Gotland

19 december 2008 09:05
<p><b>Lasse och </b>Maja är tillbaka för att lösa ett nytt fall - och den här gången är det svårare och farligare än någonsin. Efter att polismästaren blir framröstad som den populäraste personen i Valleby börjar underliga saker att hända i den lilla staden.</p><span class="mellanrubrik"><b>Beryktad brottsling</b></span><p>Ett skelett dyker upp och mystiken tätnar, men snart är Lasse och Maja den beryktade brottslingen Conny Kameleont på spåren.</p><p>Julkalendern "Lassemajas detektivbyrå" baserades på böckerna av Linköpingsförfattaren Martin Widmark och Helena Willis, men långfilmsmanuset är originalskrivet av Sara Heldt. Henrik Georgsson regisserar dock, precis som i tv-serien.</p><span class="mellanrubrik"><b>Polisen äter hellre kakor</b></span><p>Vi känner så klart igen charmiga Lasse (Teodor Runsiö), smarta Maja (Mathilda Grahn) och polismästaren utan koll (Tomas Norström), som hellre äter kakor med den nya polissekreteraren (Anna Björk) än löser svåra fall.</p><p>Inspelningsmiljön på Gotland är perfekt för en barnfilm om detektiver på spännande uppdrag; klippor, läskiga fyrar och stormigt, svart hav som förstärker mystiken. Men håller historien om de två barndetektiverna hela vägen för en långfilm?</p><p>Det märks att regissören har kämpat hårt med att hålla dramatiken vid liv. Handlingen ackompanjeras av musik som håller den nervkittlande stämningen vid liv och rekvisita i form av läskiga djur och annat dyker upp när man som minst anar det.</p><span class="mellanrubrik"><b>Skrik och skratt</b></span><p>Att döma av publiken, som består till 90 procent av barn mellan sju och tolv år, så går det hem. Det skriks och skrattas om vartannat - spontana reaktioner från en antagligen ganska ärlig kritikerkår.</p><p>Man rycks med och håller sig vaken - till och med som vuxen i en varm, mörk och bekväm biosalong. (TT Spektra)</p><p>Julia Milder</p>

Farligare än nånsin för Lassemaja

Farligare än nånsin för LassemajaFarligare än nånsin för Lassemaja
19 december 2008 00:00
<p><b>Sänk priset </b>på E85 istället för att höja skatten på bensin och diesel. Vi har nog med höga skatter i Sverige. Allt tror vissa går att lösa med höjda skatter. Jag själv skulle tanka E85 om det var billigare.</p><p>Men att säga att det är för miljöns skull man vill höja bensinskatten, det köper jag inte. Det är bara för att få in mer intäkter till staten, inget annat. Så sänk priset på E85 så kommer jag att tanka det igen.</p><p><b>Trött på alla skatter</b></p>

Insändare: Höj inte skatten på bensin och diesel

19 december 2008 00:00
<p><b>Tack vare </b>flera skandaler blir vi påminda om vad vi stoppar i oss. Lagom till juletid blev det fläskköttets tur och i och med den uppdagade dioxinskandalen inser jag att det är allt annat än lätt att få kunskaper om hur ingredienserna i maten tillkommit.</p><p>Med svenska djurskyddsregler och gedigna kontrollsystem i Sverige fortsätter jag att välja svenska råvaror. Jag köper bara varumärken där jag känner mig trygg med hela kedjan, "från jord till bord". Varför inte märka fläsket som man gör med nötköttet, obligatoriskt med ursprungsland?</p><p>Kräv att det instiftas en lag om obligatorisk ursprungsmärkning på livsmedel i affären! Fråga varifrån maten kommer i skolan och på restaurang!</p><p><b>Pernilla Sjögren Larsson, LRF Östergötland</b></p>

Insändare: Ursprungsmärk även fläsket!

