Bara

17 februari 2009 00:01

Respekt, värme och kompetens vill vi nog alla mötas av på vår ålderdom. Hur hemskt är det då inte att ta del av massmediernas rapporter om hur äldre kan behandlas i vården. Framför allt oroas jag av mängden fall som kommer fram. Som en motvikt mot dessa skräckskildringar vill jag ge bild av en annan verklighet, en verklighet som jag ju förstår finns på många platser i vårt land - inte bara i Mjölby.Jag har en tio år äldre syster, 84 år, som under de två senaste åren fått behov av hjälp och stöd på grund av tarmoperation och lårbensbrott. När hon kom hem till sin bostad efter de olika behandlingsperioderna på sjukhus sattes kommunens vårdplanering in och min syster fick då all önskad hjälp i hemmet.När krafterna vartefter minskade blev det aktuellt med att flytta från lägenhet till äldreboende. Det var i samband med den flyttningen (januari 2009) som jag vistades i två sammanhängande perioder på Kungshöga äldreboende och på nära håll kunde se hur vården och omsorgen fungerar där.Jag är imponerad av det jag såg och upplevde. Värme, vänlighet, tålamod och respekt för de enskilda människorna och deras önskningar och behov. "Vi är ju här för din skull", hörde jag inte sällan som svar när någon tackade för hjälpen - och framför allt hade all (och jag menar all) personal just den attityden! För dem var det moderna ordet empati, inte bara ett ord!I en ombonad miljö, fjärran från allt vad "institution" heter, får man rehabilitering och man aktiveras att delta i den träningsverksamhet man orkar med. Här bjuds på underhållning av olika slag, bl a gamla svenska långfilmer - mycket uppskattat.Det går inte att skriva om detta äldreboende utan att nämna maten - så god! Uppdukade bufféer ger stor valfrihet år de boende och för dem som inte kan eller vill gå till matsalen kommer personalen med mat på brickor. Kvällsmaten, en paj eller någon annan varm mat serverades alltid så, och då hörde man ofta: "Vad vill du ha på smörgåsarna i kväll, då?"Allt detta sammantaget är trygghet för min syster - trygghet också för mig som anhörig.<subheadline2>TYRA CLEVE WALTHER</subheadline2><subheadline2>SOLNA</subheadline2>

Insändare: Respekt, värme och kompetens = trygghet

16 februari 2009 01:00

Det är inte bara Corren och andra borgerliga ledarsidor som ifrågasätter Mona Sahlins ledarskap och politiska fingertoppskänsla.Det gör även den före detta Metallbasen Göran Johnsson. På DN Debatt (14/2) skriver han tillsammans med Lars-Olof Pettersson att Sahlins samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet är ett hot mot Socialdemokraterna. Dels för att det komplicerar den förnyelseprocess som påbörjades efter valet 2006. Och det säger sig självt att det inte är helt enkelt att förnya ett parti och skapa ett gemensamt rödgrönt program - samtidigt.Men Johnsson och Pettersson lyfter också fram en rad frågor där Socialdemokraterna riskerar att bli bakbundet av Vänstern och Miljöpartiet och därför inte kommer att kunna locka tillbaka de LO-medlemmar som har gått över till de borgerliga. Och de är "fortfarande i det närmaste dubbelt så många jämfört med dem som väljer något av Socialdemokraternas samarbetspartier", skriver Johnsson och Pettersson.Siffran kommer från SCB:s väljarsympatiundersökning och är gjord två år efter det borgerliga maktövertagandet, efter reformeringen av a-kassan och de två första stegen i jobbskatteavdraget. Eller, som Johnsson och Pettersson uttrycker det: Efter "en politik som knappast gått löntagarnas väg".Den nya socialdemokratiska jobbpolitiken, som framhåller entreprenörskap på ett för Socialdemokraterna historiskt sätt, är en sådan fråga. En annan är EU och behovet av ännu större samordning i kristider som dagens. En tredje fråga som Johnsson och Pettersson tar upp är energipolitiken, där de ställer sig tveksamma till om socialdemokratiska väljare gör samma prioriteringar som Miljöpartiet och Vänsterpartiet.Johnsson och Pettersson menar att Socialdemokraterna måste bejaka att kärnkraften har en viktig roll att spela under en övergångsperiod. Och vid det här laget är det väl ingen som har missat att industrifacken inom LO ser kärnkraften som en förutsättning för att säkra tillgången på billig el, rädda den svenska industrin och hushållen.Samma dag som Johnsson och Pettersson var i DN satt Metalls nuvarande ordförande - tillika ledamot i partistyrelsen och det mäktiga verkställande utskottet - Stefan Lövfen i Ekots lördagsintervju. Han sa där att energifrågan måste lösas över blocken och att Socialdemokraterna, om man inte lyckas komma överens, med Vänstern och Miljöpartiet bör försöka enas med de borgerliga på egen hand.Man behöver inte jobba på en borgerlig ledarsida för att inse att Mona Sahlin har problem. När hon slängde igen dörren mitt framför näsan på Vänsterpartiet var inte det bra. När hon nu har fattat det historiska beslutet att gå till val med Vänstern och Miljöpartiet är inte det heller bra.Dessutom ligger det i sakens natur när man går i koalition att samarbetet kritiseras och oenigheterna lyfts fram. Om det är några som vet allt om det så är det de borgerliga.Men det parti som har regerat Sverige i 65 av de senaste 77 åren verkar ha svårt att ta det.

