Sökresultat

5 februari 2009 00:00
<p><b>Nu när </b>landstinget har det så dåligt ställt, så att vi som behöver hjälpmedel, rollator och annat och måste betala själva, hur har man då råd att höja landstingsdirektörens lön med tusentals kronor i månaden på en redan för hög lön. Jag fick min pension på 8 500 kr i månaden höjd med 98 kr. Det kompenserar inte alla höjningar som har skett.</p><p><b>Hasse P</b></p>

Insändare: Pensionshöjning räcker inte

3 februari 2009 14:39
<p>Regeringen presenterade i går nya åtgärder för att förbättra kreditgivningen. För den behöver bli bättre.</p><p>Att företag har svårt att få lån kan förvärra finanskrisens och lågkonjunkturens effekter. Och investeringarna och konsumtionen sjunker redan som stenar.</p><p>Programmet för kapitaltillskott innebär att staten skjuter till 50 miljarder kronor till den stabilitetsfond som inrättades i höstas. Eftersom alla banker och kreditinstitut betalar en avgift till fonden omfattas de av regeringens erbjudande.</p><p>De som nappar får dock inte höja arvodena eller bonusarna till sina företagsledningar på två år.</p><p>Att skattebetalarnas pengar inte går till arvoden och bonusar tycker nog de allra flesta är rimligt. Men samtidigt kan kraven på "samhällsansvar", som regeringen kallar det, stjälpa hela programmet.</p><p>Många banker och kreditinstitut tycker att regeringen lägger sig för mycket i deras verksamheter. I första hand kommer de därför att söka sig till privat kapital.</p><p>Det vore givetvis det allra bästa eftersom marknaden då fungerar utan inblandning av politiker. Men för regeringen skulle det innebära att ännu ett stort räddningspaket för bank- och kreditsektorn inte får den effekt man tänkt.</p>

Ledare: Bankerna och samhällsansvaret

Bankerna och samhällsansvaretBankerna och samhällsansvaret
28 januari 2009 00:01
<p>Svar till "Elin", som skrev om behovet av mer motion i skolan. </p><p>Motion och hälsa är viktigt. Helt rätt, men det är inte skolans uppgift att få elever att motionera. Skolan är till för utbildning, att lära sig nödvändig information om samhället och få yrkeskompetens. Idrottande är en fritidssyssla som inte har i skolan att göra. Visst kan det vara en bra idé att skolan ger möjligheten till elever som vill, men obligatorisk motion är fel. Våra kroppar är vår egen egendom att göra vad vi vill med, även om det är ohälsosamt. Om man vill ha idrottslektioner för att höja elevernas koncentration bör man också införa schemalagda "Powernaps", men det kanske inte finns tid över? Den värsta mobbningen sker dessutom i omklädningsrummen, och även om man inte är utsatt så känner sig många obekväma i att tvingas klä av sig offentligt. Att man till och med betygssätter idrottslektioner gör inte saken bättre. Jag själv fick gå om ett år i gymnasiet, inte för att jag hade problem med samhällsvetenskapliga ämnen - utan för att jag var dålig på orientering och inte kunde namnge muskler på latin. Individens hälsa är individens eget ansvar, och individens egen rätt att styra över själv. Jag går i skolan för en utbildning, inte för att sparka boll.</p><p>Per Josefsson</p>

Insändare: Obligatorisk motion är fel

28 januari 2009 00:01
<p> Fick häromdagen ett brev där det glatt meddelades att Statoils uppköp av Jet nu var godkänt. Jag kan inte påstå att jag kände någon större glädje över detta.</p><p>Kommer Statoil ha samma priser på sina Jetstationer som på sina övriga stationer?</p><p>Kommer den redan usla priskonkurrensen mellan olika bensinbolag bli sämre?</p><p>Kommer de få stora bolagen fortsätta att träffas i hemliga överläggningar hur mycket man skall höja eller sänka bensinpriserna?</p><p>Hur många tror att bensinbolagen försöker överträffa varandra i prissättningen, och ändå hamna på samma pris månad efter månad?</p><p>Peter Nolinge</p>

Insändare: Statoils uppköp hotar konkurrensen

Statoils uppköp hotar konkurrensenStatoils uppköp hotar konkurrensen
28 januari 2009 00:00
Ängelholm

