Vad

Insändare: Inte nödvändigt skylta med religion

Ledare: Kris i KRIS?

Insändare: Är detta rimligt?

30 mars 2009 00:01

Det är med glädje jag nu ser att bygget av nya Vretagymnasiet har påbörjats. Det är 25 år sedan det byggdes en ny lantbruksskola i landet. En ny skola till gagn för alla oss som jobbar inom de gröna näringarna och som skapar utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för många landsbygdsföretagare i länet.Vretagymasiet är idag en av landets största naturbruksgymnasier med många utbildningslinjer. Det skolan idag är mest känd för är sin hästutbildning med elever rekryterade från hela landet. Ihop med den jordbruksverksamhet som jag bedriver som närmaste granne till skolan, på Stora Sjögestad gård, finns idag 160 hästar och ungefär lika många ungdomar företrädesvis i åldern 15-20 år som utbildar sig och rider eller kör dessa hästar. En verksamhet med potential att utvecklas då nya Vretagymnasiet står färdigt. Det problem som idag finns är att dessa hästar finns på en ganska liten yta omgärdade av tre stora vägar. Det finns inga naturliga rid- och körvägar på skolområdet. Än mindre då nya skolan står färdigt. Vid ridning ut måsta man passera väg 1123, vägen mellan Blåsvädret och Fornåsakorset och upp på de rid- och körvägar som finns i skogsområdet norr om skolan. Idag passerar mellan 30 och 150 hästar vägen dagligen. Passager som sker på en livligt trafikerad väg utan något övergångsställe eller hastighetsbegränsing på vägsträckan.I samband med att området, där skolan byggs, detaljplaneras har jag vid ett flertal tillfällen påtalat brister i detaljplaneförslaget vad gäller hänsynstagandet till säkerheten för ungdomar, hästar och trafikanter på grund av den intensiva hästtrafik som idag finns i området. Ingenting är dock föreslaget för att minska olycksriskerna för alla dessa ungdomar som med hästar kommer att passera den än mer trafikerade infarten till skolområdet i framtiden. Även om det inte är kommunfullmäktige sak att besluta om en vägunderfart, borde väl någon fullmäktigeledamot kunna begära att fullmäktige beslutar att Vägverket skall bygga en vägunderfart under väg 1123 för alla dessa ungdomars och hästars skull. Bild Jarl Asklund 2007Elisabeth Eckers Mattsson

Insändare: Vad gör Linköpings kommun för säkerheten vid nya Vretagymnasiet ?

Insändare: Glödlampsskrönor

Insändare: Kort sagt

Hur kan folktro att jag ärlobotomerad?

26 mars 2009 02:00

Enligt föräldrabalken är män fullvärdiga vårdnadshavare till sina barn, men enligt lagen om barnbidrag är de det inte. Så länge ett barn har vårdnadshavare av olika kön betalas barnbidraget alltid ut till modern. Rör det sig om gifta eller sammanboende vårdnadshavare spelar det från ekonomisk synpunkt ingen avgörande roll, då de ju ändå är solidariskt försörjningsansvariga inför varandra. Men det har ändå ett betydande symboliskt värde. Staten är stor, stark och mäktig, och vad den säger om och till medborgarna är viktigt. De lyssnar.I händelse av separation med delad vårdnad spelar det dessutom en betydande ekonomisk roll. Förvisso kan en frånskild far med delad vårdnad anhålla om att få barnbidraget delat, inte hos Försäkringskassan som ifråga om barnbidrag enbart sköter administration och utbetalning, utan hos modern. Arbetsfria inkomster är och har alltid varit populära, och privilegier avstås sällan friviligt ifrån, så?så oftast blir det i praktiken avslag.Antag att ett par av olika kön med två gemensamma barn separerar och bibehåller delad vårdnad om barnen, så innebär det att kvinnans föräldraskap värderas till 2 200 kronor mer i månaden än mannens. Följden blir att kvinnan har större valfrihet. Ingen arbetsgivare protesterar om hon vill jobba heltid på sin heltidstjänst - arbetsgivare har en benägenhet att uppskatta arbete - och få protesterar om hon vill utnyttja sin lagstadgade rätt att minska sin arbetstid; staten är stor och stark. Eftersom mäns föräldraskap inte värderas lika högt har de inte samma valmöjlighet. I stället måste de arbeta mer, dels eftersom de inte kan påräkna samma försörjningsstöd från staten, dels eftersom någon måste ju också betala in vad någon annan ska kvittera ut.Nuvarande ordning är sålunda ett hån mot jämställdheten. Kvinnors förvärvsarbete värderas inte lika högt, och mäns föräldraskap inte lika högt. Olikheten i medborgerliga rättigheter bidrar till ett cementerade av traditionella könsroller. Inför könsneutralt barnbidrag nu. Det är en i praktiken kostnadsfri reform som stärker jämställdheten.Fredrik Lundell