Ledare: Mona Sahlins rödgröna problem

14 februari 2009 01:00

Att besöka museum, betrakta historiska föremål och få kunskap om deras kulturella betydelse, är för många ett obesudlat nöje. Särskilt spännande kan det vara när man besöker andra, okända länder. Bara för att man finner till exempel de egyptiska faraonernas tid intressant, behöver man dock inte nödvändigtvis resa till Egypten. Smått förvånande är det kanske att det här i Linköping går att beskåda egyptiska statyetter, ringar och krukor från mellan 5 000-1 000 år före Kristus.Länsmuseet i Östergötland har i sin ägo en samling på drygt 200 föremål. Den donerades 1959 av en släkting till Otto Smith, som var den som på 1920-talet förde in föremålen till Sverige. 2004 försökte ättlingar till Smith få tillbaka dem, men museet sade nej. För någon månad sedan blossade diskussionen om den egyptiska samlingen upp igen. Denna gång är det ursprungslandet som vill ha hem det man anser tillhöra Egypten.Museets styrelse har diskuterat frågan men inte nått ett beslut. Det är heller inget enkelt beslut eftersom det inte finns något självklart rätt eller fel. Man kan ju ifrågasätta värdet i att Östergötlands länsmuseum har arkeologiska fynd från Egypten - dessutom utställda i en matsal. Ett annat argument är förstås att föremålen bäst betraktas i sin hemmiljö. Samtidigt kan man vända på saken och se föremålen som mycket unika och uppseendeväckande i sina montrar i Linköping, medan de kanske i hemlandet bara skulle utöka mängden av liknande saker och knappast utgöra något extraordinärt. Länsmuseet lägger också stor vikt vid vilken betydelse samlingen verkligen har för Egypten. Man kan fråga sig om Sverige skulle göra nationalistiska anspråk om det visade sig att fornsvenska föremål visades upp på ett egyptiskt museum? Det finns inga uppgifter om hur Otto Smith kom över samlingen. Länsmuseets inställning är att så länge man inte har bevis för att utförseln från Egypten var olaglig, antas motsatsen. Men några ägar- eller gåvobevis existerar alltså inte. På juridisk väg går det därmed inte att fastställa äganderätten. I stället blir det den moraliska aspekten som får fälla avgörandet om länsmuseet ska återlämna sakerna till Egypten.Det finns ingen universallösning. Vare sig det skulle vara att samtliga museala föremål var de än finns bör återlämnas till sitt ursprungsland - eller att de ska få bli kvar där de är i dag. Diskussionen måste föras från fall till fall. Utländska samlingar bidrar till ökad kunskap om och förståelse för hur andra kulturer sett ut och verkat. Men det finns en betydande skillnad mellan Östergötlands länsmuseum och exempelvis British Museum i London. Det senare stoltserar med kulturhistoriska samlingar från hela världen, är världsberömt och välbesökt just av den anledningen. Samma skäl kan länsmuseet knappast ange för att få behålla den egyptiska samlingen. Därför lutar argumenten åt att museet bör återlämna den till Egypten.