Ursprungsmärk även fläsket!Ursprungsmärk även fläsket!
18 december 2008 19:11
<p>Vad ska man önska sig? Mer än snö och trevlig samvaro med nära och kära och fred på jorden och pengar och husrum åt alla? Tja, jag kan ju önska att det blir slut på allt tjafs kring LHC. Herre Gud. Eller tomten. Vad är det för någonting i klubben eller i omgivningen som gör att det uppstår problem hela tiden? Analysera det, den som kan. </p><p>Kära tomten, jag önskar mig en klubb som älskas och stöttas av en hel kommun, en hel bygd, en hel region. En klubb där supportrarna, OCH ALLA ANDRA på läktarna sjunger med i positiva hejaramsor som går ut på att förhärliga det egna laget, inte på att hata motståndarna. Det går säkert att få ordentligt tryck i hallen även med positiva toner. Och du tomten, kan du försöka påverka så att det blir tillåtet att ha trumma i hallen? För är det något man har märkt på andra ställen så är det att en klack leds bäst av trumma. Fram för fler trummor. Man kan ju sälja trummor i hallen. Ja! Tänk om alla hade var sin trumma. Vilket jäkla liv! Det är dessutom en av de roligaste jular jag själv har varit med om när brorsan och jag fick var sin liten trumma att slå på. Som vi slog. Och farsan höll för öronen och förbannade sin egen dumhet. På juldan kom grannen under och klagade och trummorna försvann, lustigt nog. </p><p>Men under Cloetta center bor ju ingen.</p><p>Kära tomten, jag önskar att det skulle finnas ett riktigt bra fotbollslag i Linköping, också. Jag vet, det finns ju ett. Men det skulle vara roligt om även stans invånare kunde upptäcka det. Att LFC har näst högst publiksnitt i Sverige hjälper inte. Det är för få som betalar entré. Alla tycks vänta på ett manligt lag. Varför? Är det för att manliga spelare tacklar fulare, och spottar mera? Eller för att de så ofta kliar sig i skrevet? Jag har själv spelat fotboll (om än på låg nivå) och jag har aldrig kliat mig i skrevet så ofta som då. Det kan ha att göra med att jag kände mig liten och ensam på den stora planen. Och vad gör en ensam pojke/man i tröstens ögonblick? Jo, söker upp sin bäste vän.</p><p>Fast det är väl du, tomten?</p>

Kära tomtenjag önskar...

18 december 2008 02:00
<p>Ostlänken har fått en ny preliminär prislapp i Järnvägsutredningen: 25 miljarder. </p><p>Det är betydligt mer än det pris man tidigare talat om, grovt räknat cirka 15 miljarder. </p><p>Den nya prislappen gör det förstås svårare att visa god samhällsekonomisk lönsamhet för en sådan investering. Och den samhällsekonomiska lönsamheten ligger till grund för regeringens prioriteringar. Inte minst finansminister Anders Borg tar sådana kalkyler på stort allvar. </p><p>Därför blir det allt tydligare att Ostlänken måste sättas in i ett större sammanhang om den ska ha någon chans att förverkligas inom en rimlig framtid. Det sammanhanget är Europakorridoren och det nät av höghastighetståg som ska binda samman Stockholm, Linköping, Göteborg, Jönköping, Malmö, Hamburg och Köpenhamn. </p><p>Att Östergötland knyts närmare Stockholm är förstås bra - framför allt ur östgötarnas perspektiv. Men att Stockholm och Göteborg knyts närmare kontinenten, med restider som närmar sig flygets, smäller högre. </p><p>Det är bara att bita i det sura äpplet och ta nya tag. </p>

Ledare: Smakar det så...