Ny anfallare till Rögle

27 januari 2009 13:55
<p>Många börsbolag fryser sina styrelsearvoden. Det visar en genomgång som <i>DN Ekonomi</i> har gjort.</p><p>I finanskrisens och lågkonjunkturens spår sjunker vinsterna och många bolag har tvingats sänka utdelningen till aktieägarna. Att i ett sådant läge höja styrelsearvodena håller kort sagt inte.</p><p>Finansmarknadsminister Mats Odell applåderar den här utvecklingen. En bidragande orsak, enligt Odell, är kraven på bonusbegränsningar i regeringens i bankgarantiprogram.</p><p>En annan som har gått hårt åt de höga styrelsearvodena är ju finansminister Anders Borg.</p><p>Men de frysta arvodena har inget med regeringens krav eller kritik att göra. De är resultatet av en bister ekonomisk verklighet.</p><p>Regeringens uppgift är inte heller att ha synpunkter på hur företag drivs. Regeringens uppgift är att skapa förutsättningar företag att starta, växa och utvecklas. Men på Odells och Borgs uttalanden om att börsbolagen måste bli mer återhållsamma när det gäller arvodena får man lätt uppfattningen att det är precis tvärtom.</p>

Ledare: Håll fingrarna borta

Håll fingrarna bortaHåll fingrarna borta
26 januari 2009 10:28
<p>Är du förälder? Har du tonårsbarn?</p><p>I så fall: Har du koll på deras internetvanor? Om inte: Skaffa dig det snarast.</p><p>För grooming - när vuxna kontaktar barn på nätet i sexuellt syfte - blir allt vanligare.</p><p>Några år gamla siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att omkring 40 procent av pojkar och flickor i 15-årsåldern har kontaktats av vuxna på nätet i sexuellt syfte. Bland flickorna är siffran högre, nästan 50 procent.</p><p>Men den senaste Ungdomsbarometern visar att 62 procent av flickorna mellan 15 och 18 år har utsatts för grooming. Den visar också att sexuellt tvång är mycket vanligare bland dem som har utsatts för grooming än bland dem som inte blivit det.</p><p>När två av Correns reportrar förra året utgav sig för att vara Pernilla 14 år på Passagen, en av de stora ungdomssajterna, hörde elva män av sig på bara några minuter. På knappt en timme hade över 30 män tagit kontakt. Och när Pernilla stämde träff med två av dem, betydligt äldre än henne själv, dök de upp i Linköping för att ha sex med en minderårig.</p><p>Corren var vare sig först eller sist med det här greppet. Men alla som har provat det har kunnat konstatera att grooming är utbrett. Responsen när man lägger ut en profil av en tonårstjej är omedelbar och äldre män på sajter som Passagen, Lunarstorm, Playahead, och Bilddagboken tycks det krylla av.</p><p>Grroming är inget nytt problem. Men i takt med att det breder ut sig ökar behovet av åtgärder. Och än så länge är det inte brottsligt, det blir det först om minderåriga luras till sexuella handlingar.</p><p>Redan 2007 föreslog riksåklagaren Fredrik Wersäll att grooming skulle kriminaliseras. Även justitieminister Beatrice Ask har utmärkt nog konstaterat att något måste ske.</p><p>Men flera remissinstanser pekar på problemen med en kriminalisering. Hur ska polis och åklagare kunna bevisa att syftet varit sexuellt? Att den avsikten har varit att utnyttja någon?</p><p>Andra remissinstanser, främst de som jobbar med att skydda barn, har lyft fram att kriminalisering vore en viktig signal från samhällets sida.</p><p>Någon gång under våren väntas regeringen lägga fram sin proposition och förhoppningsvis innehåller den förslag på kriminalisering. För det är viktigt att samhället markerar mot nätpedofilerna, som förhoppningsvis kommer att bli avskräckta när grooming blir ett brott.</p><p>Men en kriminalisering är inte den enda lösningen.</p><p>De samtal som socialminister Göran Hägglund för med it-branschen om att exempelvis göra det enklare att anmäla hemsidor och personer är viktiga. Liksom diskussionen om att höja den tekniska kompetensen bland lärare och andra som jobbar i skolan.</p><p>Men det är hemma som de viktigaste förebyggande insatserna kan göras. Föräldrar måste börja ta ansvar för vad deras barn gör på nätet. Och det finns en hel del man som förälder kan göra:</p><p>Ta reda på barnens nätvanor.</p><p>Berätta om faran med pedofiler.</p><p>Håll koll på vilka sajter de besöker.</p><p>Lägg upp en egen profil och håll koll på vad barnen gör.</p><p>Ha datorn i köket eller vardagsrummet.</p>

Ledare: Vet du vad dina barn gör på nätet?