Ledare: Vem har äganderätt på kulturhistoria?

Ernst Klein: Är det språkpoliser vi behöver?

På tisdag harjag varit snusfrii fem veckor

Insändare: Hundar ska inte dra kättingar

Insändare: Det är självförvaltning i Brunnby

Det kan bli tufft i backen

11 februari 2009 01:00

Mycket ska man höra innan öronen faller av. Men snart kommer nog få att reagera när Mona Sahlin säger obegripliga saker. Det gäller inte bara borgerliga utan förmodligen också socialdemokrater. Hon har inte visat på något större ledarskap som ordförande för det överlägset största partiet i den rödgröna treenigheten. I stället låter hon sig degraderas till en jämlik partner med övriga partiledare/språkrör, fastän hon borde vara frontfiguren för samarbetet. Sahlin är den självklara statsministerkandidaten - det är en bild som hon än så länge inte har rubbat. Men man kan inte låta bli att fundera över hur ministerposterna vid en eventuell valseger kommer att fördelas. Om de i jämlikhetens namn ska baseras på något annat än valresultat blir en demokratisk motivering problematisk.De rödgröna värjer sig för den "överkörarteknik" som de anser att alliansen tillämpar när tre partier tillåts köra över det fjärde. I stället kan oenighet få råda, vilket knappast låter som en lämplig grund för en förtroendeingivande och sammanhållen regering. Ännu ett prov på Sahlins överraskande undfallenhet och änglsan över att sätta ned foten. Frågan är varför?Som om detta inte vore nog släpper Sahlin bomben att hon vill stoppa svensk energiexport med undantag för de nordiska länderna. Anledningen är att den höjer elpriserna i Sverige. "Vi har ett behov av att utveckla vår egen elmarknad", resonerar hon. Hur en sådan utveckling hindras av energiexporten förstår nog bara Mona Sahlin. Hennes uttalande fick näringsdepartementet att ta sig för pannan. Att utveckla en gemensam elmarknad är en process som pågått under lång tid - också då Sahlin var energiminister... Statssekreterare Ola Alterå tror att det kan bli "svårt för en svensk regering att förklara för till exempel våra baltiska grannländer att vi nu skulle ha ångrat oss och vill avskärma oss". Ja, och överlämna dem i händerna på Ryssland med sin gas. Den bleka förklaringen måste vara att Mona Sahlin vill blidka de industrivänner inom LO som anser att hon borde ha gjort upp med alliansen om kärnkraften. Genom protektionistisk retorik försöker Sahlin övertyga dem om att Sveriges elförsörjning är tryggad även med en rödgrön regering. Protektionism är en farlig väg att gå, men tyvärr syns här och där tendenser att lockas av dess trångsynta kortsiktighet. Det statliga stödet för bilindustrin i Frankrike är ett exempel som statsminister Reinfeldt uttryckt oro över. Sverige måste ta ett globalt miljöansvar, men det har Miljöpartiet delvis haft invändningar emot. Det är konstigt eftersom miljön tillsammans med ekonomin är de främsta exemplen på problem som inte går att lösa nationellt. Språkröret Peter Eriksson hävdar att även den rödgröna energipolitiken kommer att alstra elöverskott. Frågan är vad de ska med det till om Sahlin vill stoppa exporten. Å andra sidan kanske det är ytterligare en fråga där de är överens om att inte vara överens.Citat: "Protektionism är en farlig väg att gå."

Ledare: Obegriplig rödgrön millimeterrättvisa

Insändare: Inför gratis kollektivtrafik på landsbygden

Insändare: Pensionärerna behöver ett starkt politiskt parti

Stefan Fölster: Schamanernas sista ryckningar

Insändare: Vadstena leds av en katastroftrojka

Insändare: "Vi jobbar och sliter i motvind"

Insändare: Respektlösa demonstranter borde skämmas

Insändare: Polisens agerande har hamnat i fokus

Insändare: För få poliser på små orter

Insändare: Avliva aggressiva hundar

Mikael Håkanson

Insändare: De flesta kommer att skaffa sig en egen rollator

Sida 7 av 25