Smakar det så...Smakar det så...
18 december 2008 00:00
<p><b>Man blir </b>beklämd när man läser i Corren hur det kommunala monopolföretaget Tekniska verken vräker sig på sina bolagsstämmor. Att motivera att Tekniska verken går bra håller inte. Tro tusan att det går bra, och skulle det inte göra det höjs taxan för kunderna.</p><p>Att sedan samma kväll mötas av sin hustru som varit på Linköpings kommuns avskedslunch för de kommunanställda som skall sluta i och med att en privat operatör tar över äldreomsorgen gör en än mer upprörd. Festmiddagen bestod av pressat kycklingkött eller något annat odefinierat köttslag, en sparris, en sockerärt och en god potatiskaka. Bordsdryck fick var och en som önskade betala själv. Det är annat än bolagsstämmans 3 692 kr per person. Troligen ingick då bordsdryck.</p><p>Vad är det för politiker vi har som i dessa båda fall är ytterst ansvariga. Finns det ingen som kan säga ifrån. Har alla tappat fotfästet och markkontakten.</p><p>Men väljarna har de politiker de förtjänar brukar det heta. Tyvärr är ett sådant här beteende det största hotet mot vår fina demokrati. Skärpning politiker, fortsätter detta har vi två nya stora partier vid nästa val, ett soffliggarparti och något ytterlighetsparti.</p><p>Till er väljare i valet 2010 uppmanar jag att ta med en bra strykpenna. Stryk alla politiker som just tappat markkontakten och prioritera mångfald så fler av våra nya medborgare får möjligheten. Många har en livserfarenhet som vida överstiger de broilerpolitiker som aldrig eller för allt för länge sedan har haft ett riktigt jobb.</p><p><b>Väljare som tänker</b><b /></p><p><b>ta med strykpennan</b></p>

Insändare: Har politikerna tappat fotfästet?

18 december 2008 00:00
<p><b>Ni tycker </b>det är bra att köpa kravmärkt. Resor som måste göras med egen bil ska köras på miljövänlig bensin hävdar ni också.</p><p>Byte till lågenergilampor görs, och så vidare.</p><p>Men hur tänker ni när ni sedan flera gånger om året sätter er på flygplanen och reser kors och tvärs över jordklotet och fullständigt struntar i att det påverkar vår miljö, då säger ni inget om att man ska rädda vårt jordklot.</p><p>Är inte det dubbelmoral?</p><p><b>Marianne</b></p>

Insändare: Hur tänker ni?

18 december 2008 00:00
<p>Svar till Birger Carlborg, 9/12.</p><p><b>Nej, Birger Carlborg, </b>miljöpartiet håller inte på att ändra ståndpunkt när det gäller bilismen. Däremot anser vi att det är fordonsindustrin som behöver genomgå en metamorfos. Bilindustrin behöver utvecklas i riktning mot mera miljövänliga fordon.</p><p>I ett pressmeddelande 081202 har Peter Eriksson sagt så här: "Maud Olofsson borde snarast utse en person som har i huvuduppgift att medverka till att hitta nya ägare till Volvo och Saab. En sådan representant kan samla olika aktörer för att kunna erbjuda ett attraktivt paket för en nytänkande utveckling och modernisering av svensk fordonsindustri."</p><p>Observera alltså att det inte handlar om att svenska staten ska gå in och köpa bilbolagen i fråga. Det handlar i stället om att tänka nytt och att hitta olika aktörer som kan gå samman i ett ägande för att utveckla företagen.</p><p>En modernisering och ett nytänkande skulle för dessa båda bolag kunna handla om att på sikt ställa om produktionen till andra produkter som bättre bidrar till att förbättra miljön, exempelvis effektiva vindkraftverk, solfångare och kollektivtrafikfordon.</p><p>Industrier har kunnat ställa om sin produktion på mycket kort tid förr i historien när krig och ekonomiska kriser har stått för dörren. Det borde rimligtvis kunna gå att göra också inför rådande klimatkris där vi samtidigt har en ekonomisk kris att hantera.</p><p><b>Miljöpartiet i Linköping</b><b /></p><p><b>Ann Gewecke</b><b /></p><p><b>och Annika Lillemets</b></p>

