Sökresultat

Insändare: Varför ska vi ändra oss?

Insändare: Helt galen lag

Insändare: Ifrågasätt allt som sker

Insändare: Profiten styr

Insändare: Nedrusta för livet

Mer hjärna än hjärta

Ett steg i rätt riktning

Insändare: Besök dina barns skola

Insändare: Tiggare på gatorna

Insändare: Vi vill ha kvar jullovet

31 mars 2009 04:00

Nu har vi återigen fått det bekräftat att det finns ett starkt samband mellan pornografi och mäns våld mot kvinnor. Två företeelser som följs åt.Förutom det som vi på Kvinnojouren hör kvinnor berätta, kan vi i dagarna läsa om ett hemligt sexnätverk med välsituerade män. Män med höga positioner i samhället, höga löner och som misstänks ha en gemensam nämnare: Att våldta, förnedra och skada flickor.Tänk en kväll på ett hotellrum eller i en lägenhet, där sitter en grupp män och tittar på våldspornografi och där finns en 16-årig flicka. Samtliga män våldför sig på henne. Det kallas "gangbang" eller gruppvåldtäkt. Det finns piskor och handfängsel. En av männen filmar övergreppen.Flickan skriker att de ska sluta, det gör ont. Männen fortsätter, stönande, hånande, skändande och flabbande. En av männen filmar övergreppen. Flickan lämnas blödande med några sedlar i handen. Hon är bara en av flera flickor som utsatts.Ja, så här kan det ha gått till. Nu är det rättegång mot fyra av männen. Åtalet lyder, grovt koppleri, medhjälp till våldtäkt, köp av sexuell handling av barn och köp av sexuell tjänst. Ytterligare två är misstänkta för våldtäkt och köp av sexuell handling av barn.Vi vet ännu inte hur många män som ingår i det påstådda sexnätverket, men uppskattar att det är fler än de fyra åtalade.Att motarbeta pornografin är ett aktivt sätt att bekämpa mäns våld mot kvinnor och barn. Självklart är inte pornografin grunden till våldet då vi vet att våld mot kvinnor även finns i länder som är fria från pornografi. Men att det finns ett klart samband mellan pornografi och mäns våld mot kvinnor och barn har ytterligare bevisats med de välbeställda männens hemliga sexnätverk. Sexnätverkets medlemmar knäcker även myten om att mäns våld mot kvinnor och barn endast förekommer bland vissa sociala grupper.Tina Olby

Debatt: Pornografi och mäns våld mot kvinnor

31 mars 2009 00:01

Svar angående bälten på bussenBåde insändaren "Patrick Nilsson" och "Erik S" tog i förra veckan upp ett par frågor kring bältesanvändning på bussen. "Patrick Nilsson" tar upp problemet med att bältet inte alltid räcker till om man lite kraftigare byggd. Det är ett problem som vi känner till och vi har även varit i kontakt med fordonsleverantörer i frågan. Vid beställning av nya bussar tar vi alltid upp detta med entreprenören så att denna tänker på att beställa längre bälten. Det innebär att nya bussar kommer ha längre bälten. Att förlänga bälten på redan befintliga bälten är inte möjligt. Dels är inte själva rullen, i vilken bältet rullas in, byggd så att ännu längre bälte skulle få plats i den, men framför allt skulle påfrestningen bli ännu större med ett längre bälte. Då finns risken att bältet och stolen inte klarar den kraft som blir vid en hård inbromsning eller kollision.Vissa bälten är tajta även för den som bara är lite större. Förklaringen vi har fått är att man från tillverkarens håll vill ha bältet nära kroppen för att det ska göra bästa möjliga verkan när det verkligen behövs. Är bälten för slappt skyddar det inte på samma sätt .Insändaren "Otrygg" hör till dem som reser med bussar utan bälten och jag förstår att detta inte känns bra. Alla våra bussar som ska ha bälten kommer ha det under 2011. Av både ekonomiska och praktiska skäl kan vi inte byta ut alla bussar tidigare. Idag har ca 60 procent av våra bussar, som omfattas av bälteslagen, bälten.Skulle vi eftermontera bälten skulle det kosta cirka sju miljoner kronor. Det är en kostnad vi inte kan ta i dagens läge. Kan vi inte vara säkra på att bussarna blir godkända ser vi inte heller att det är värt att lägga ut alla dessa pengar. Jag förstår att insändarna med flera reagerar på att det inte finns bälten i alla bussar men jag hoppas också att jag skapat lite förståelse för varför det ser ut som det gör. Från ÖstgötaTrafikens sida kan jag garantera att vi tar säkerhetsfrågor på allra största allvar och byter ut bälteslösa bussar så fort det bara är möjligt.Leif Johanson, vd. ÖstgötaTrafiken

