Bara

Ernst Klein: På det sättet får vi inga personval

19 december 2008 09:06

Utan goda skådespelarinsatser hade inte "The Duchess" nått långt. Men tack vare Keira Knightley och Ralph Finnes porträtt av hertiginnan och hertigen av Devonshire blir filmen sevärd. Med en otrolig närvaro och nerv lika finstämd som fiolerna i bakgrundsmusiken spelar de ett olyckligt gift par.Filmen bygger på den verkliga historien om hertiginnan Georgiana som vid sexton års ålder blir bortgift med den betydligt äldre hertigen. Hon flyttar genast in i hans storslagna herrgård där äktenskapet fullbordas utan minsta passion. Snart blir hon allt mer ensam och olycklig av att vara gift med en stel och kall man som visar henne föga intresse. Hans hundar får mer värme och uppmärksamhet.Uppgift: arvingeGeorgianas uppgift i äktenskapet är klar och tydlig. Att föda honom en arvinge.När hon två döttrar senare fortfarande inte lyckats föda en son och hans älskarinna, som förut var Georgianas enda och bästa vän, flyttar in hos dem blir tillvaron olidlig för hertiginnan. Men bara innanför hemmets väggar.Utanför är hon berömd och älskad av alla.En högt vördad stilikon känd för att ha politiska åsikter trots att hon var en kvinna på 1700-talet. Inom politiken träffar hon även den man hon senare blir förälskad i."The Duchess" är ett frosseri i vackra kläder, ståtliga peruker och praktfulla byggnader. Precis som i de bästa av kostymdramer används naturens växlingar och det nyckfulla vädret för att skapa stämning. Där lyckas man fint.Inte på djupetNär det gäller filmens visuella aspekter finns inget att gnälla på. Men allt är inte lika träffsäkert. Tyvärr går inte handlingen in på djupet. Likt en kortfattad biografi betar den av de viktigaste händelserna i Georgianas liv. Det förblir en snygg och välspelad redogörelse av hennes, i mycket, tragiska liv.Djupet som hade tagit filmen till en högre nivå infinner sig aldrig. Men det är fortfarande en utmärkt film för den som uppskattar ett praktfullt kostymdrama.Karin Larsson

Tragik i vackra kläder

Insändare: Höj inte skatten på bensin och diesel

Insändare: Ursprungsmärk även fläsket!

Ledare: Smakar det så...

Insändare: Det är trevligt när det smäller i nyår

17 december 2008 01:00

Professorn emeritus och läkaren Calle Bengtsson skriver 2005 som prostatacancerpatient i Läkartidningen: "Vad är det värsta en patient kan råka ut för? Förmodligen inte att behöva vänta på att datum för en inplanerad undersökning eller operation ska infinna sig. Troligen inte ens att ta emot besked om en allvarlig diagnos. Men att under en längre tid sväva i ovisshet om när något kommer att hända tycks för de flesta människor vara närmast outhärdligt".För mig själv tog det 15 månader från att jag sökte för symtom tills jag låg på operationsbordet. Och då var cancern obotlig. Så nu gäller min egen stora väntan när - inte om - bromsmedicinen slutar verka. Jag och en majoritet av de hundratals patienter jag talat med som stödperson inom ProÖst kan bara konfirmera Calle Bengtssons upplevelse.Urologiska kliniken i Östergötland (Kliniken) sköter länets prostatacancervård. Kliniken har levt på undantag sedan min cancerresa började 2002. Väntetiderna för diagnos, operation och återbesök har varit plågsamt långa och oförutsägbara. Bakom finns underfinansiering av Kliniken, urologbrist i Sverige och i Östergötland, otillräcklig operationskapacitet inom Landstinget i Östergötland (LiÖ), ökande läkemedelskostnader samt brister i patientnära administrativa rutiner. Större medvetenhet hos befolkningen, till vilket ProÖst söker bidra, ökar hela tiden belastningen. Tillfälliga personalpåfrestande brandkårsutryckningar, med finansiering av extra mottagningar och operationer, har förbättrat situationen - men bara tillfälligt.Underfinansieringen har inte åtgärdats under gångna feta år. Den har täckts av reserver inom kirurgi- och onkologicentrum (KC). 2009 tar reserverna slut. Prioritering utanför KC tycks inte ha övervägts. Anslaget till KC minskas med osthyvelmetoden. Som jämförelse har kvinnokliniken, som bortsett från BB-verksamheten har viss likhet med vad urologikliniken är för männen, gått med stort underskott, men saknar i gengäld köer. Den ackumulerade skulden till LiÖ?s "bank" har tillåtits bli så stor att LiÖ-ledningen tvekar om åtgärd. Bättre metodik än urologiklinikens gnetande? Kanske får LiÖ-ledningen samma obehagskänsla som jag av att koppla modersskötet till pengar?Det anges att nu är Klinikens personalbudget fullt utnyttjad. Ändå är kösituationen prekär. Bidragande kan vara att Kliniken anställer yngre urologer med tanke på framtiden. Men så måste det ju alltid vara.Kliniken har i höst äntligen fått en klinikchef igen. Och torde få öronmärkta medel för att klara Socialstyrelsens nationella riktlinjer - en självklarhet. ProÖst vädjar till KC och LiÖ:s hälso-och sjukvårdsnämnd att stödja klinikchefen under 2009 i att styra Kliniken mot målet att producera fler friska och glada patienter till lägre kostnad och att ge honom en realistisk budget för 2010.Krister Gerdin