Insändare: Fler miljövänliga fordon inom bilindustrin

18 december 2008 00:00
<p>Svar till "Ändra beslutet" med rubriken "Dyrare helgresor", 11/12.</p><p><b>Från och med</b> den 1 januari försvinner produkten "Fritidskort vuxen" ur Östgötatrafikens sortiment. Insändaren "Ändra beslutet" önskar att detta kort ska vara kvar.</p><p>Anledning till att kortet försvinner är att väldigt få har köpt det, trots det oerhört förmånliga priset. Vår erfarenhet är att produkter med begränsad giltighet, som Fritidskortet har, har lägre efterfrågan eftersom de flesta vill kunna välja själva när de ska resa.</p><p>Som många andra företag ser vi även över vårt produktsortiment ibland och produkter som säljer dåligt riskerar då att tas bort.</p><p>Vår strävan är alltid att ha produkter som så många som möjligt kan nyttja. Vi har även många kunder med olika önskemål att tillgodose och för att då locka så många som möjligt till att resa kollektivt, behöver vi erbjuda produkter som är till nytta för de stora grupperna.</p><p><b>Leif Johanson,</b><b /></p><p><b>vd, ÖstgötaTrafiken</b></p>

Insändare: Få köpte "Fritidskort vuxen"

18 december 2008 00:00
<p><b>Tjat, tjat, </b>tjat... "Nu är det nyår, nu är det påsk, förbjud smällare och raketer...." Nej, jag vill ha kvar smällare. För allas skull. Det är trevligt när det smäller och himlen lyser upp.</p><p>Har en hund som varit rädd, men den har lärt sig. Skulle inte vilja förbjuda smällare bara för att hunden är rädd. Sedan finns det alltid de som missbrukar smällare, men ta och gör något åt det. Inte det som fungerar. Så snälla sluta gnäll.</p><p><b>Trivsamt </b><b>med nyårsraketer</b></p>

Insändare: Det är trevligt när det smäller i nyår

Det är trevligt när det smäller i nyårDet är trevligt när det smäller i nyår
17 december 2008 01:00
<p><b>Sydafrikas regeringspart</b><b>i</b><b> ANC</b>, African National Congress, har splittrats. </p><p>På tisdagen bildade den tidigare försvarsministern Mosioua Lekota det nya partiet Cope, Congress of the People. Lekota och en stor del av partiets över 400 000 registrerade medlemmar är avhoppare från ANC. </p><p>Ytligt sett är det en positiv händelse, med potential att föra den sydafrikanska demokratin ett stort steg framåt. ANC:s dominans har varit så fullständig sedan frigörelsen 1994 att landet har kallats en enpartistat. Tecknen på korruption och maktfullkomlighet har varit många inom det svarta etablissemang som ANC:s ledande skikt utgör. </p><p>I det val som väntar i april nästa år tvingas partiet för första gången att slåss för att försvara sina platser i parlamentet. </p><p><b>Under ANC:s 14 år </b>vid makten har apartheid ersatts av ekonomisk apartheid, anser många besvikna väljare. Och bland vinnarna i det nya Sydafrika utmärker sig ANC:s partielit, med höga löner, flotta hus och dyra bilar. </p><p>Det sticker naturligtvis i ögonen på en befolkning som inte anser att regeringen levererar ökat välstånd och förstärkt samhällsservice. Alltför många sydafrikaner saknar fortfarande det allra nödvändigaste - vatten, el, tak över huvudet och en lön som går att leva på. </p><p>Jacob Zuma, som valdes till ANC:s partiledare förra året, är sinnebilden för den nya politiska klassen - som ofta för en aggressiv vänsterretorik. </p><p>Zuma är anklagad, men ännu inte dömd, för korruption. För två år sedan blev han friad från anklagelser om att ha våldtagit en nära väns dotter. Han har lierat sig med kommunisterna inom ANC. </p><p>När Zuma tog kontroll över partiet startade han en utrensning, som gick så långt att han sparkade Thabo Mbeki från presidentämbetet. Mbeki är visserligen själv känd för en hård ledarstil, men han representerade en stabil mittpolitik i ekonomiska frågor och han respekterade konstitutionen och demokratins spelregler. Det är det mer tveksamt om Zuma har för avsikt att göra. </p><p><b>Frågan är nu</b> vilken väg Sydafrika kommer att slå in på. </p><p>Det finns en ökad risk för etnisk politisering av landet, något ANC alltid försökt undvika. Jacob Zuma representerar Zulufolket och anspelar gärna på det. Lekota, Mbeki - och även Nelson Mandela - tillhör folkgruppen Xhosa. </p><p>Det finns också en risk att ANC under Jacob Zuma utvecklas i en mer auktoritär riktning, med trakasserier och våld mot sina politiska motståndare som arbetsmetod. En sådan utveckling har setts i många afrikanska länder, när demokratiskt valda politiker har börjat klamra sig fast vid makten med allt hårdare nypor. Paradexemplet är Robert Mugabe i Zimbabwe. Det vore en tragedi om Sydafrika - som trots alla brister hör till Afrikas mer framgångsrika demokratier - skulle gå den vägen. </p><p>Bildandet av Cope skulle också kunna bli en piska för ANC att verkligen genomföra reformer och städa ut korruptionen inom politiken. Det vore på tiden. Men tyvärr är det svårt att se Jacob Zuma som rätt man för det jobbet. </p>