Debatt: Gör barnbidraget könsneutralt

Birgitta Ohlsson: Påven ur tiden

Insändare: Många som är lata skräpar ner

Insändare: Sverige bör satsa på förnyelsebara energikällor

Insändare: Rastvakter - ett bra sätt att förhindra mobbning

Debatt: Det handlar om demokrati

Insändare: Sverige behöver inte vindkraft utan kärnkraft

Insändare: Kan föräldrar förhindra mobbning i skolan?

Insändare: Snöhög hindrar bilparkering

Lite om Maud,Wanja, bonusaroch snusstopp

Gunnar Wetterberg: Utsiktens betydelse för insikten

Insändare: Pensionärer, gör uppror nu!

23 mars 2009 05:00

Kulturutredningen kom till slut och vad finner vi? Mängder av sidor med omorganisation. Men vad tycker egentligen alliansen? Det får man inte veta.Var finns de politiska visionerna om kulturens roll i framtiden? Omskrivningen av målen tycks vara en politisk beställning för att göra dem mer borgerliga och få bort den klassiska formuleringen att kulturpolitiken ska "motverka kommersialismens negativa verkningar". Men vad är målet med den borgerliga kulturpolitiken?En socialdemokratisk politik har några grundstenar som utgångspunkt.Det handlar om yttrandefrihet och rätten för alla att skapa. En konsekvens av detta är att vi vill ha kultur i alla delar av landet. En fortsatt bred satsning på folkbildning är en annan. Vi vill lyfta fram kulturfrågorna i politiken, stärka resurserna för kulturen och till kulturarbetarna. Vi behöver både bredd och spets. Samhället får inte svika kulturen. Den kvävs lätt av marknadstänkande. Var finns de politiska förslagen som skulle kunna ändra på detta? Man kan inte ersätta kulturpolitik med fri marknad enbart. Att kulturen alltid får underordna sig andra motiv som vinstintresse, tillväxt, hälsa, miljö et cetera är inte rätt tänkt.Vi tror att Sverige behöver satsa mer resurser på kulturen i framtiden.För att göra Sverige till ett ledande kulturland behöver vi:? ökade resurser? statligt ansvar för att ingen del av landet ställs utan kultur? bättre villkor för kulturarbetarna? en utvecklad och varierad kulturskola? mer kultur i skolan men också ett försvar av de estetiska ämnena i skolan? utvecklad folkbildning och folkrörelser som kan nå nya grupper med eget skapande och amatörkultur? ett kulturbegrepp som tar samtliga medborgares erfarenheter och förhoppningar på allvar? en politik som motverkar kommersialiseringen av det offentliga rummet och koncentrationen av medieägandet? digitalisering av biograferna och ett moderniserat filmstöd som stärker svensk film? en satsning på svensk musik där nya genrer stimuleras? ett lyft för danskonsten? att scenkonsten får vara mer än ett hus, utan en konstart med både fast anställda, frilansare och fria grupper? en nationell bibliotekspolitik och stimulans av att både läsa och skriva litteratur? ett Sverige med mera konst i våra offentliga miljöer? ett vårdat kulturarv och museer med fri entré.Mats JohanssonKristina EdlundEva Joelsson

Debatt: Upp till kamp för kulturen

Sida 3 av 21