Debatt: Inhumana väntetider för cancerpatienter

Insändare: Oacceptabla förhållanden för förarna i Åtvidaberg

Insändare: Förbjud smällare i hela Motala

Insändare: Varför lyxbetonade bolagsstämmor

Insändare: Dramatisk ökning av viltolyckor

Jublande röster maxar julstämningen

Ledare: Lämplighet lika viktigt som utbildning

16 december 2008 00:00

Av alla aktuella krispaket med banker och övriga ekonomiska svårigheter inom en arbetsmarknad som verkar slås i spillror kan man gå ned några snäpp till kommuner och landsting som Corren berört i några artiklar där lagar sätts ur spel av beslutsfattare och makthavare. Linköping har variation av makthavare där en kommunanställd direktör extraknäcker som egenföretagare och säljer egna produkter till det bolag han är vd för.Ett klart lagbrott som på den privata sektorn innebär sparken utan fallskärm.Sedan har vi församlingsfolket som säger sig stå vår herre nära men har stora svårigheter med de tio budorden när de kräver av skattebetalarna mark och stenhus i stadskärnan för privat åldringsvård där församlingarna tar hand om inkomsterna och kommunen får nöja sig med utgifterna.Enligt en lokal högerpolitiker har vi beslutsfattare utan kunskap som slösar bort miljonbelopp till ingen nytta genom ineffektiv dubbelbemanning av tjänstemän och politiker detta sagt med facit i hand av kommunens mest kunniga direktör i byggsektorn. Däremot kollegorna med artistnamnet "byggmaffian" som tillsammans med Linköpings universitets ledning kräver rivning av kommunens fotbollsarena för att bygga lyxbostäder till topparna inom utbildningen.Fotbollsarenan är en mångårig historia med flertaliga lagöverträdelser som kartellbildning mellan privat och kommunala bolag, monopol för byggandet och markköp som utestänger övriga intressenter detta bara en bråkdel av lagbrotten. Jag glömde att denna laglösa trojka erbjuder kommunfullmäktige att gratis för skattebetalarna bygga en ny arena där arbetet redan påbörjats och vem betalar?Till sist systemskiftet inom bostadsrätten med övergång till ägarlägenheter för andrahandsuthyrning där universitetet med skattemedel kan köpa för 100-tals miljoner och hyra ut i andra hand. Detta förslag är lagt av landets justitieminister tillika ordförande , för detta universitet en kort period men eliten av juridisk kunskap bör nog utreda för varje tvivel om ministerstyre utesluts.Göran Bergqvist