Ledare: Sydafrika får inte bli ett nytt Zimbabwe

Sydafrika får inte bli ett nytt ZimbabweSydafrika får inte bli ett nytt Zimbabwe
17 december 2008 01:00
<p>Professorn emeritus och läkaren Calle Bengtsson skriver 2005 som prostatacancerpatient i Läkartidningen: "Vad är det värsta en patient kan råka ut för? Förmodligen inte att behöva vänta på att datum för en inplanerad undersökning eller operation ska infinna sig. Troligen inte ens att ta emot besked om en allvarlig diagnos. Men att under en längre tid sväva i ovisshet om när något kommer att hända tycks för de flesta människor vara närmast outhärdligt".</p><p>För mig själv tog det 15 månader från att jag sökte för symtom tills jag låg på operationsbordet. Och då var cancern obotlig. Så nu gäller min egen stora väntan när - inte om - bromsmedicinen slutar verka. Jag och en majoritet av de hundratals patienter jag talat med som stödperson inom ProÖst kan bara konfirmera Calle Bengtssons upplevelse.</p><p>Urologiska kliniken i Östergötland (Kliniken) sköter länets prostatacancervård. Kliniken har levt på undantag sedan min cancerresa började 2002. Väntetiderna för diagnos, operation och återbesök har varit plågsamt långa och oförutsägbara. Bakom finns underfinansiering av Kliniken, urologbrist i Sverige och i Östergötland, otillräcklig operationskapacitet inom Landstinget i Östergötland (LiÖ), ökande läkemedelskostnader samt brister i patientnära administrativa rutiner. Större medvetenhet hos befolkningen, till vilket ProÖst söker bidra, ökar hela tiden belastningen. Tillfälliga personalpåfrestande brandkårsutryckningar, med finansiering av extra mottagningar och operationer, har förbättrat situationen - men bara tillfälligt.</p><p>Underfinansieringen har inte åtgärdats under gångna feta år. Den har täckts av reserver inom kirurgi- och onkologicentrum (KC). 2009 tar reserverna slut. Prioritering utanför KC tycks inte ha övervägts. Anslaget till KC minskas med osthyvelmetoden. Som jämförelse har kvinnokliniken, som bortsett från BB-verksamheten har viss likhet med vad urologikliniken är för männen, gått med stort underskott, men saknar i gengäld köer. Den ackumulerade skulden till LiÖ?s "bank" har tillåtits bli så stor att LiÖ-ledningen tvekar om åtgärd. Bättre metodik än urologiklinikens gnetande? Kanske får LiÖ-ledningen samma obehagskänsla som jag av att koppla modersskötet till pengar?</p><p>Det anges att nu är Klinikens personalbudget fullt utnyttjad. Ändå är kösituationen prekär. Bidragande kan vara att Kliniken anställer yngre urologer med tanke på framtiden. Men så måste det ju alltid vara.</p><p>Kliniken har i höst äntligen fått en klinikchef igen. Och torde få öronmärkta medel för att klara Socialstyrelsens nationella riktlinjer - en självklarhet. ProÖst vädjar till KC och LiÖ:s hälso-och sjukvårdsnämnd att stödja klinikchefen under 2009 i att styra Kliniken mot målet att producera fler friska och glada patienter till lägre kostnad och att ge honom en realistisk budget för 2010.</p><p>Krister Gerdin</p>