Insändare: Bälten i alla bussar år 2011

Insändare: Inte nödvändigt skylta med religion

Återupprättaförtroendet förAMF Pension

30 mars 2009 10:41

Sveriges Radios Kaliber har låtit tre medarbetare infiltrera Sverigedemokraterna. Med hjälp av dolda mikrofoner har de kunnat visa att rasistiska och främlingsfientliga uttalanden förekom på en tredjedel av de omkring 30 möten som infiltratörerna deltog i."De är inte solidariska med oss. De vill inte betala skatt. De är här för att bedriva svarta verksamheter", är bara ett av alla främlingsfientliga uttalanden som Kaliber fångat på band.I veckan som gick kom tidningen Fokus årliga integrationsrankning av de svenska kommunerna; den tredje i ordningen. Genom att väga samman bland annat flyktingmottagning, sysselsättning, inkomster och ohälsotal rankas kommunerna. Och bland de högst rankade återfinns som vanligt flera småländska kommuner.För andra året i rad toppar Gnosjö med sin berömda småföretagaranda listan. På andra plats kommer Knivsta, följt av Hylte, Älmhult, Södertälje och Eksjö. Högst av östgötakommunerna hamnar Ydre och Boxholm: 55:e respektive 93:e plats. Linköping backar från plats 110 till 208.De småländska framgångarna på integrationsområdet går på tvärs mot uttalandet om att flyktingar och invandrare inte är solidariska, inte vill betala skatt och är här för att bedriva svarta verksamheter.Det som utmärker de småländska kommunerna är nämligen en fungerande arbetsmarknad.I Gnosjö är sysselsättningsgraden bland utrikes födda högre än för dem som är födda i Sverige. Många får jobb innan de ens har avslutat Svenska för invandrare, SFI.Men samtidigt tar Gnosjö emot färre flyktingar i förhållande till sin befolkning än genomsnittet.Det gör däremot inte Älmhult, som ligger över genomsnittet när det gäller flyktingmottagande - och de flesta andra variabler i Fokus rankning. Svaret på frågan hur man lyckas med det är Ikea och kommunens eget integrationsarbete.Ikeas behov av internationell specialistkompetens kräver rekryteringar utomlands och har lett till att genomsnittslönerna bland utrikes födda ligger högre än bland inrikes födda, vilket är ovanligt. Ikea liksom Älmhults kommun jobbar dessutom framgångsrikt med integration.Att en invandrartät kommun som Södertälje hamnar så högt som på femte plats beror på att man tar emot så många flyktingar, till exempel fler irakier än USA och Kanada tillsammans. Dessvärre får inte så många av dem jobb.Kommunstyrelsens ordförande i Gnosjö, Lars-Åke Magnusson (KD), lyfter fram den berömda andan - "där man ser möjligheter i invandrare, inte problem" (Fokus 13/09) - som en avgörande framgångsfaktor. Men också målmedvetenheten i SFI-undervisningen.Alla kommuner har olika förutsättningar för integration. Linköping är inte Gnosjö och Ydre inte Södertälje. Att jobb är den säkraste och kortaste vägen in i det svenska samhället för flyktingar och invandrare gäller dock för alla. Och i det hänseendet är Gnosjö och andra kommuner i Småland föredömen.Därför bör de få samma utrymme i integrationsdebatten som Rinkeby, Bergsjön, Rosengård, Skäggetorp, Berga och Ryd.

Ledare: Låt Småland visa vägen

28 mars 2009 08:00

Girighet och bonusar är så lätt att tycka till om. Fy, fy. Det tycker alla.Fattigdom och socialbidrag, det är minerad mark.Just nu pågår en debatt om Aftonbladets tilltag att låta en reporter, Jessica Ritzén, leva på socialbidrag en månad och blogga om det på "Fattigbloggen"."Många tycker" att det är en "skam i tidningens moderna historia", rasar Johan Croneman i Dagens Nyheter och tycker att Jessica Ritzén ska gå ner till Globen centrum i stället. "Det är ingen som har vare sig tid eller lust att åka ut och titta på misären", skriver han och förordar riktiga reportage om riktiga människor.Aftonbladets chefredaktör Jan Helin slår på folklighetstrumman och vänder sig direkt till tidningsläsarna: "Snart kommer DN att börja tala med och lyssna till dig också. Aftonbladet går lite före bara."Journalisten Malin Ullgren var kurskamrat med fattigbloggaren Ritzén på journalisthögskolan och minns reportagetypen "Gäst hos verkligheten" som de fick träna på. "Några timmars intervjuande av ett ?case? och sen hem till redaktionen och beklaga ?de andras? öde". Malin Ullgren fortsätter sitt inlägg i DN: "Den formen, förfrämligande och parasitär till sin natur, framställs plötsligt som ett ideal av Fattigbloggens kritiker".Vilken intressant diskussion.Att en reporter testar något är ju inget nytt precis. En kul grej, i alla fall när det var nytt.Men en reporter som testar att leva fattigt, det är kontroversiellt.Vad skriver Jessica Ritzén om då? Jo, socialbidragsnormen för elförbrukning, att resterna av fiskgratängen hon fick av syrran var god, om matlådor och gnetande, om längtan efter mozzarella och färska tulpaner, om att lyckas åka buss gratis.Jag finner att jag fastnar i inläggen. Det låter ungefär som rapporterna från min studerande dotter.Enligt Fattigbloggen lever 379 000 svenskar på socialbidrag. Lägg till alla studenter och det blir en väldigt stor grupp som kan känna igen sig. Det ser man också på de många kommentarerna.Men är journalistiken omoralisk? Är det inte lite äckligt att låtsas kliva ner i fattigklassen, för att sen lätt kliva upp igen. Chicpoor, liksom.Eller som en kommentar lyder: "Krokodiltårarna rinner på höginkomsttagaren som leker ?fattig? i en månad. Jag kan bara säga en sak: skämmes!"Jo, nåt är det som skaver även hos mig. Kanske är det en generationsfråga, där yngre inte alls ser problemet.Men det tar också emot att inse att många faktiskt har det så fattigt.Kanske är det där skon klämmer mest.*Ett steg till: Tänk en person som faktiskt lever fattigt - och som bloggar om sitt riktiga liv. Det hade varit än mer intressant. Mer som boken "Vinter vid Grand Central, berättelser från gatan" av hemlöse Lee Stringer i New York.*Bloggtips: Olof Berg i Linköping. Han saknar jobb, men inte tankar. Nu finns han också i bokform, se recensionen på nästa uppslag.

Fattigbloggen som provocerar

Insändare: Glödlampsskrönor

Insändare: Sömn i styrelserummet

Hur kan folktro att jag ärlobotomerad?

Birgitta Ohlsson: Påven ur tiden

Sida 5 av 28