Insändare: Ett flertalet frågetecken men med tillgång av facit

Insändare: Stäm i bäcken och inte i ån

15 december 2008 00:00

Replik till Johan Högquist, Antikvarie i Gamla Linköping, 10/12.Jag har full respekt för den kunskap du besitter inom det kulturhistoriska området, men att bedriva bondeskogsbruk behöver inte betyda att skogen är rensad från grenar och stockar. Under den tid (cirka 5 000 år) som människan varit bönder i Sverige är det bara under en mycket kort tid, som trycket på skogen varit så stort, att de varit helt rensade.Vad säger att det är rätt att härma just denna tid? Då det är precis så som våra övriga skogar ser ut i dag. Vore det inte intressantare att visa hur skogarna såg ut på Vikingatiden innan människan utarmat dem? Djupa, vilda och fulla av djurliv?Vallaskogens problem:1. Att det finns en skötselplan som har en förlegad syn på hur modern förvaltning av stadsnära natur bör skötas ur ett friluftslivs och pedagogiskt perspektiv.2. Att förvaltningen tror att det räcker att lämna kvar lite död lövträdsved för att uppnå höga naturvärden.3. Man inte följer det som är skrivet i skötselplanen. Exempelvis finns det flera delar som ska skötas som "Naturskog", men där man har rensat från alla döda träd.4. Man tror att träd som ligger på marken är en säkerhetsrisk.Men med lite vilja hos stadens politiker kan detta förändras. Skogen är så stor att det borde finnas plats för alla intressen. Varför inte dela upp skogen i delområden för olika ändamål?Vissa delar där man hägnar, betar och visar upp olika tidsepoker ur svenska skogsbruket och andra delar där man kan känna orördhet, studera naturliga kretslopp, biologiska fenomen eller bara leka kurragömma bland stockar och stenar!Med önskan om ökad kommunikation mellan olika discipliner och en respekt för varandras kunskap!Nicklas Jansson,doktorand i biologivid Linköpings Universitet

Insändare: Vallaskogen kan förvaltas bättre

Insändare: Miljövänligt elöverskott

Insändare: Novemberljus en fin satsning

Surbullen frånNorrköping tinarupp i Linköping

12 december 2008 01:00

Arbetslinjen är skälet till att de borgerliga har stramat åt a-kassan. Generösa ersättningar kan göra att människor stannar onödigt länge i arbetslöshet. Kännbara skillnader mellan att jobba och att inte jobba skapar drivkrafter att hitta ett arbete. Socialdemokraterna hånade denna tanke i valrörelsen 2006. "Att sparka på de arbetslösa skapar inte fler jobb", var parollen då. Nu har både LO och s gjort helt om. De har erkänt att höga ersättningsnivåer i a-kassan kan bidra till att individer blir kvar längre i arbetslöshet. Och att sänkt a-kassa därför höjer sysselsättningen. Enligt Konjunkturinstitutet har ungefär 70 000 människor hamnat i sysselsättning på grund av den sänkta a-kassan. Trots det vill Mona Sahlin chockhöja dagpenningen från 680 till 950 kronor. Varför? Hon vet ju att det skapar arbetslöshet. Men Mona Sahlin vill vinna medelklassens röster, de som gick över till alliansen i valet 2006. Det är de som tjänar på den höjning hon föreslår. Dessutom vill hon försvara inkomstbortfallsprincipen - att ersättningen i de kollektiva trygghetssystemen bör motsvara den förlorade inkomsten. Hon har sagt att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent i a-kassa. Inkomstbortfallsprincipen är sund. Men kan den försvaras om den skapar arbetslöshet mitt i en lågkonjunktur? Det är tveksamt. Sahlin vill att den som tjänar 18 000 kronor i månaden ska bidra med mer skattepengar så att den som tjänar 25 000 kronor ska kunna få en a-kassa på 20 000 kronor - mer än vad låginkomsttagaren har i lön. Det är svårsmält. Arbetslösheten beräknas stiga till cirka 9 procent år 2010. Då innebär Sahlins höjda a-kassa en extra kostnad för staten på 10 miljarder eller mer. En kostnad som inte skapar jobb - utan arbetslöshet. Det är oansvarigt. Inkomstbortfallsprincipen är svår att rädda - i dagens ekonomiska läge såväl som i morgondagens. A-kassan bör i stället ge en grundtrygghet. Den som vill bör kunna öka tryggheten genom att teckna en inkomstförsäkring hos facket. Det har många redan gjort. Alla fackförbund borde erbjuda medlemmarna denna möjlighet. Den skattefinansierade a-kassan bör vara obligatorisk. Dagens lösning är en kompromiss som gynnar facken - inte medborgarna. Regeringen har bara nått halvvägs med sin förändring av a-kassan. Det är beklagligt. Delvis beror det på brister i analysen, delvis på att oppositionen har piskat upp en folkstorm byggd på rädsla och halvsanningar. Dagens nivåer i a-kassan är inte skrivna i sten. Kanske behöver dagpenningen justeras upp något för att följa inkomstutvecklingen. Men regeringens syfte - att säkra arbetslinjen - var det rätta. Arbetslinjen är dock inget självändamål. Om fler arbetar har vi råd med mer välfärd. Om Mona Sahlin får öppna kranarna försvagas däremot det system som välfärden bygger på i stället för att stärkas. VINJETT ARTIKELSERIELäs tidigare ledare i vår serie på www.corren.se/asikter

Ledare: Stramare a-kassa stärker vår välfärd

Sida 13 av 25