Debatt: Inhumana väntetider för cancerpatienter

Inhumana väntetider för cancerpatienterInhumana väntetider för cancerpatienter
17 december 2008 00:00
<p><b>Läste artikeln </b>i Corren lördagen 13/12 om de pressade förhållandena inom färdtjänsten. Tyckte att det var hög tid att någon tog upp de pressade förhållandena som förarna i Åtvidaberg har. Att tvingas köra trötta och stressade på grund av oacceptabla scheman. Där arbetstider, jourpass och övertid gör att man ej kör lagligt och säkert och sällan får raster eller lunch.</p><p>Ska det verkligen behöva hända något allvarligt innan någon reagerar, och vem tar då ansvaret. Förmodligen inte försäkringsbolag när förarna kört olagligt.</p><p>Varför är det då på detta sätt? Ska man inte alltid sträva efter en säker körning. Eller är det bara pengar som styr? Nej, res er nu upp alla förare och kräv er lagstadgade rätt.</p><p>Till Åtvidabergs kommun vill jag bara säga att börja ställa krav på det ni betalar för. För ingen oskyldig ska behöva drabbas. Så tag nu ert ansvar ni som styr och se till att vi får en säker trafik.<b /></p><p><b>En som hoppas </b><b>på bättring</b></p>

Insändare: Oacceptabla förhållanden för förarna i Åtvidaberg

17 december 2008 00:00
<p><b>Nu är </b>det snart nyår och åter dags för dessa raketer och hårda smällare. Var finns moralen? Många yngre är ute och smäller utan ansvar. Vet deras föräldrar om situationen.</p><p>De som är vuxna ska inte köpa smällare till sina barn och ungdomar. I vissa städer är det förbjudet att smälla.</p><p>Här i Motala är det bara förbjudet i centrum, vilket är dåligt. Skulle önska att det vore ett förbud inom hela kommunen, för allas skull. Både djur och människor.</p><p><b>Låt oss slippa smällarna</b></p>

Insändare: Förbjud smällare i hela Motala

17 december 2008 00:00
<p><b>Vem bestämmer </b>kostnaden för Tekniska verkens lyxiga bolagsstämmor?</p><p>Den frågan borde inte vara särskilt svår när det bara finns en ägare.</p><p>Det är ju kommuninvånarna som är ägare och representeras av de valda kommunpolitikerna, och då faller väl ansvaret helt på den sittande kommunstyrelsen.</p><p>Kommunstyrelsens ordförande slår ifrån sig ansvaret med "vi kan inte gå in och detaljstyra våra bolag med miljardomsättning i sådana frågor".</p><p>Då kan man fråga sig vilken anställd verkställande direktör utan ägarmakt skulle vågat anordna motsvarande lyxbetonade bolagsstämmor utan att först ha frågat en privat ensam-ägare om tillåtelse.</p><p>Den private ensamägaren skulle säkert ha sagt ifrån, eftersom han annars själv fått stå för hela kostnaden, men våra styrelserepresentanter reagerar bara med kommentarerna "jag frågade om det inte var dyrt" och "priset är mycket tveksamt" och "jag deltog inte själv i stämman" och "man ska vara sparsam". Ingen hade mod att protestera för att man hade ansvaret för kommunens pengar.</p><p>Festkostnaden måste naturligtvis sättas i relation till antalet gäster och inte till företagets miljardomsättning, det borde både vd och styrelsemedlemmarna begripa.</p><p>Lyxbetonad representation med specialarrangerad underhållning är såvitt jag vet inte heller skattemässigt avdragsgill.</p><p><b>Kommuninvånare</b></p>

