gunnar Malm att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige. Utredningen ska vara klar den 15 september 2009 och kommer bland annat fokusera på olika finansieringslösningar. </p><p>Erfarenheter från bland annat Norge och Finland visar att Offentlig privat samverkan (OPS) har varit mycket effektiv för att förkorta tiden mellan beslut och färdigtställande. Regeringen har dock sedan tidigare aviserat att OPS-finansiering inte är aktuell.</p><p>I ett internationellt perspektiv har Sverige satsat förhållandevis lite på investeringar i infrastruktur under de senaste decennierna. Ett effektivt transportsystem är en grundförutsättning för tillväxt och framåtskridande. Inte minst i den allt tuffare globala konkurrensen är väl fungerande transportsystem en nödvändig förutsättning. </p><p>Under det senaste decenniet har OPS-finansiering varit ett självklart alternativ i stora infrastrukturprojekt i såväl Norge som Finland. Detta har visat sig vara mycket effektivt när det gäller genomförande, budget och tidplaner. Det första motorvägsprojektet i Finland - mellan Helsingfors och Lahtis - genomfördes redan under 1990-talet. Byggtiden för projektet förkortades med ett helt år mycket tack vare OPS-lösningen.</p><p>Banverket gjorde i våras en utredning om förutsättningarna för snabbtåg i Sverige. I utredningen visas att den sammanlagda kostnaden skulle uppgå till 100-150 miljarder kronor för att bygga ett nytt separat spårsystem Stockholm-Malmö med en anslutning till Göteborg. Banverket ser det som realistiskt att projektet ska kunna stå klart tidigast år 2030. </p><p>Till år 2030 är det över 20 år. Vad som då har hänt med samhällsstruktur och teknologi är omöjligt att förutsäga. Om en OPS-lösning anammas och ett beslut om höghastighetsbanor kommer till stånd nästa höst så är vår bedömning att Europakorridoren bör kunna vara klar betydligt tidigare än enligt Banverkets beräkningar. Denna slutsats drar vi baserat på de historiska erfarenheterna av OPS som vi sett i våra grannländer. OPS-lösningar ökar incitamenten till nytänkande och ger bättre utnyttjande av kompetens vid planering och utförande av offentliga projekt. </p><p>Vi är övertygade om att Gunnar Malms utredning kommer visa att en OPS-lösning är att föredra vid byggande av höghastighetsbanor. Förhoppningsvis kommer resultatet från utredningen också leda till att regeringen omprövar sin ställning i frågan och inte fortsätter att stirra sig blind på "kapitalkostnadsargumentet". Detta är av stor vikt för en snabbare utbyggnad av infrastrukturen och en ökad tillväxt i 4:e storstadsregionen.</p><p>Lars-Johan Blom</p>

Debatt: OPS är den bästa lösningen

OPS är den bästa lösningenOPS är den bästa lösningen
23 januari 2009 00:00
<p><b>Har haft </b>min mamma inlagd på sjukhus i flera omgångar. Och nu måste hon åka till sjukhuset flera gånger i veckan för sina sjukdomar. Jag har varit med flera gånger och hälsat på när hon varit inlagd. Jag ser att personalen är stressad och allt är så rörigt och man hänvisas hit och dit.</p><p>Har du flera sjukdomar och behöver ha läkarhjälp för det så får du till svar "det kan inte vi hjälpa dig med". Men när man är gammal och sjuk och har fullt upp med att klara av en åkomma så är det inte lätt att orka gå till en vårdcentral och söka hjälp. När man inte ens kan ta sig dit för egen maskin.</p><p>Vad gör vi med våra gamla egentligen? Det frågas ju inte ens om det är någon som hjälper dem eller om någon tar emot dem när de kommer hem. Man kan ligga och dö både ute och inne utan att någon bryr sig.</p><p><b>Besviken dotter</b></p>

Insändare: Hur behandlar vi våra gamla?