Vet du vad dina barn gör på nätet?Vet du vad dina barn gör på nätet?
15 januari 2009 00:00
Ängelholm

Rögle ställde till med målkalas

29 december 2008 17:56
Krönika

2008 går motsitt slut, ochlika bra är det

29 december 2008 00:00
<p>Anledning till att vi valt att höja den fasta delen av elnätavgiften är att huvud-delen av våra kostnadsökningar ligger i fasta kostnader för förstärkningar av landsbygdsnätet och mätarbyten som måste göras enligt lagkrav.</p><p>Elnätförluster, som endast utgör en mindre del av kostnadsökningarna, beror givetvis på överförd volym, men också på ledningslängder och nätets utformning varvid det vore orättvist att lägga större delen av höjningen på stora förbrukare. Vi arbetar ständigt för att minska förlusterna i el- nätet, bland annat genom den spänningshöjning som genomfördes 2006.</p><p>När de gäller kostnaden för de fjärravlästa elmätarna skulle det kosta cirka 2 000 kronor per kund i engångsavgift vilket är ganska mycket för exempelvis våra lägenhetskunder som kanske betalar 1 000 kronor per år i sammanlagd elnätavgift.</p><p>Det skulle dessutom slå orättvist mot exempelvis studenter och hyresgäster som kanske bara är kunder hos oss en kort period. Därför har vi valt att fördela ut kostnaden under ett antal år genom en höjning av elnätavgiften.</p><p>Trots höjningen är Utsikts elnätavgifter de lägsta i Östergötland och bland de lägsta i Sverige vilket bland annat visar sig i den oberoende undersökningen, Nils Holgersson.</p><p><b>Jörgen Svärdh</b><b /></p><p><b>marknadschef</b><b /></p><p><b>Utsikt Nät AB</b></p>

Insändare: Svar från Tekniska verken:

28 december 2008 00:00
Ängelholm

Efterlängtad seger för Rögle

19 december 2008 00:00
<p><b>Sänk priset </b>på E85 istället för att höja skatten på bensin och diesel. Vi har nog med höga skatter i Sverige. Allt tror vissa går att lösa med höjda skatter. Jag själv skulle tanka E85 om det var billigare.</p><p>Men att säga att det är för miljöns skull man vill höja bensinskatten, det köper jag inte. Det är bara för att få in mer intäkter till staten, inget annat. Så sänk priset på E85 så kommer jag att tanka det igen.</p><p><b>Trött på alla skatter</b></p>

Insändare: Höj inte skatten på bensin och diesel

14 december 2008 12:32
Ängelholm (TT)

Hockeyhuliganer i Ängelholm

14 december 2008 00:00
Ängelholm (TT)

Hockeyhuliganer i Ängelholm

13 december 2008 00:00
Ängelholm

Smällare fördröjde Röglematchen

13 december 2008 00:00
Ängelholm

En poäng för LHC

10 december 2008 00:00
<p><b>Kinda kommunfullmäktige </b>har sammanträde den 15 december. På dagordningen står revidering av den ekonomiska ersättningen till de förtroendevalda. Revideringen innebär säkerligen en höjning, men det vill man tydligen inte basunera ut. Genom att i nuvarande svacka höja arvodena bevisar Kinda kommunfullmäktige att de inte ens är värda det arvode de redan har, det antal tvivelaktiga och dåligt underbyggda beslut som kommunfullmäktige fattat kan göras hur lång som helst.</p><p>Bara några exempel kan av utrymmesskäl nämnas. Kommunen kunde inte komma överens med landstinget om att placera äldrevården vid gamla lasarettet, utan man byggde för de gamla uppe på singelberget. Där besök hos och promenad med de gamla förenat med stora svårigheter. Dessutom är nu dagisverksamhet placerad där uppe. Tekniska verken har anlitats för fjärrvämeanläggning i kommunen. Troligen utan konkurrens eller prisgaranti.</p><p>Girighet mot kunder och givmildhet mot vd från Tekniska verkens sida är ju väl känt. Takten på nedläggning av ledningarna bevisade ju också att entreprenören inte hade någon prispress.</p><p>Andra åtgärder som kan ifrågasättas är anställandet av gamla politiker för arbeten som de måste ha hjälp med att klara av.</p><p>Placeringen av barnverksamheten uppe på Västerliden i Rimforsa liksom tillagning av mat till barn och gamla kan också kritiseras m m.</p><p><b>Kindabo</b></p>