Insändare: Varför lyxbetonade bolagsstämmor

17 december 2008 00:00
<p><b>När man </b>i Corren läser om den dramatiska ökning som sker av viltolyckorna i Sverige så slås jag av hur enfaldigt man från Vägverkets sida väljer att ignorera detta. Enligt statistiken sker i år 20 procent fler rådjursolyckor, 36 procent fler älgolyckor, 114 procent fler hjort-olyckor samt 230 procent fler olyckor med vildsvin!</p><p>Att möta denna utveckling med den upprepade mantran "vajervägar" är inte bara enfaldigt utan även oansvarigt. Hur blir säkerheten bättre av att man inte har någonstans att ta vägen när ett vilt dyker upp? När man bromsar för ett vilt, vart ska efterkommande bilister ta vägen? Om olyckan är framme hur ska man passera olycksplatsen?</p><p>Nej, vi betackar oss. Ge oss istället viltstaket och rejäla vägar med bred vägbeläggning av god kvalitet samt rejält röjt kring vägkanterna. Hör folkets röst!</p><p><b>Vän av ordning</b></p>

Insändare: Dramatisk ökning av viltolyckor

16 december 2008 18:43
<p><b>Sydafrikas regeringspart</b><b>i</b><b> ANC</b>, African National Congress, har splittrats. </p><p>På tisdagen bildade den tidigare försvarsministern Mosioua Lekota det nya partiet Cope, Congress of the People. Lekota och en stor del av partiets över 400 000 registrerade medlemmar är avhoppare från ANC. </p><p>Ytligt sett är det en positiv händelse, med potential att föra den sydafrikanska demokratin ett stort steg framåt. ANC:s dominans har varit så fullständig sedan frigörelsen 1994 att landet har kallats en enpartistat. Tecknen på korruption och maktfullkomlighet har varit många inom det svarta etablissemang som ANC:s ledande skikt utgör. </p><p>I det val som väntar i april nästa år tvingas partiet för första gången att slåss för att försvara sina platser i parlamentet. </p><p><b>Under ANC:s 14 år </b>vid makten har apartheid ersatts av ekonomisk apartheid, anser många besvikna väljare. Och bland vinnarna i det nya Sydafrika utmärker sig ANC:s partielit, med höga löner, flotta hus och dyra bilar. </p><p>Det sticker naturligtvis i ögonen på en befolkning som inte anser att regeringen levererar ökat välstånd och förstärkt samhällsservice. Alltför många sydafrikaner saknar fortfarande det allra nödvändigaste - vatten, el, tak över huvudet och en lön som går att leva på. </p><p>Jacob Zuma, som valdes till ANC:s partiledare förra året, är sinnebilden för den nya politiska klassen - som ofta för en aggressiv vänsterretorik. </p><p>Zuma är anklagad, men ännu inte dömd, för korruption. För två år sedan blev han friad från anklagelser om att ha våldtagit en nära väns dotter. Han har lierat sig med kommunisterna inom ANC. </p><p>När Zuma tog kontroll över partiet startade han en utrensning, som gick så långt att han sparkade Thabo Mbeki från presidentämbetet. Mbeki är visserligen själv känd för en hård ledarstil, men han representerade en stabil mittpolitik i ekonomiska frågor och han respekterade konstitutionen och demokratins spelregler. Det är det mer tveksamt om Zuma har för avsikt att göra. </p><p><b>Frågan är nu</b> vilken väg Sydafrika kommer att slå in på. </p><p>Det finns en ökad risk för etnisk politisering av landet, något ANC alltid försökt undvika. Jacob Zuma representerar Zulufolket och anspelar gärna på det. Lekota, Mbeki - och även Nelson Mandela - tillhör folkgruppen Xhosa. </p><p>Det finns också en risk att ANC under Jacob Zuma utvecklas i en mer auktoritär riktning, med trakasserier och våld mot sina politiska motståndare som arbetsmetod. En sådan utveckling har setts i många afrikanska länder, när demokratiskt valda politiker har börjat klamra sig fast vid makten med allt hårdare nypor. Paradexemplet är Robert Mugabe i Zimbabwe. Det vore en tragedi om Sydafrika - som trots alla brister hör till Afrikas mer framgångsrika demokratier - skulle gå den vägen. </p><p>Bildandet av Cope skulle också kunna bli en piska för ANC att verkligen genomföra reformer och städa ut korruptionen inom politiken. Det vore på tiden. Men tyvärr är det svårt att se Jacob Zuma som rätt man för det jobbet. </p>