23 januari 2009 00:00
<p>Svar till Nils-Åke Jonsson, 21/1.</p><p><b>Nils-Åke, sluta </b>skräm upp människor genom att antyda att vargarna som finns ska ge sig på små barn. Mig veterligt så har det väl inte hänt att vargar har dödat människor i Sverige på flera hundra år.</p><p>Det är väl ingen ansvarsfull förälder som släpper ut sina barn ensamma i skogen, lika lite som att man släpper ut dem ensamma i trafiken i stan. Sluta med argumentet att vargen ska äta upp barnen.</p><p>Varför kan inte ansvarsfulla föräldrar på landsbygden följa sina barn till bussen när föräldrar i stan kör sina barn till dagis och skola? Var det inte en 10-12-årig pojke som försvann något dygn i skogen där det finns vargar i somras? Inte blev han uppäten.</p><p>Nu senast för någon vecka sen så blev en mamma och ett barn bitna av en jakthund och fick föras till sjukhus. För några veckor sedan fick en fårägare sina får lemlästade av en jakthund. Ska jakthundarna avlivas efter alla attacker?</p><p>Om ni seriösa jägare slutade skydda tjyvjakten på rovdjur och andra djur är jag säker på att ni skulle kunna föra en rovdjursdebatt där man lyssnade på era argument. Nu upplevs ni bara som oseriösa. Räcker med att gå in och titta på jaktsidor och jaktorganisationernas hemsidor. Den otäcka stämning som jaktorganisationer och enskilda piskar upp mot rovdjuren är helt sanslös, ja rent av skrämmande. Efter att ha läst dessa sidor tror jag på fullt allvar att det finns en hel del sanning i filmen "Jägarna".</p><p>I dag är risken större att bli skjuten av en jägare än att bli dödad av en varg, se vad som hände i höstas. Det skjuts 90 000 älgar om året, vargen tar bara gamla, svaga och sjuka djur.</p><p><b>Mats Ekberg</b></p>

Insändare: Risken att bli skjuten av en jägare är större än att bli dödad av en varg

22 januari 2009 21:00
<p>Min högra skuldra fryser. I alla fall sa en sjukgymnast att den gör det. </p><p>- Du har en frusen axel, sa han utan att ens känna på den.</p><p>Herre Gud, karl'n är synsk, tänkte jag. Han är inte bara sjukgymnast, han är homeopat och använder sig av irisdiagnostik. Han ser på mina ögon vad som felas mig. Fantastiskt! </p><p>Men så var det inte. Han har själv haft frozen shoulder som sjukdomen heter på engelska och kände genast igen den nye patientens rörelser och ickerörelser. </p><p>- Kan du göra så här? Han höjde armen.</p><p>Nej. Och inte heller hänga i Kustviks dörrkarm som jag brukar göra varje dag på jobbet, eftersom högerarmen inte går att hålla rakt upp. Inte heller kan jag göra armhävningar i Nilssons rum eller stå på händer i Bergstens. Och fotbollen som ligger i Mildaeus rum vågar jag inte plocka upp med händerna för då gör det riktigt ont. Jag minns en fotbollscup i Mjölby i november, faktiskt, och om när en fotboll kom upp på läktaren där jag stod (tror det var Mjölby AI och Ödeshög som spelade) och hur jag böjde mig ner, plockade upp bollen, och bara släppte den över räcket ner på planen. Oh, my God! Det skar genom hela armen, ända uppifrån axeln och ner till fingerspetsarna och smärtan ilade som en elak skuld. I 20 förtvivlade sekunder. Samma ilande och starka smärta gjorde mig illa i går när jag skulle ta av mig jackan. I 20 sekunder stod jag grimaserande böjd med jackan bara halvt avtagen och såg ut som en drucken.</p><p>20 sekunder, det är ju ingenting. 200 meter för en snabb sprinter. Ursain Bolt hinner 210 meter. 20 sekunder. En promenad ut till brevlådan och tillbaka. Men 20 sekunders smärta känns som en evighet. Men vad som smärtar ännu mer är att jag inte kommer igång med träning. Snart två månader nu med enbart promenader. Det är för dåligt, det är för lite. Men vad ska man göra när axeln fryser? </p>