Insändare: Gräsrotssynpunkter från Kinda

8 december 2008 00:00
Ängelholm

Färjestad kämpade ned Rögle

5 december 2008 02:00
<p>Trots den växande jobbkrisen är den moderatstyrda regeringen helt passiv. Regeringen håller fast vid sin budget som bygger på fullständigt överspelade prognoser. De tror att raserad a-kassa ska tvinga fram nya jobb. Men mer av samma orättvisa politik är inte lösningen på svenska folkets problem.</p><p>För någon vecka sedan presenterade vi socialdemokrater ett stimulanspaket mot jobbkrisen. Ett paket som bygger vidare på den socialdemokratiska budgetmotionen. I paketet ingår bland annat:</p><p>? Bygg för jobb</p><p>Antalet påbörjade hyresrätter har halverats sedan 2006. För att öka byggandet föreslår vi ett investeringsstöd på en miljard. Vi inför också en bonus för klimatinvesteringar i hemmet. Nu går vi vidare och lägger förslag om ett ROT-avdrag som ger husägare möjlighet att dra av 30 procent av kostnaden för byggtjänster. ROT-avdraget har prövats förut med goda resultat för byggjobben.</p><p>? Investera i järnväg och vägar</p><p>Vi vill möta lågkonjunkturen med ökade investeringar. Vi avsätter två miljarder mer än regeringen i infrastruktur varje år. Nu när ekonomin snabbt försämras är det viktigt att göra ytterligare investeringar. Vi vill tillföra mer resurser för att stärka underhållet av järnväg och väg.</p><p>? Trygghet för jobb</p><p>Jobbkrisen måste mötas med stärkt trygghet. Den som blir av med jobbet ska fokusera på att snabbt komma i arbete, istället för att tvingas sälja huset och se familjens vardag slås i spillror. Därför vill vi höja taket i trygghetsförsäkringarna, förbättra ersättningsnivån och sänka kostnaden för medlemskap i a-kassan rejält.</p><p>Trots den allvarliga jobbkrisen är den moderatstyrda regeringen passiv. Man håller fast vid en överspelad politik som inte ger jobb. Vi socialdemokrater vill investera Sverige ur jobbkrisen.</p><p>Thomas Östros</p><p>Sonia Karlsson</p>

Debatt: Stimulanspaket mot jobbkrisen

5 december 2008 01:00
<p><b>Riksbanken har beslutat</b> att sänka reporäntan med 1,75 procent. Det är en historisk händelse. </p><p>En så stor sänkning har inte genomförts sedan 1994, då den nuvarande penningpolitiken sjösattes med en rörlig växelkurs och ett inflationsmål. Det säger något om kraften i den lågkonjunktur som vi är på väg in i. </p><p>Men det blir kanske första gången på länge som Riksbankens beslut inte möts av massiv kritik. Kommentarerna under gårdagen var genomgående positiva. </p><p>De senaste åren har kritiken först handlat om att Riksbanken varit för snabb med att höja räntan för att motverka inflationen, som många ansåg berodde på faktorer utanför Sveriges gränser som höjda priser på mat och olja. I september i år nåddes toppen och reporäntan låg på 4,75 procent. </p><p><b>Sedan kom finanskrisen</b> och kritiken har handlat om att Riksbanken inte har sänkt räntan tillräckligt mycket i förhållande till den väntade konjunkturnedgången. </p><p>Sveriges Riksbank har agerat försiktigt. Före finanskrisen hade vi ett läge där stigande inflation tycktes gå hand i hand med ökad arbetslöshet. Det är ett ökänt svårt läge för penningpolitiken att bemästra. Sänker man räntan driver man på inflationen. Höjer man den kan det påverka arbetslösheten och konjunkturen negativt. Och gör man ingenting får man förstås kritik för det. </p><p>Riksbanken valde att ta det säkra före det osäkra och sakta höja räntan, för att i första hand bekämpa inflationen - vilket också är dess uppgift. </p><p>När finanskrisen kom sänktes räntan två gånger med 0,5 procent, i rask följd. </p><p>Det var alldeles för lite, ansåg kritikerna. Men mitt i en kris är det synnerligen svårt att skaffa sig en bild av läget. Man skjuter på ett rörligt mål - då är en kanon kanske inte det bästa vapnet. </p><p>Samtidigt finns det sällan så många självutnämnda frälsare som just i kristider. Bankmän, professorer och politiker tävlar om att ge rekommendationer - som ofta är uttryck för särintressen; börsen, en teoretisk riktning inom nationalekonomin, eller specifika väljargrupper som villaägare. </p><p>"Det känns lite som om man reagerar lite efter alla andra. Riksbanken har inte varit särskilt förutseende eller proaktiv i sitt agerande", säger till exempel Peter Eriksson (mp) till TT. </p><p>Men det är långt ifrån självklart att det är rätt strategi för Riksbankens direktion att vara proaktiv när den fattar beslut om reporäntan. Risken för att hamna fel vore stor och kostnaden för felaktiga beslut kan bli hög. En hattig Riksbank är inget att sträva efter. Målet bör vara att agera så fort man har någorlunda överblick över läget - och inte förr. </p><p><b>Gårdagens beslut visar</b> att Riksbanken har handlingskraft när den behövs. Den kraftiga sänkningen är väl motiverad. Samtidigt ger en reporänta på 2,0 procent utrymme för ytterligare sänkningar om det krävs under den kommande lågkonjunkturen. Allt talar för att det var ett beslut som gynnar stabiliteten i ekonomin. </p><p>Det är det viktiga, inte att ligga först eller att vara opinionen till lags. </p>

Ledare: Ett räntebeslut som ger stabilitet

Ett räntebeslut som ger stabilitetEtt räntebeslut som ger stabilitet
Sida 13 av 18
Sida 13 av 18