Sydafrika får inte bli ett nytt Zimbabwe

Sydafrika får inte bli ett nytt ZimbabweSydafrika får inte bli ett nytt Zimbabwe
16 december 2008 16:47
Krönika

Världens bästaspisbyggarefinns i Motala

Världens bästaspisbyggarefinns i MotalaVärldens bästaspisbyggarefinns i Motala
16 december 2008 13:19
<p>- Ett långtidsprojekt håller på att landa. Nu närmar sig det roliga, fortsätter Marie-Louise Beckman.</p><p>Att hela oratoriet framförs samma dag är ganska ovanligt. Vanligare är att tre kantater spelas en söndag och tre nästa. Men Johann Sebastian Bach skrev en kantat för varje helgdag från juldagen till trettondedagen.</p><span class="mellanrubrik"><b>Alla är med</b></span><p>I två år har Marie-Louise Beckman funderat på att framföra allt på en gång. Genom samarbete med Klosterhotellet planeras för en lång mat- och promenadpaus mellan de tre första och de tre sista kantaterna.</p><p>- Det är ett så fantastiskt verk med musik som alltid håller. Det är härligt att få göra det på rätt plats, tycker Marie-Louise Beckman.</p><p>Hon är särskilt nöjd med att ha fått med sig hela arbetslaget på idén. Till och med konfirmanderna är med och säljer biljetter.</p><span class="mellanrubrik"><b>Nybildad kör</b></span><p>- Utan bra medarbetare kan man inte göra sådana här saker.</p><p>Särskilt för evangelisten, vars roll sjungs av tenoren Olof Lilja, är en hel föreställning krävande.</p><p>Musiken består även av körsatser, arior och koraler.</p><p>Kyrkokören har länge övat på koralerna. En nystartad kammarkör, med ett 20-tal sångare från Östergötland, har bildats liksom en barockkorkester som spelar på tidstrogna instrument.</p><p>Den första kantaten inleds med pukor och trumpeter, fest och glädje.</p><span class="mellanrubrik"><b>Härligt att gå in i julen</b></span><p>- Det är nog den man tänker på när man talar om Bachs juloratorium, säger Marie-Louise Beckman.</p><p>Det kan vara härligt att strax före jul bara sätta sig ned och gå in i det som julen handlar om, tror hon.</p><p>- Det är inte för inte som Bach kallas för den femte evangelisten.</p>

Jublande röster maxar julstämningen

Jublande röster maxar julstämningenJublande röster maxar julstämningen
16 december 2008 12:51
<p>Regeringens utredare Gösta Jedberger föreslår en helt ny yrkestitel för dem som jobbar med vård och omsorg av äldre: Äldreassistent.</p><p>Han föreslår också en enhetlig lägsta kompetensnivå och att de som inte når upp till den inte ska få arbeta ensamma.</p><p>På så sätt ska vården och omsorgen av äldre bli bättre och yrket mer attraktivt.</p><p>Det är svårt att invända mot förslag som innebär att kompetenskraven för en av Sveriges största yrkeskårer blir enhetliga. Eller mot att det i första hand bör vara utbildad personal som vårdar och tar hand om äldre.</p><p>Men det går inte att med automatik sätta likhetstecken mellan utbildning och lämplighet. Det visade inte minst missförhållandena på ett äldreboende i Halmstad nyligen. Där var personalen både utbildad och erfaren.</p><p>Dessutom finns det en risk i slimmade verksamheter att de ökade kostnader som följer med en kompetenshöjning (lönerna går ju upp) kompenseras genom att personaltätheten minskas. Och det bidrar bara till att spä på ett annat stort problem inom vården och omsorgen av äldre.</p>

Ledare: Lämplighet lika viktigt som utbildning

Lämplighet lika viktigt som utbildningLämplighet lika viktigt som utbildning
Sida 82 av 128
Sida 82 av 128