När kroppensdelar fryser

22 januari 2009 14:56
<p>Fånglägret på Guantanamobasen på Kuba ska stängas inom ett år. Ett vallöfte som Barack Obama tydligt har för avsikt att hålla. </p><p>En del kritiker menar att ett år är för lång tid för att stänga Guantanamo, medan andra menar att Obama aldrig kommer att hinna infria löftet under mandatperioden på fyra år. Hur som helst råder ingen tvekan om att fängelset är en ytterst tveksam inrättning placerad i något som enbart kan kallas för en juridisk gråzon. Sedan 2002 har över 800 personer suttit fängslade på basen. Av dem har bara 20 anklagats för ett faktiskt brott, och endast tre åtalats...</p><p>Förändringen består i att Obama faktiskt bommar igen stället. Men det är bara steg 1. Steg 2 är vad som kommer att ske med de cirka 250 fångar som i dagsläget befinner sig på Guantanamo. Det är först när båda stegen tagits på ett juridiskt och demokratiskt korrekt sätt som Guantanamo kan strykas från presidentens "att göra-lista".</p>

Ledare: Förändring I

22 januari 2009 01:00
Krönika

Gunnar Wetterberg: Krisberedskap och människor

22 januari 2009 00:00
<p>Svar till Gunnar Axén (M), 14/1.</p><p><b>Samtidigt som jag</b> läser hur Axén i berömmande ord framhåller hur "Allians för Sverige" arbetar för att förbättra pensionärernas villkor kommer försäkringskassans färgglada kuvert med uppgifter om pensionerna för 2009. Man kan verkligen tala om antiklimax.</p><p>Den stora höjningen av pensionerna som Axén säger beror på alliansens jobbpolitik blir i verkligheten 310 kr på en pension på 8 800 kr.</p><p>Skattesänkningen som Axén framhåller att 90 procent av Sveriges pensionärer får inskränker sig i detta fall till 51 kr. Långt från de 2 300-3 500 kr per år som den som endast har garantipension får i skattesänkning. Visst är det bra att dessa får kraftigt sänkt skatt men hur många procent av pensionärerna är detta?</p><p>Verkligheten är denna att det finns en stor andel av pensionärskåren som har en pension under 9 000 kr per månad trots livslångt arbete bland annat inom barnomsorg och äldrevård.</p><p>Hur kan någon påstå att denna grupps villkor förbättras. 350 kr i månaden äts upp direkt av hyreshöjningar, höjt elpris, höjd bensinskatt, höjda resekostnader, höjda kostnader för att gå till distriktssköterska och så vidare.</p><p>Nej, Gunnar Axén, den borgerliga jobbpolitiken med jobbskatteavdrag med tusenlappar per månad gynnar inte pensionärerna. Tvärtom! Pensionärerna får vara med och betala denna skattesänkning för dem som arbetar. Detta kommer varje blivande pensionär märka när det är tid att gå i pension. Många kommer inte ha råd att pensionera sig utan kommer att tvingas arbeta vidare trots att de kan vara utarbetade eller sjuka.</p><p>Som ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott borde du väl känna till alla pensionärers situation och inte bara framhålla att "Allians för Sverige" nu infriar löftet om att förbättra för pensionärerna. De siffror jag här presenterat är fakta. Källan är det röda kuvertet från försäkringskassan.</p><p>Gunnar Axén har en förmåga att i insändare och andra inlägg okritiskt framhålla hur regeringen värnar om pensionärernas villkor.</p><p><b>BENGT JOHANSSON</b></p>

Insändare: Många kommer inte att ha råd att gå i pension

22 januari 2009 00:00
<p><b>Självklart skall </b>inte vårdpersonal ha en karensdag när mycket smittsamma utbrott av infektioner som till exempel vinterkräksjukan grasserar. Detta bör gälla alla typer av institutioner inom sjukhus och äldreboende.</p><p>Vem vill i framtiden utbilda sig inom vårdyrken är en stor fråga i sig. Men vem vill vårda boende, kunder/patienter med överhängande risk att bli sjuk själv och därtill förlora en del av inkomsten?</p><p>Hur agerar de olika fackförbunden i frågan? Sätt press på era fackliga företrädare.</p><p>Annars bör arbetsgivarna gentesta samtliga anställda innan anställningen. Ungefär cirka 20 procent av befolkningen har en förändring i genen FUT2 som innebär att de är immuna mot vinterkräksjukan. Övriga, utan denna genförändring, kommer förr eller senare att åter insjukna i samma elände.</p><p><b>Lola Alseby, </b><b>Sjuksköterska</b></p>

Insändare: Ingen karensdag vid bevisad smitta i arbetet

Sida 12 av 49
Sida 12 av 49